Energieffektvisering vid en skiljeväg

IEA har just släppt sin årliga rapport om hur effektviseringen utvecklas. Denna gång med ett varningenes ord, “Energy efficiency at a crossroads”, vi står vid en skiljeväg! 

More than ever before, energy efficiency is central to the achievement of a range of policy goals, including energy security, economic growth and environmental sustainability…....However, global progress has become dependent on yesterday’s policies, with the implementation of new policies slowing. If the world is to transition to a clean energy future, a pipeline of new efficiency policies needs to be coming into force. Instead, the current low rate of implementation risks a backward step.

Takten i effektivisering behöver ökas, det skrev man i sin marknadsrapport 2016, men istället har den vänt nedåt (se bild 1 nedan). Detta trots att effektvisering har en positiv inverkan på den ekonomiska utvecklingen (se bild 2 nedan) och på utsläppen av växthusgaser (se bild 3 nedan). I fallet med utsläppen är dessutom effektvisering den starkaste faktorn till förbättring.

IEA säger i en kort sammanfattning om 2017 års rapport:

•      2016 was another good year for energy efficiency, with global gains this decade outstripping those in any of the previous decades since our records began in the early 1970s
•      Those energy efficiency improvements are having tremendous economic, social and environmental impacts – we highlight the implications for energy security in this year’s report
•      But there was a worrying slowdown in energy efficiency implementation worldwide, putting future gains at risk.

 

 

image
Bild 1: Utvecklingen för energiintensitet
——————————
image
Bild 2: Effektvisering är bra för ekonomin (om nu någon tvivlade=
————————
image
Bild 3: Det är effektviseringen som håller utsläppen nere men ändå inte tillräckligt.

IEAs Sustainable Development Scenario. Ett genombrott

IEA presenterar ett nytt grepp i årets World Energy Outlook, WEO, med sitt Sustainable Development Scenario, SDS (se också bild 1 nedan), som de motiverar så här:

(The) approach of treating individual policy goals in isolation has limitations. The 17 SDGs of the 2030 Agenda for Sustainable Development formally came into force in 2016. The SDGs, for the first time, integrated multiple policy objectives, recognising, for example, that ending poverty must go hand-in-hand with strategies that build economic growth and address a range of social needs, while also tackling climate change and strengthening environmental protection. Just a few months later, in November 2016, the Paris Agreement entered into force, and around 170 countries have now ratified it. It builds on the NDCs offered by those countries, primarily to address climate change, though many countries put their contribution in the context of other policy goals, including ending poverty or reducing air pollution.

There is a clear need to shift towards integrated policy-making.

Detta scenario ersätter det gamla “450 ppm"scenariot eller “2DS"senariot som de använde för att visa hur långt man borde gå för att klara klimatmålet enbart. Däremot kontratserar de det nya emot det traditionella “New Policies” scenariot som visar vart vi är på väg enbart med de beslut som fattats i världens olika hörn. Och som synes i bild 2 är det fortfarande energieffektvisering som är det stora numret för att klara världens behov av förbättring.

Och att klara uppgiften fordrar en ökad investeringstakt på alla fronter, se bild 3, (utom fossilsidan där man sparar ordentligt, se bild 4.

Läs mer

Månadsindelade arkiv