Eller kan de? I USA har en ny undersökning visat att bara 14% av de republikanska väljarna anser att media förmedlar fakta korrekt. Siffran för demokrater är 62%. Det vi ser är ett tydligt resultat av den sittande ledningens kampanj mot media. Vi är ju inte helt förskonade från fenomenet här hemma heller och det kanske bara är början? I DN berättar framtidsforskaren Amy Webb att det kan bli värre när informationsteknologin ytterligare funnit möjligheter att förställa personer, intervjuer och innehåll som sedan kan länkas ut via så kallade sociala medier. Då räcker det ibland inte ens att vara källkritisk man kan bli lurad upp i ett träd i alla fall.

Vi fÃ¥r förbereda oss med att kolla nÃ¥gra av de källor som när det gäller miljöfrÃ¥gor har visat sig pÃ¥litliga och som nu i november “släpper” nytt material.

* PÃ¥ film kommer “En obekväm uppföljare” till Al Gores “En obekväm sanning” den 17 november.

* I Bokform kommer “Come On” frÃ¥n Club of Rome som skrivits av Ernst von Weizsaecker och Anders Wijkman. Den skall bli tillgänglig den 15 november.

Är Sverige överhuvudtaget bebyggt? Det kan vara en relevant fråga eftersom den utredning som gjorts om klimatanpassning koncentreras på nya byggnader och i allt väsentligt bortser från den befintliga. Remissinstanserna har dock sett spår av bebyggelse och undrar över att den inte tas med!

– Synd att man inte har löst huvudfrågan, hur vi ska klimatanpassa befintlig miljö, för det mesta i Sverige är ju byggt innan vi fick vetskap om klimatförändringarna, säger SKL till Sveriges Radio.

Om det nu är någon tröst så verkar inte denna negligens vara enbart en svensk företeelse. BPIE rapporterar att 97% av Europas byggnader är i behov av uppgradering. De visar på sitt faktablad att det bara är 3% som klassas i kategori A, se bild nedan.

Vissa företrädare för näringslivet brukar hävda att skälet till att de inte vidtar flera åtgärder för energieffektvisering, trots att de är lönsamma, är att de har andra investeringsobjekt i sina företag som är lönsammaRE. Detta, brukar de mena, är en naturlig följd av att företagen är konkurrensutsatta på marknaden och att det ligger i deras DNA att se till att man alltid gör det som är mest rationellt för dem.

I en debatt med företrädare för IVA skrev de för nÃ¥got Ã¥r sedan: “Beslut om energieffektivisering tas i den egna verksamheten, baserat pÃ¥ för verksamheten rationella grunder.”. Det är en bekväm men inte sann självbild.

Succen med det så kallade PFE-programmet för några år sedan där företagen fick en blygsam skatterabatt mot att de vidtog energieffektvisering motsäger denna förhärskande självbild som delar av näringslivet har av sig själv. Bara på kort tid lyckades många företag (trots sin påstådda rationalitet) ta fram många effektiviseringsåtgärder ur sina gömmor.

Ã…rets “Nobelpris” i ekonomi som bland annat pekar pÃ¥ sÃ¥ kallad “mental accounting” förklarar att bÃ¥de individer och företag har olika konton för vad de gör och vill göra. I företagens fall motsvaras det av att de har en budget för underhÃ¥llsÃ¥tgärder och en annan för investeringar i produktionen. I den ideala (rationella) världen skulle dessa bÃ¥da stämmas av mot varandra men sÃ¥ sker inte. Följdaktligen är det rimligt att tänka sig att om man gjorde mera insatser i energieffektvisering skulle detta skapa större vinster som sedan skulle kunna användas i produktionen!

Företagen skulle alltså bli ÄNNU lönsammaRE om de vågade erkänna att de inte är fullt ut ekonomiskt rationella. Om de justerade sin självbild i enlighet med vad Richard Thaler (med flera) säger.

Den så kallade beteendeekonomin ger oss ett handtag för att utforma en politik och åtgärder som leder till ett mera uthålligt energisystem baserat på effektvisering och förnybar energi. Men vi behöver lära oss mera om hur detta skulle kunna göras i vardaglig gärning.

Vissa anser att sÃ¥dana Ã¥tgärder är självklara och det kan man förstÃ¥s säga. En del av kunskapen ligger djupt i vÃ¥rt folkliga medvetande och Ã¥terspeglas bland annat i vÃ¥ra ordsprÃ¥k! Men det innebär inte för den skull att det leder till politiska Ã¥tgärder utan är nÃ¥got som vi mÃ¥ste göra troligt och hanterbart, till exempel med “knuffar” (nudges), se bild nedan.

