Efter Fukushima bromsar kärnkraftsatsningarna in kraftigt, men det tycks ha börjat tidigare om man ser till statistiken som presenteras i en rapport från Worldwatch institute. I EU finns 34 st färre reaktorer än 1989 och denna trend finns i hela världen utom i Kina sägs det.

Ändå är det kärnkraften som lägger beslag på lejonparten av forskningspengarna enligt IEA s statistik som återges i rapporten (se bild nedan) och avser åren 1986-2008.

Man skulle ha kunnat tro att artikeln i Time Magazine där skiffergas framställs i en fördelaktig dager var ett missöde, men det verkar inte så. Snarare är det så att fossilindustrin är på krigsstigen och vill grönmåla naturgasen på bekostnad av den förnybara energin. Det hävdar the Guardian som granskat fenomenet mera i detalj och funnit flera samverkande försök att övertyga om att naturgas skulle vara ett fullgott alternativ.

Det verkar t.o.m. vara så att naturgasen är värre än man trott. Det sägs i en rapport från Cornell University.

Time Magazine har fått korn på lösningen av världens energiproblem. Den heter skiffergas , (shale gas) se bild nedan, och av den varan finns hur mycket som helst. Så nu är det klart vi kan sluta oroa oss tycker de. Men inte nog med att den ger upphov till växthusgaser som all annan gas, den ger också fler problem vid utvinningen. Den sägs t.o.m. vara värre än kol! I Skåne har man försökt finna skiffergas men det har inte varit populärt.

Det vore på tiden att Time (och andra) började förstå att det inte är tillgången på fossilenergi dom gör den till ett problem utan verkningarna av dess användning (och utvinning). Kritikerna i USA kallar skiffergasen för ett “BP på land” med referens till haveriet i Mexikanska Golfen.

Det verkar nästa så. Nära var femte testat kylskåp hade klassats för högt när man gjorde kompletterande tester. Och mera uppseendeväckande var att några inte ens låg inom någon möjlig felmarginal utan hade klassat upp sig själv med två steg!

Det finns risk att det blir värre eftersom hela provserien inte är slutförd.

Beteendeekonomi är fascinerande därför att den sysselsätter sig med hur människor är i verkligheten och inte hur människor teoretiskt borde vara, som i den klassiska (och förhärskande) nationalekonomin. Dan Ariely har skrivit en bok som heter “Predictably Irrational” och som översatts till svenska med titeln ”(O)logiskt : varför smarta människor fattar irrationella beslut”. Den tycks knappast ens ha recenserats i Sverige (!) men rekommenderas varmt.

I sin uppföljare “The upside of irrationality” finns ytterligare spännande exempel. Ett kallas IKEA-effekten och beskriver hur vi känner oss mera nöjda med en produkt som vi har fått kämpa med själv och lyckats få ihop. Men han beskriver också hur skyhöga bonusar motverkar sitt syfte. En av förklaringarna är att den som får sådana blir så fixerad vid dem att han/hon inte förmår koncentrera sig på jobbet.

När man läser ser man hur mycket av det vi anser vi vet om hur ett samhälle fungerar bygger på antaganden eller inutition. Och man inser att människan är mera komplicerad och spännande. Om våra beslutsfattare (i alla kategorier) skulle nå den insikten någon gång?!

Det tycker författaren till en artikel i European Energy Review som istället vill framhålla att ekonomin innehåller självverkande korrektionskrafter när det bli ont om olika resurser. Tyvärr tycks han uppfatta alla dessa nya färdplaner som profetiska och inte som de “möjlighetsprojektioner” de är.

Men artikeln är läsvärd som en påminnelse om att energin (inkl. oljan) inte tar slut utan antingen blir oekonomisk att utvinna i den omfattande skala som nu sker och/eller är belastad med oacceptabla nackdelar i t.ex. miljöhänseende. Det senare duckar författaren för på något mystiskt sätt. Det är där färdplanerna behövs som en påminnelse om att ekonomin inte är ett självspelande piano utan ett instrument som behöver en begåvad och insiktsfull traktör.

Författaren är dock inte blind för sådana saker eftersom han bl.a. framhåller att många energislag vi använder, däribland kärnkraft, är tagna i anspråk under vissa stabila politiska förhållanden. Vad händer när dessa skiftar undrar han.

Vad är svenskarna egentligen för sorts folk? Vi är varken opportunistiska eller misstänksamma utan något precis mitt emellan. Det framgår av en studie om de Europeiska hushållens elpriser som gjorts av Vasaett som är en think-tank med energi som specialitet, se bild nedan.

