Tuesday, October 03, 2017

PLUS-värdena är en dold förmögenhet

Det har skrivits en hel del om PLUS-värdena (multiple benefits) som finns i samband med energieffektivisering. Och mer kommer säkert att skrivas men ännu saknar vi de innovationer som gör att de också realiseras. Adrian Joyce som är ansvarig för “Renovate Europé” illustrerar betydelsen med ett exempel:

The French Renovons group has estimated that a national renovations plan would create 126,000 jobs and take 2.5m people out of energy poverty, while cutting health spending by €750m a year for the fuel poor, and household energy bills by at least €512 per year. It could also eliminate six million tons of CO2 emissions every year. That is what “multiple benefits” look like in practice.

Adrian visar i sin artikel på den typ av innovationer som behövs ifråga om organisatoriska förändringar men nu behöver de också omsättas i handling. Något där Sverige skulle kunna ta för sig kanske?

Monday, October 02, 2017

Det kostar på...

...att besvara frågan om hur mycket det kostar att spara energi. Den kan nämligen inte besvaras utan motfrågor om “för vem” och “för vilket ändamål”!

LBNL har gjort en analys för USAs olika delstater och för de olika program man har för olika kategorier av användare som kan vara berörda (se exempel i bild nedan). Där syns tydligt skillnaderna för olika ändamål (från produktrabatter till hela åtgärdspaket) och för olika som betalar (den som berörs av åtgärden (mörkt fält) eller den som tar initiativet (programkosynaden ljust fält). Totalkostnaden ligger i samtliga fall under kostnaden för den energi som sparas vilket redovisas i ett kort-referat av US DOEs Larry Mansueti i DSM Spotlight.

image
Bild ur “The Total Cost of Saving Electricity through Utility Customer-Funded Energy Efficiency Programs: Estimates at the National, State, Sector and Program Level”

Friday, September 29, 2017

Var kommer åsikter ifrån? Fakta, smak, identitet?

Den traditionella ekonomin har en enkel förklaring till varför människor väljer olika möjligheter. Enkelt utryckt är det skillnader i smak (taste). Enkelt och logiskt kan det tyckas - men är det sant?

I den ideala världen överväger jag de möjligheter som finns (baserat på fakta som jag noga samlat in) men orsaken till att vi till sist väljer olika lösningar/produkter är att vi har olika smak (se bild 1 nedan).

I DN skriver man i en artikel, med referens till Dan Kahan, “Gruppen viktigare än fakta för våra åsikter” om hur vi lätt kan åsidosätta fakta och istället välja att tycka som de andra i den grupp jag väljer att tillhöra och/eller lita på. Det är mera som i den riktiga världen (se bild 2 nedan).

Intressant är att notera att George Akerlof och Rachel Kranton utvecklade liknande tankar i vad de kallar “Identity Economics” för några år sedan. Visst har vi och utvecklar en “fri vilja” men den är beroende av vår tillhörighet i ett kollektiv som förstärker vår identitet?

image
Bild 1. Den “ideala världen”
—————————
image
Bild 2. Den riktiga världen

Thursday, September 28, 2017

El i världen 2040

Micael Liebreich gav nyligen en presentation om hur han (och Bloomberg Energy Finance) bedömer världen de närmaste decennierna. Hans bilder är många och instruktiva och väl värda att bläddra igenom (se exempel nedan). Hans exposé över den amerikanske presidentens skiftande uttalanden i ämnet är dessutom rolig!

image

Wednesday, September 27, 2017

Av- eller om- eller (rentav) NY-reglering?

För några decennier sedan var honnörsordet avreglering (oftast med stora bokstäver). Den bakomliggande tanken var att marknaden var perfekt, kunderna välinformerade, produkterna (el, gas, värme) var standardiserade och väldefinierade. Målet var kostandeffektvitet (också med stora bokstäver). Nu skulle vi bara knyta ihop påsen och äntligen göra oss av med myndighetsinblandingen. Kunderna och företagen klarade det här själv! Den sköna nya världen var inom räckhåll!

Riktigt så verkar det inte ha gått och de priser vi idag betalar för de olika delarna i vår energiservice är en källa till omfattande diskussioner. Elnätsavgifterna är kanske det tydligaste exemplet vilket Nils Holgerssonundersökningarna visar. Tidningsrubrikerna är en annan källa, oftast understödd av deras frekventa listor över priserna från olika företag. Men på det hela taget verkar det ha blivit mera oklart vad vi betalar för och vad värdet är av det vi köper. Kanske vore en striktare övervaking (reglering med lagom bokstäver) värt att överväga?