Här är några av mina egna bidrag för att göra självklarheterna ännu klarare :

* Advocating energy efficiency with a proverbial approach
* Understanding and addressing the client’s needs: how can we frame energy efficiency?
* Being human is a market failure
* Fundamentally rethinking efficiency to mobilise efficiency providers
* We have the facts, but … what is the story?

SvÃ¥rt att veta vad det är för nÃ¥got för en som aldrig nÃ¥gonsin besökt en golfbana. Men det är ett av omdömena som tidningen ETCs ledare ger Ã¥t Richard Thalers bok “Misbehaving”. Ledaren ger inte mycket för att Thaler tilldelas priset till Nobels minne utan anser att det är “självklarheter om ekonomins hyckleri” och att “Vetenskapsakademin envisas med att prioritera medelmÃ¥ttiga amerikanska män framför framstÃ¥ende ekonomer”. Dock sägs inget i ledaren om vilka dessa framstÃ¥ende personer är som skulle vara mera förtjänta. Vi fÃ¥r vara nöjda med att ledarskribenten vet!

Thaler (och andra beteendeekonomer som bland andra Akerlof, Shiller, Kahneman och Ostrom) har genom sina “självklarheter” betytt mycket för att forma uppfattningar om hur man kan utforma Ã¥tgärder som leder till att vanliga människor handlar pÃ¥ ett, för bÃ¥de dem och oss alla, bättre sätt. I motsats till den gängse uppfattningen att “marknaden är perfekt” som vissa ekonomer och, i förfärande stor utsträckning, politiker hävdar.

Deras arbeten förtjänar snarare att lyftas fram och tillämpas än att häcklas. Men ledarartiklar är nog inte alltid till för att ge upplysning utan snarare att “predika för den egna gruppen” och stärka dem i anden. Och nog babblas det en del även pÃ¥ ledarredaktioner!? 

IEA har gjort en specialstudie avseende tillgången till energi i världen. Bristen är som vi alla vet mest akut i tredje världen där man räknar de underförsörjda i milliarder. Det blir succesivt bättre och från att 1,7 milliarder saknade el år 2000 är det idag cirka 1,1 och skall 2030 vare nere i storlekordningen 0,6. Indien har länge varit ett problemområde men bedöms ha klarat av allmän tillgång på el före 2030!

Spridningen mellan länderna är stor (se bild 1 nedan)

Men vi har energifattigdom i förvånansvärt stor utsträckning även i industrialiserade länder (se bild 2 nedan).

Kunskap om dessa båda förhållanden är viktig. Precis som det är att veta att energieffektvisering är ett instrument att bota båda problemen!

BILD 1
——————————

BILD 2

Alla känner till ordspråket som berättar att maten smakar bäst om man är sugen. Om man är mätt smakar ingenting. Samma sak gäller för energisystemet. Effektivisering (först) gör att förnybar energi kommer till sin fulla rätt.

Detta understryks av en eceee-kolumn av Rosenow och Jahn frÃ¥n RAP “Does “Efficiency First” mean “Renewables Last”?” där de skriver att:

Just as the energy system cannot be decarbonised through energy efficiency alone, a system with 100 percent renewables cannot be achieved without extensive energy efficiency.

De stödjer sig pÃ¥ ett paper frÃ¥n Wuppertal “Energy efficiency quo vadis? : The role of energy efficiency in a 100 % renewable future” där slutsatsen är:

... existing deep decarbonisation scenarios all heavily rely on energy efficiency as a core strategy, suggesting that without far-reaching improvements in energy efficiency, a carbon-free energy supply is difficult to imagine.

Wuppertal-pappret illustrerar med olika scenarier hur viktig effektviseringen är för resultatet (se bild nedan)

Vi har under lÃ¥ng tid levt i den neoklassiska ekonomins “kalifat”. Ledorden har varit (typ) “Kostnadseffektiv och marknadskonform valfrihet”. Ledande myndigheter har suckat att det behövs inga särskilda styrmedel eftersom det inte finns nÃ¥gra marknadshinder för energieffektivisering. Ibland med utmÃ¥lande av att statliga ingripanden skulle innebära detaljstyrning och förlust av personlig integritet. En Ã¥sikt som ocksÃ¥ understöddes pÃ¥ ledarplats i landets största dagstidning.