Det finns uppenbarligen en del pengar att tjäna men som fryser inne trots kvällstidningarnas idoga trumpetande om vilken ellevernatör som är billigast. Så priset tycks inte betyda allt eller är det informationen om priset, eller är det prisstrukturen, eller vad där det? Tänk om vi hade haft ett pris (rörligt) och en räkning (för både distribution och el). Då skulle det bli byta av!!

Mitch Epstein heter vinnaren i årets Prix Pictet. Han har fångat energi(överflöds)samhället i bilder. Som den nedan.

Tävlingen anordnas varje år och därefter publiceras nominerade bidrag. Hitintills finns tre volymer; Growth, Earth och Water.

EU har presenterat ett policy paper för smarta nät. Kallat färdplan p.g.a. sin titel “Smart Grids: from innovation to deployment”. Planen hälsas positivt av industrin men Euractiv sätter ändå rubriken att detta är baby-steg på vägen mot ett regelverk för smarta nät.

Det barnsliga understryks i att man förefaller vara helt fokuserad på mätarna (se också bild medan) och bedömer att hushållen skall spara 10% av sin användning med sådana. Men det behövs också incitament i form av priser, affärsmodeller, aktörer, användarsystem och (inte minst) kundacceptans! Denna insikt finns det mera av i IEAs färdplan för smarta nät som kom för någon vecka sedan.

..på människan så varför skulle inte detsamma gälla i djurens värld. Och nu är det fastlagt att om korna och fåren ändrar kosthållet så bidrar de mindre till klimatgaserna.

Att nyheten publicerades den 1 april förringar inte dess värde. Och inte heller att det för oss människor är bättre att vår dagliga kost inte bör ta omvägen via djurvärlden utan att vegetarisk kost är bättre för klimatet. Möjligen då med vissa undantag som nämns i rubriken.

av Fukishima-storlek i Europa. Men då måste ECO-design direktiven genomföras utan förtövan. Detta hävdas i en artikel som bygger på beräkningar gjorda av ECOS som är en sammanslutning av NGOs som vill använda standardisering som instrument för miljöpåverkan.

Björn Lomborg har ju lyckats behärska scenen med klimatskepticism i alla tänkbara former. Men nu verkar det som om det var kört. Filmen Cool It som haft mycket förhandsreklam drar åtminstone ingen storpublik. Filmen sägs dock inte floppa (enbart) på grund av sitt budskap utan mera på att den rätt och slätt är T-R-Å-K-I-G!

En av de mest seglivade är att om det finns en marknad som teoretiskt skulle kunna klara att åstadkomma en optimal lösning så behövs inga åtgärder annat än (möjligen) justering av priserna så man internaliserade de externa effekterna. I viss omfattning kan detta kompletteras med allmänt hållen information som inte blir “partisk”. Man menar att så länge marknadens signalsystem (priserna) fungerar så är allt som det skall. Vi får ett exempel i myndigheternaa behandling av id�n med s.k. vita certifikat.

För att öka marknadens upptagning av produkter med goda prestanda ifråga om energianvändning har man i flera EU-länder infört s.k. vita certifikat.  I EU:s nya plan för effektivisering säger man att man kommer att föreslå alla medlemsländer att införa sådana (obligation schemes). Med sådana certifikat skulle energileverantörer och/eller -distributörer bli medverkande i skapandet av ett högpresterande energisystem. Det skulle ske genom att marknadens förmåga att distribuera energieffektiv användningsteknik utnyttjades bättre.

Energimyndigheten har i en utredning nyligen avvisat ett sådant certifikatsystem med påståendet att: ? Sveriges energipolitik bygger på energimarknader där styrmedel syftar till att ta bort marknadsmisslyckanden, exempelvis EU:s handelssystem men också t.ex. energimärkning. Vita certifikat syftar inte till att hantera något marknadsmisslyckande som inte redan hanteras av något annat styrmedel.? 

Detta påstående röjer att man inte förstått problemets natur. Misslyckandet handlar nämligen inte om marknadens signalsystem utan om kundernas förmåga att uppfatta och bedöma åtgärders lämplighet och konsekvenser. Det är alltså ett förhållande som inte kan hanteras med en (neo)klassisk ekonomisk modell utan fordrar en beteendeekonomisk ansats. Människor handlar nämligen inte ekonomiskt rationellt om de inte ges förutsättningar för det. Man har kognitiva begränsningar. Ett individuellt beslut kan för den enskilde anses ?tillräckligt bra?, men blir tillsammantaget med alla andras likadana beslut ett överflödigt användande av resurser. 

