Klimatbonus - Så här har vi räknat.

Genom det Europeiska systemet med handel av utsläppsrätter kan man sätta ett “klimatvärde” på den sparade kilowattimmen. För de kommande åren är det så här mycket för el respektive värme.

Energi          Klimatbonus (öre per kWh)
El (kolkondens)                     c:a 16
Värme (från olja)            c:a 6


De företag i Europa som har tilldelats utsläppsrätter kan antingen köpa eller sälja dessa till andra. European Energy Exchange publicerar priser ( ? per ton koldioxid) för denna handel i EUA (EU Allowance Units).
Växelkursen hämtas från http://www.oanda.com/convert/classic för att konvertera priset till SEK per ton koldioxid.

Dessa uppgifter kan användas för att beräkna värdet av en kWh sparad “på marginalen”. Energimyndigheten bedömer att kolkondens kommer att utgöra marginalproduktion även i den nära framtiden (Kyoto-avtalets åtagandeperiod 2008-2012) men att detta kommer på längre sikt att ersättas av gaskraft. I en rapport från Energimyndigheten och Naturvårdsverket preciseras denna bedömning till värdena (sid 70, se not nedan):
* Kolkondens =0,88kg koldioxid per kWh
* Gaskraft =0,38 kg koldioxid per kWh

(Not: I publikationen anges 880 respektive 380 kg per kWh vilket antas vara tryckfel)


Energikontor Sydost använder följande värden:
En sparad kWh el motsvarar 1 kg koldioxid (1000 kWh=1 ton koldioxid).
För värme motsvarar 1 kWh 0,32 kg koldioxid som eldning av Eo1 i en panna med verkningsgrad 85%.
Deras beräkningar finns redovisade på  http://www.energikontor-so.com/energi-miljo/mindre%20el.htm#Räkneexempel:

De beräkningar som görs här använder Energimyndighetens uppgift om marginalproduktion för el (0,88 kg per kWh) och Energikontor Sydosts värde för värme.

Vart är vi på väg?

Jovisst skall vi ha en energiomställning. Det är nästan alla överens om. Och länge har både stridropen och tankemodellen kretsat kring kostnader. Man har haft lite olika uppfattning om hur de skall beräknas men nästa alla hävdar att deras idé om de ekonomiska villkoren är rätt och att det är KOSTNADEN som vi skall inrikta oss på. Är det? Och om det är så kommer ovillkorligen frågan om “För vem?” och “På vilken sikt?” och några närbesläktade frågor.

Alldeles för länge har vi låtit oss domineras av ett fåtal nationalekonomers syn på vad som är ekonomiskt, men i och med att årets “Nobelpris” går till en beteendeekonom börjar deras “neoklassiska” synsätt trängas tillbaka. Vid Nobelföreläsningen på fredag eftermiddag sade han (till publikens jubel) ““It is possible to do economics without homo economicus”. (Se hans föreläsning här)

Några saker att grunna på kan vara:
1. Vad vill vi uppnå och vilken utveckling behövs för att effektviseringen skall utnyttjas bättre?
a) Hur kan vi påverka hela marknadsutbudet så att bättre prestanda uppmuntras och förbättras och sämre trängs tillbaka (Bild 1 nedan)
b) Hur kan vi “optimera” utnyttjandet av både effektvisering och förnybar energi (Bild 2 nedan)
c) Hur kan energitjänsterna utvecklas att bli mera omfattande (Bild 3 nedan)

2. Vad är effektivitet?
a) Kostnaden kanske men kan all nytta mätas med kostnader? och hur gör vi när det finns nytta för en men kostnaderna hos en annan?
b) Hur ökar vi acceptansen så att vi får bättre utdelning? Även om potentialen är hög är den oanvändbar om acceptansen är låg
c) är det kanske effektivare att göra valet av effektvisering LÄTT än att utreda kostnaderna i stor detalj

EFFEKTIVISERING FÖRST! (Från Miljömålsberedningens seminarium “Hur kan energisystemet bidra till ett ambitiöst klimatmål med sikte på 2050?”“)

 

Läs mer

Månadsindelade arkiv