Nu öppnas, med priset till Richard Thaler, en öppning i muren. Insikten om att människor är just det (människor) och inte räknemaskiner, eller som Thaler säger “Humans not Econs”. De senare, säger han, finns bara i textböckerna pÃ¥ ekonomutbildningarna. Insikten bör rimligen leda till att vi blir bättre pÃ¥ att utforma styrmedel som hjälper oss i vÃ¥rt ekonomiska beslutsfattande. Thaler och hans medförfattare Sunstein ger nÃ¥gra rÃ¥d för valvägledning (choice architecture) i sin bok “Nudge”

* Komplexa val fordrar filtrering; ex. Visa olika modellers olika prestanda i stigande/sjunkande ordning
* Nyttjandefördelar synliggörs; ex. kan termostatens skala översättas till kronor?
* Undvika misstag (Foolproof); ex. Se till att knappar och inställningar är begripliga
* Förstå konsekvenserna Illustrera och beskriv; ex. dragfritt, jämn temperatur
* Feedback ; ex. Mobiltelefonen säger till att laddaren skall kopplas bort
* Användarvänlig start (Default) ; ex. Skärmsläckaren är standard

Men lÃ¥t oss smida nu innan “kalifatet” Ã¥terhämtar sig!

Smart är nyckelordet i många energisammanhang, smarta nät-smarta mätare-smarta produkter. Sakernas internet (internet of things IOT) skall ta hand om det mesta i framtiden. Men är det så klokt? Vi har från tid till annan hört om stora attacker mot olika delar av nätet (företag och länder). Antingen därför att någon hackare tycker att det är en kul idé att visa att man kan slå ut systemen eller (värre) att någon vill komma åt en konkurrent eller förmodad fiende.

USAs president försöker göra sig lustig över “rocket man” men glömmer Nordkoreas hackare som nyligen var nära att komma över en miljard dollar om de inte rÃ¥kat stava fel i ett dokument!

DN rapporterar om att våra egna trådlösa nätverk kanske inte är helt säkra.

Det är därför bra att någon ägnar sig åt säkerhetsfrågorna i de (förmodat) smarta systemen. Men borde inte fler göra det?

Och vara mera misstänksamma eller fantasifulla (jämför bild nedan)? Vore inte detta något för teknikintresserade ungdomar (hellre än att flyga drönare )?

New York Times tar den nyblivne pristagaren Robert Thaler och Bruce Springsteen till vittnen på att den traditionella ekonomins uppfattning, om att utbud och efterfrågan skall balanseras så att man maximerar vinsten, är orationellt. Det kan vara lönsamt på kort sikt men förödande på lång eftersom kunderna upplever att de blivit lurade och avstår från att köpa nästa gång de får ett erbjudande. Springsteen säljer biljetter som på marknaden betingar 5-siffriga priser (i kronor) till 3-siffervärden genom ett lotterisystem.

I artikeln illustrerar man bland annat genom hänvisning till Stockholms trängselavgift och till elpriser i Illinois där man experimenterat med flexibla priser kombinerat med informationssystem och “smart teknik” för styrning. I USA har man konstaterat att sÃ¥ kallat smarta mätare enbart inte leder till nÃ¥gon följsamhet i kundernas respons i efterfrÃ¥gan pÃ¥ el. Det behövs mer föar att kunderna skall “spela med”.

En mera grundläggande studie av hur man tar hänsyn till kundernas beteende när man sätter pris pÃ¥ el finns i en uppsats där en av Thalers tidigare författarekollegor, Cass Sunstein, medverkat “Behavioral considerations for effective time-varying electricity prices”. Där säger man ” the most cost-reflective policies are not necessarily the most efficient”.

Thaler är mera målande i sitt språk:

“If you treat people in a way they think is unfair, then it will come back and bite you,” Mr. Thaler said.

ACEEE har gjort en nyttig rapport “How to Talk about Home Energy Upgrades” som nästan känns som om de haft en aning om att priset för ekonomi till Nobels minne skulle gÃ¥ till en beteendeekonom.

Den visar hur man bör argumentera pÃ¥ ett sprÃ¥k som mottagaren (kunden) kan och vill förstÃ¥. Till exempel att förstÃ¥ att kunden är “förlustskyeende” snarare än vinstmaximerande och även om det är samma sak är det ett starkare argument att man kan undvika en förlust än att göra en vinst (se bild nedan)! Eller att man har lättare att ta till sig en uppgift on när man fÃ¥r igen sin investering än att räkna ut det själv (samma bild nedan).

