Baslastfiktionen

Det är inte bara i Sverige vi har en diskussion om energisystemets baslast. En diskussion som både här och på andra håll präglas av att man är van vid ett system där energianvändningen är på förhand given och tillförseln kom från stora fasta anläggningar vars ekonomi i stort sett låg i att de kördes kontinuerligt. Det var i en tid när användningstekniken var “primitiv” (glödlampor, elvärme, motorer utan varvtalsreglering och som drev system med strypventiler för reglering). Tillförseltekniken var storskalig och beroende av enkla bränslen (kol, olja, vatten som samlades i dammar).

Som bekant har det hänt mycket sedan dess. Dock inte med vårt tänkande om hur systemen påverkas av den nya tekniken. Vilket syns i debatten. “Keep the lights on”, “Vad händer en kall vinternatt”, “airconditioning must work on hot summer days”, “Tak för energianvändningen hotar jobben” - Några röster från olika hörn av världen.

Därför är det välgörande att läsa en artikel i Energy in Demand “Baseload myths and why we need to change how we look at our grid”. Där avlivar man några av myterna och ger en alternativ bild därför att “The most reliable grid is one that uses a mix of generation types.”:
* Renewables can provide backup as part of an integrated grid
* Variability is normal for grid operators
* Renewable variability is predictable and can contribute to reliability
* Baseload isn’t the best way to ensure reliability

Men det tar tid att ta in ny kunskap och få grepp om hur ett annorlunda system fungerar. Det är dock en nödvändig process om vi inte skall hamna iden amerikanska situationen med en president som “gillar kol” och en miljöminister som vill ta bort regleringar som skyddar konsumenter från skadliga kemikalier.

Indien är inte ett U-land utan en föregångare

Saurabh Kumar som är chef för världens största energitjänsteföretag EESL berättar i en artikel om deras aktiviteter och att de håller på att expandera till bland annat Storbritannien. Läs (och lär)!

Deras hitintills största framgång är expansionen på LED-marknaden vilket resulterat i lägre priser (med 90%!) och bättre prestanda ifråga om både tekniskt utbyte och kvalitet. De är på väg med elfordon, solceller, byggnadsrenovering och affärsmodeller (Pay-as-you save). Reflexmässigt säger många att “ja-ja” det är Indien där har de andra (lägre) krav. Läs igen och se att skillnaderna finns inte ens i det avseendet!

Det svåraste är att förstå det Indiska systemet att räkna. Vad betyder t.ex.:

A World Bank study has assessed the untapped potential of energy efficiency market at Rs.1.5 lakh crore.

1 Lakh= 100 000 och 1 Crore=10 millioner men vad blir Rs.1.5 lakh crore i kronor?? smirk

Läs mer

Månadsindelade arkiv