Konjunkturinstitutet har nyligen formulerat en veritabel katalog över de olika slutsatser som myndigheterna torgför. De brukar låta så här:
- Politiker skall inte bestämma vilken teknik vi skall ha
- Stöd forskning men inte kommersialisering
- Det finns inga sysselsättnings- eller näringspolitiska effekter av att ställa krav på produktprestanda (Portereffekten)
- Etc.

Myndigheternas syn på marknadsmisslyckande kontrasterar starkt mot Nicholas Sterns att klimatproblemet i sig självt och till sin natur är ett marknadsmisslyckande.

...även om ni har världens modernaste brandskydd i huset. Rådet kommer från Jacques Foss som är en ledande fransk kärnkraftexpert (och förespråkare) när han funderar över Fukishimas följder i en artikel i Energy Review. Han säger att det finns två argument som han inte vill höra. Det ena är att det inte kan hända här eftersom vi inte har jordbävningar och Tsunamis. Och det andra är att med EPR är alla problem lösta. Så här uttrycker han i sin version synen på vad andra kallar den svarta svanen:

But even if all the precautions are taken, if everything has been planned for, if a model of a power station is cutting edge, we need to work on an external accident of an unexpected size.

Så ja - behåll telefonnumret till brandkåren, men också - bygg huset på ett annat sätt! Lägre (effektivare) och med fler ingångar (förnybara energislag) så klarar vi utrymningen lättare. Och bor bekvämare med markkontakt.

Det är kontentan av en studie av och om de intermittenta resurserna vind och sol i norra Europa. Stark transmission (supergrids) är inte till någon hjälp utan gör bara priserna i Norden högre sägs det.

En undran infinner sig emellertid om detta omdöme är ett avgörande argument mot förnybar energi eller supergrids eftersom näten naturligtvis inte behöver begränsas till Norra Europa utan även omfatta södra, västra och kanske Nordafrika (jfr bild). Och sedan kan man undra om det inte också vore värt att fundera över prismekanismerna och regleringsfilosofin. Den nuvarande börsmodellen är ju inte helt oomtvistad. Och den i sin tur är ett utslag av s.k. energy only pricing vilket inte är den enda modellen utan snarare den som ger skarpast svängningar.

Ja inte är det stålmannen utan ett eldrivet flygplan, med namnet ELEKTRA ONE! Tyst som en fågel och går på smulor.

De har aspirationen att vinna en tävling där man kan flyga drygt 30 mil på mindre än 2 timmar och med bränsleåtgång mindre än 4,5 liter bensin per passagerare. I deras testflygning den 23 mars klarade de 30 minuter i luften.

Omdömet kommer från Philip Lowe som är chef för EUs energidirektorat. I den rollen har han att genomföra åtgärderna för den inre marknaden och har förstås haft rika tillfällen att fundera över sakernas tillstånd. Företagen har inte upptäckt kunderna och de är inte intresserade av att konkurrens! Det är verkligen en gruvlig salva han levererar.

Men man kan också undra över vad han egentligen väntar sig av konkurrens med produkter som inte kan differentieras. Det gick inte så bra på den tiden då bensinbolagen försökte slå i oss att de hade speciella tillsatser med lustiga namn. Han pekar själv på att priskonkurrensen inte kan bli så omfattande när infrastrukturen redan är nedsliten, men då tänker han väl bara på distributionen? Eller försöker han försvara prishöjningarna som vissa storbolag svarat för d.v.s. den svenska åkomman.

Förhoppningsvis tänker han på möjligheten att sälja “nyttan” (ljus, kraft, värme) med olika sorters service och med möjlighet att också ta hand om lokal produktion. Eller…?

EU-kommissionen lät sig ju inte nedslås av att våra ledare tackade nej till att spara pengar och skapa jobb genom sitt nej till bindande effektiviseringsmål. De lade redan ett par dagar senare ett förslag till effektiviseringsplan i vilken man snabbt och resolut pekade ut att särskilt den offentliga sektorn skall vara föregångare och bl.a. öka renoveringstakten i byggnadsbeståndet. Till deras mera innovativa åtgärder hörde att de personer som väljs till alla organ från kommunfullmäktige och uppåt offentligt skall redovisa sitt eget boende och resande ifråga om energi och koldioxidutsläpp för att vara valbara. I ett senare steg skall tröskelvärden för valbarhet införas.

Men det första steget, redovisningen, gäller redan från och med idag!