We recommend that home energy assessors:
ï‚·* Provide an interesting and engaging experience to homeowners when conducting the assessment
ï‚·* Listen to homeowners and carefully tailor their discussion of upgrades to address the homeowners specific concerns and motivations
ï‚·* Attempt to focus on nonfinancial benefits
ï‚·* Develop rapport with customers and help them navigate through the upgrade process from start to finish
ï‚·* Apply subtle message framing strategies to maximize the effectiveness of the information presented to homeowners

I sin bok “Phishing for phools” (fritt översatt “Jaga efter Jönsar”) visar tvÃ¥ (beteende-)ekonomer, Georg Akerlof och Robert Shiller (bÃ¥da har redan fÃ¥tt “Nobelpriset”) hur marknadsutvecklingen i stor omfattning skapar fiktiva värden snarare än välstÃ¥nd. De utgÃ¥r frÃ¥n att marknadstillväxten till största delen, mer än 85% under 1900-talets första hälft, enligt beräkningar av Robert Solow, beror av teknisk utveckling. Men att stora delar av denna utveckling leds i dubiösa banor. Krönet pÃ¥ detta kan sägas vara utvecklingen av det som kallas finansiella produkter och som resulterade i kraschen 2008.

FrÃ¥gan är om utvecklingen kan pÃ¥verkas i mera konstruktiv riktning och markanden kan knuffas (“nudgas”) i en riktning att ge produkter av värde för användarna? Svaret kan vara teknikupphandling (eller om man hellre vill använda ordet innovationsupphandling). Metoden har provats med framgÃ¥ng i USA, där den kallades “Golden Carrot”, i Sverige där vi kallade den teknikupphandling och nu i Indien i EESLs belysningsprogram kallat “Ujala”. Det har funnits smÃ¥ utvecklinsskott i EU och inom IEAs DSM-program. Världsbanken har dokumenterat och katalogiserat ocksÃ¥ flera andra varianter i PUBLIC PROCUREMENT OF ENERGY EFFICIENT PRODUCTS, Lessons from Around the World.

Man kan hoppas att om nu insikterna om att varken människor eller marknader fungerar med automatik och när IEA slÃ¥r larm om behovet av regeringsinitiativ för att inte den nödvändiga energiomställningen skall stoppa upp, det ocksÃ¥ öppnas möjligheter att “knuffa” utvecklingen sÃ¥ att den Ã¥stadkommer nyttigheter och inte bara irrar omkring pÃ¥ jakt efter “jönsar”. I sÃ¥ fall kan man tänka sig fyra behovsomrÃ¥den:

1. Den växande floran av teknikkombinationer för effektvisering och förnybar energi där man lätt kan se ett behov av att se till att lösningarna kompletterar och inte motverkar varandra.
2. Design av teknik så att människor kan hantera den. Att funktionalitet sätts före estetik så att man slipper gråa symboler på svart botten för att sätta på spisen eller får styrdon (displayer)som gör det möjligt att släcka ljuset när man lämnar rummet eller sätta in rätt gradtal på ventilationen.
3. Att man gör återbruk (recycling) möjligt när apparater har nått sitt slutdatum eller att reparation och underhåll blir en del av funktionen
4. Att institutionella lösningar skapas så att PLUS-värdena (Multiple Benefits) kan bli en del av beslutet när man väljer lösningar, till exempel att de värden som tillfaller olika beslutsfattare kan upptäckas och fördelas (split Incentives)

Det pratas mycket om de PLUS-värden (Multiple Benefits) som följer med energieffektvisering men det görs inte lika mycket för att omsätta dem i praktisk handling och dra nytta av dem. En from förhoppning kan vara att fokus på det senaste ekonomipriset till Richard Thaler kan innebära att den förlamning, som följer av att man hoppas att ekonomiska värden realiseras av sig själv genom dolda marknadskrafter, släpper. En annan förhoppning är att regeringar vaknar till liv när IEA påpekar behovet av mera kraftfulla initiativ.

I väntan på detta kan vi i alla fall fortsätta att visa på omfattningen av sådan värden (se också bild nedan).

Indien har satt fart på energieffektviseringen och har bland annat utvecklat ett system för att göra industrin intresserad av att minska utsläppen. Det kallas PAT (Perform, Achieve, and Trade) och beskrivs kortfattat och i berömmande ord i IEAs senaste Marknadsrapport (sidorna 103-104), se också bild nedan. IEA har ju efterlyst mera kraftfulla insatser i olika länder och detta initiativ är ett vackert exempel.

