Klimatbonus - Så här har vi räknat.

Genom det Europeiska systemet med handel av utsläppsrätter kan man sätta ett “klimatvärde” på den sparade kilowattimmen. För de kommande åren är det så här mycket för el respektive värme.

Energi          Klimatbonus (öre per kWh)
El (kolkondens)                     c:a 16
Värme (från olja)            c:a 6


De företag i Europa som har tilldelats utsläppsrätter kan antingen köpa eller sälja dessa till andra. European Energy Exchange publicerar priser ( ? per ton koldioxid) för denna handel i EUA (EU Allowance Units).
Växelkursen hämtas från http://www.oanda.com/convert/classic för att konvertera priset till SEK per ton koldioxid.

Dessa uppgifter kan användas för att beräkna värdet av en kWh sparad “på marginalen”. Energimyndigheten bedömer att kolkondens kommer att utgöra marginalproduktion även i den nära framtiden (Kyoto-avtalets åtagandeperiod 2008-2012) men att detta kommer på längre sikt att ersättas av gaskraft. I en rapport från Energimyndigheten och Naturvårdsverket preciseras denna bedömning till värdena (sid 70, se not nedan):
* Kolkondens =0,88kg koldioxid per kWh
* Gaskraft =0,38 kg koldioxid per kWh

(Not: I publikationen anges 880 respektive 380 kg per kWh vilket antas vara tryckfel)


Energikontor Sydost använder följande värden:
En sparad kWh el motsvarar 1 kg koldioxid (1000 kWh=1 ton koldioxid).
För värme motsvarar 1 kWh 0,32 kg koldioxid som eldning av Eo1 i en panna med verkningsgrad 85%.
Deras beräkningar finns redovisade på  http://www.energikontor-so.com/energi-miljo/mindre%20el.htm#Räkneexempel:

De beräkningar som görs här använder Energimyndighetens uppgift om marginalproduktion för el (0,88 kg per kWh) och Energikontor Sydosts värde för värme.

Big data för energieffektvisering.

Det finns en sorts “hype” om big data som instrument för energieffektvisering och som verkar besläktad med förhoppningen om “smarta” saker (nät, mätare och sakernas internet). På något nästan mystiskt sätt skall prylarna fixa effektivare energianvändning och vi skall inte behöva tänka själv.

Kornelis Blok gjorde en föreläsning i DSM University 32 med en exposé som på ett nyktert sätt ger en uppfattning om var vi står och vad som kan åstadkommas men också vilka faror som lurar på vägen. Det är mycket data som behövs (se bild nedan) och det är nya algoritmer som skall till (om vi vill och om vi törs!).

Kornelis avslutar med

Systems need to be designed with the clear end of greater energy efficiency in the mind:
* What do want to improve
* What sensors and control hardware is needed
* How do design the best algoritmsto get it done
* How to deal with all the data in a secure way

 

Läs mer

Månadsindelade arkiv