Plakatpolitik?

I spelet kring klimatfrågorna hävdas från vissa håll, och med stor ihärdighet, att kärnkraften skulle vara lösningen. Ett synsätt som dock på förtjänstfullt sätt bemötts av Christian Azar. Frågan är om de som för fram kärnkraften i de politiska sammanhangen inte främst gör det som plakatpolitik i förhoppningen att många väljare inte orkar sätta sig in i sakfrågan utan bara hör ett “lösenord” som de känner igen. Ny kärnkraft är sannerligen varken billig eller särskilt populär även om många kan fås att “välja” den i desperation när inget annat förefaller stå till buds.

Effektivisering och utnyttjande av fjärrvärmens kraftvärmeunderlag är väsentligt billigare och har en enorm potential. Argumentet att “...svensk kärnkraft är den mest kraftfulla insatsen vi kan göra för att befria atmosfären från växthusgaser”, som ofta upprepas av en ledande morgontidning, är taget ur luften. Det som ny svensk kärnkraft skulle kunna vara bra till är att förebygga snarare än befria. Den skulle kunna (observera konjunktiv):

1. Hindra att framtida kraftutbyggnad skulle ske med koldioxidemitterande bränslen, vilket förefaller osannolikt i all synnerhet som effektivisering, kraftvärme och elvärmekonvertering är mera effektivt och lönsamt
2. Ta bort fossilbränslen från transporterna förutsatt att vi får tillräckligt många och tillräckligt bra “plug-in hybrids”. Detta är en intressant möjlighet men dessa kan inte “intecknas” ännu och frågan om andra drivmedel är inte avgjord.
3. Tränga undan fossilbaserad kraftproduktion i andra länder. Detta är också en möjlighet, men i så fall bör kärnkraftsproduktionen lokaliseras dit och inte hit.

Det vore synd om man genom att mana fram gamla spöken (kärnkraft eller undergång) och förse dem med modern skrud (klimatargument) hindrade oss från att ta till de bättre lösningarna.

 

 

Klandra inte spegeln om Du inte gillar bilden

Då och då kommer det kraftig kritik mot de energiscenarier som till exempel IEA publicerar i sina årliga skrifter. Som senast den här från en organisation som heter Institute for Energy Economics and Financial Analysis (IEEFA) och har skrivit en rapport med det klatschiga namnet “Off Track”.

The International Energy Agency has wrongly guided governments into decisions about oil, gas and coal use that are inconsistent with the long-term climate objectives of the Paris Agreement

Men är det sant? Är det IEA som vilseleder? Så här förklarar IEA hur scenarierna konstrueras (jämför med bild nedan)

- New Policies Scenario of the World Energy Outlook broadly serves as the IEA baseline scenario. It takes account of broad policy commitments and plans that have been announced by countries, including national pledges to reduce greenhouse-gas emissions and plans to phase out fossil-energy subsidies, even if the measures to implement these commitments have yet to be identified or announced.

- Current Policies Scenario assumes no changes in policies from the mid-point of the year of publication (previously called the Reference Scenario).

- 450 Scenario sets out an energy pathway consistent with the goal of limiting the global increase in temperature to 2°C by limiting concentration of greenhouse gases in the atmosphere to around 450 parts per million of CO2.

Två av de scenarier som presenteras är alltså reflexioner av vad som händer i världen och det som är på väg att hända till följd av de beslut som fattats i olika beslutsorgan (länder, samarbetsorganisationer mm). Det är bilder INTE rekommendationer!

Om vi inte gillar det vi ser måste vi kanske rätta till de egna anletsdragen. Men klandra inte spegeln!

 

Läs mer

Månadsindelade arkiv