Nu finns chansen att veta mer genom ett webinarium arrangerat av IEA DSM University och man kan registrera sig på den här länken. Föreläsare är den man som skapade systemet, Ajay Mathur, som numera är chef för TERI (The Energy and Resources Institute) i Dehli.

Perform, Achieve, and Trade (PAT) – An Innovative Programme to Promote Industrial Energy Efficiency

20 Oct 2017 @ 13:00 Brussels time Duration: 1h

Enhanced energy efficiency in industrial sector is a challenge inasmuch as it competes for investment with new production capacity. However, it is also an opportunity since it enables higher productivity and greater competitiveness. The Perform, Achieve, and Trade (PAT) programme in India focuses on monetary reductions in specific energy consumption (SEC) of production units in energy intensive industrial sectors. In order to address issues of equity and inclusiveness, the programmes included all energy intensive plants in selected sectors, even the most energy efficient ones. However, the SEC reduction target was less for plants that are already more efficient. Further, third-party verification and issuance of certification for excess savings (more than the target) help in achieving transparency and enabling greater effort. The target savings were over-achieved by about one-third in the first cycle, and subsequently second and third cycles have been launched.

IEA kanske inte riktar sin strÃ¥lkastare specifikt pÃ¥ Sverige när de skriver “Energy efficiency gains at risk of slowing down without renewed government focus” men det skulle kunna vara sÃ¥. Om man tittar pÃ¥ deras topplista över hur olika länder har utvecklats sÃ¥ ligger vi inte i topp precis (se bild nedan). Det bÃ¥dar inte sÃ¥ gott för vÃ¥r energiminister som skall vara ordförande vid IEAs ministermöte om bara nÃ¥gon mÃ¥nad! Eller kanske det kan vara tändvätska för honom? 

Siffrorna kan utläsas av rapporten om effektviseringsmarknaden. Men skulle man bara vilja ha en snabbtitt sÃ¥ finns det pÃ¥ IEAs hemsida där man ocksÃ¥ har en bildpresentation frÃ¥n deras “release”.

Valet av Richard Thaler som pristagare för det som kallas Nobelpriset i ekonomi var det mest rationella ( ) man kan tänka sig! Eftersom han betonar att människor beter sig som folk (gör mest) och inte är ekonomiskt rationella i det vi gör. Detta är ett viktigt val inte minst för oss som sysslar med energieffektvisering och dagligen konfronteras med hur människor gör (istället för det de borde göra). Människor är mänskliga och utgör pÃ¥ sÃ¥ sätt ett problem för marknaden pÃ¥ det sätt som den brukar beskrivas i “mainstream economics”, “Being Human is a Market Failure” (http://fourfact.se/images/uploads/ECEEE2015Nilsson.pdf).

Thaler är dessutom en rolig person vilket visas i hans “memoarer” kallade “Misbehaving”. Skojig läsning som komplement till de lite torrare presentationerna som Kungliga Vetenskapsakademin tillhandahÃ¥ller:
* RICHARD H. THALER: INTEGRATING ECONOMICS WITH PSYCHOLOGY
* Easy money or a golden pension? Integrating economics and psychology

IEA har just släppt sin Ã¥rliga rapport om hur effektviseringen utvecklas. Denna gÃ¥ng med ett varningenes ord, “Energy efficiency at a crossroads”, vi stÃ¥r vid en skiljeväg! 

More than ever before, energy efficiency is central to the achievement of a range of policy goals, including energy security, economic growth and environmental sustainability…....However, global progress has become dependent on yesterday’s policies, with the implementation of new policies slowing. If the world is to transition to a clean energy future, a pipeline of new efficiency policies needs to be coming into force. Instead, the current low rate of implementation risks a backward step.

Takten i effektivisering behöver ökas, det skrev man i sin marknadsrapport 2016, men istället har den vänt nedåt (se bild 1 nedan). Detta trots att effektvisering har en positiv inverkan på den ekonomiska utvecklingen (se bild 2 nedan) och på utsläppen av växthusgaser (se bild 3 nedan). I fallet med utsläppen är dessutom effektvisering den starkaste faktorn till förbättring.

IEA säger i en kort sammanfattning om 2017 års rapport:

•      2016 was another good year for energy efficiency, with global gains this decade outstripping those in any of the previous decades since our records began in the early 1970s
•      Those energy efficiency improvements are having tremendous economic, social and environmental impacts – we highlight the implications for energy security in this year’s report
•      But there was a worrying slowdown in energy efficiency implementation worldwide, putting future gains at risk.

Bild 1: Utvecklingen för energiintensitet
——————————

Bild 2: Effektvisering är bra för ekonomin (om nu någon tvivlade=
————————

Bild 3: Det är effektviseringen som håller utsläppen nere men ändå inte tillräckligt.

Ser man till storlek och utbredning är BRICS (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika) en gigant, men som helhet är den inte så mycket att räkna med. Frågan är om deras nu uttalade aspirationer vad avser energieffektvisering inte så mycket att hoppas på. Enskilda delar är dock på bettet. Både Kina och Indien (som trots allt är merparten av BRICS) har båda fungerande program och aktiviteter och kanske kan det spilla över på de andra?

BRICS ambitioner att starta nätverk kallade BRICS University och BRICS business council behöver nog få styrka och innehåll också från annat håll. Det mest sannolika torde vara från IEA och varför inte IEA DSM University?

Kan det vi känner som teknikutvecklingens högborg förvandlas till en förfallande ruin? Det är vad man frÃ¥gar sig i senaste numret av Newsweek i en artikel “Unsafe at any speed”. Orsaken, säger de, är till stor del den nya politiken med främlingsmisstänksamhet som antingen avvisar flyktingar och invandrare direkt eller gör dem tveksamma till att pröva sin lycka i USA. Men även, och inte minst, ledarskapets favorisering av gÃ¥rdagens energiteknik och avoghet till nya miljövänliga lösningar för effektvisering och förnybar energi.

Artikeln lyfter fram att världens gryende innovationsföretag hellre samlas i Helsingfors i November (Slush) än dras till USA som det är nu!

Other countries have begun pursuing international talent like sharks circling surfers at dusk!

Steve Nadel som är chef för ACEEE i USA ger nÃ¥gra bitar i effektviseringspuzzlet i sin blogg. Flera av dem har att göra med hur vi som människor uppfattar vad som är viktigt och inte. Väldigt lite har att göra med rationella ekonomiska kalkyler. SÃ¥ vi borde kanske anpassa vÃ¥ra argument till vad människor lyssnar pÃ¥ och inte vad vi tycker att de borde lyssna pÃ¥? 

... four key reasons: (1) most people prefer to spend money on aesthetics; (2) homes and buildings are meeting expectations (e.g., 79% of business decision-makers and 47% of homeowners think they are already efficient); (3) some efficiency home improvements don’t save money (e.g., payback periods may be long or non-existent); and (4) even if they care about the environment, they are not prioritizing homes and buildings, even though homes and buildings often have the largest impact on their energy use.

Det har skrivits en hel del om PLUS-värdena (multiple benefits) som finns i samband med energieffektivisering. Och mer kommer säkert att skrivas men ännu saknar vi de innovationer som gör att de ocksÃ¥ realiseras. Adrian Joyce som är ansvarig för “Renovate Europé” illustrerar betydelsen med ett exempel:

The French Renovons group has estimated that a national renovations plan would create 126,000 jobs and take 2.5m people out of energy poverty, while cutting health spending by €750m a year for the fuel poor, and household energy bills by at least €512 per year. It could also eliminate six million tons of CO2 emissions every year. That is what “multiple benefits” look like in practice.

Adrian visar i sin artikel på den typ av innovationer som behövs ifråga om organisatoriska förändringar men nu behöver de också omsättas i handling. Något där Sverige skulle kunna ta för sig kanske?

...att besvara frÃ¥gan om hur mycket det kostar att spara energi. Den kan nämligen inte besvaras utan motfrÃ¥gor om “för vem” och “för vilket ändamÃ¥l”!

LBNL har gjort en analys för USAs olika delstater och för de olika program man har för olika kategorier av användare som kan vara berörda (se exempel i bild nedan). Där syns tydligt skillnaderna för olika ändamål (från produktrabatter till hela åtgärdspaket) och för olika som betalar (den som berörs av åtgärden (mörkt fält) eller den som tar initiativet (programkosynaden ljust fält). Totalkostnaden ligger i samtliga fall under kostnaden för den energi som sparas vilket redovisas i ett kort-referat av US DOEs Larry Mansueti i DSM Spotlight.

Bild ur “The Total Cost of Saving Electricity through Utility Customer-Funded Energy Efficiency Programs: Estimates at the National, State, Sector and Program Level”