På uppdrag av “Clean Energy Ministerial” har det gjorts en rapport som kallas “Next-Generation Performance-Based Regulation” där man ger exempel från olika delar av världen på hur reglering kan utformas så att produktutbudet förbättras och så att kunderna kan bättre förstå vad de får för pengarna.

Rapporten beskriver vad som hänt med teknik och marknad:

An old regulatory paradigm built to ensure safe and reliable electricity at reasonable prices from capital-intensive electricity monopolies is now adjusting to a new century of disruptive technological advances that change the way utilities make money and what value customers expect from their own electricity company….. Innovative technologies are transforming the way electricity is generated, delivered, and consumed. These emerging technology drivers include renewable generation, distributed energy resources such as distributed generation and energy storage, demand-side management measures such as demandresponse, electric vehicles, and smart grid technologies and energy efficiency (EE).

Även om man tyckte att avregleringen i den gamla tappningen var bra och motiverad kan man lätt konstatera att teknikutvecklingen gjort den irrelevant. Men också att en god NY-reglering som är inriktad på prestanda (inte enbart kostnad), jfr bild nedan, kan vara till hjälp för nya innovationer.

 

image

Tuesday, September 26, 2017

Strategi för byggnadsrenovering (om viljan finns)

BPIE, Buildings Performance Institute Europe, har gjort en vägledning för företag i den offentliga sektorn som förvaltar byggnader så att de skall komma igång med renoveringar på ett organiserat sätt, Template for public sector renovation strategies.

Det är naturligtvis bra men när man läser igenom instruktionerna slås man av att de är så logiska, kanske för logiska? De tycks bygga på att de som är ansvariga för byggnadsbeståndet alltigenom är besjälade av att vara kloka och sträva efter “kostandseffektvitet”. Man misstänker att om så vore fallet så hade de kanske inte behov av denna vägledning utan klarar det själv.

Tänk om det istället är de som inte har alla de insikter som behövs eller - kanske vanligare - i sin omgivning har chefer som inte förstår behovet eller är tillräckligt intresserade? Det kanske behövs hjälp med argumenteringen eller hjälp med att skapa en sekvens av åtgärder som sträcker sig över en längre tidsperiod. Kanske en vägledning om de PLUS-faktorer (Multiple benefits) som skulle göra renoveringen attraktivare för inte bara de ansvariga utan andra som kan påverka projektet?

Men det kanske kommer i nästa vägledning?

Monday, September 25, 2017

Gömma och glömma eller flytta till nytta?

En teknologi som finns med i diskussionerna om klimatet är CCS, Carbon Capture and Storage (koldioxidinfångning), där man hoppas att koldioxiden skall kunna återföras till marken eller till vattnet och stanna kvar där. Man gömmer och glömmer. Utsikterna hitintills är inte så upplyftande utom i några fall där man kunnat återföra koldioxid till olje- och gaskällor där den dessutom kan öka utvinningen av det fossila bränslet. Frågan är om det därigenom motverkar sitt syfte?

Men en annan linje skulle kunna vara att använda koldioxiden till något den är verkligt bra på, till exempel att knuffa på fotosyntesen. Flytta till nytta. The Guardian ger några exempel i en artikel där man visar att det finns flera spännande möjligheter.

* Climeworks försöker till och med extrahera koldioxid ur luften för att sedan pigga upp växterna i ett växthus när de får en extra “shot”

* World Economic Forum har dragit en lans för ett antal olika tekniska lösningar varav en kallas för det artificiella lövet som är ett koncept utvecklat vid Harvard

* Vid Stanford har de ett projekt kallat Opus-12 som också vill utnyttja koldioxiden i stor skala för att göra nytta istället för att förorena.

Det är säkert mycket kvar innan man nått lösningar men allmänt sett verkar det bättre att satsa på nytta än på glömska?

Friday, September 22, 2017

Det är bankernas fel

Henrik Dorsin har en likande rubricering på sin satir men den går i viss mån även att använda på banker. Åtminstone verkar det så i en artikel i Financial Times där de säger “Big investors take aim at banks over climate change risk”. För visst kan man vänta sig mera ansvarstagande av bankerna men storinvesterarna kan väl också göra sin del av läxan själv och välja en bank eller investeringsobjekt som är ansvarsfulla? Det finns ju vägledningar för att hitta rätt, till exempel från InfluenceMap.

Men för bankerna har UNEP gjort en “Guide to Sustainability”. Där kan man bland annat se en enkel bild för “värdeskapande” som nog kan tillämpas även av andra företag än banker, se bild nedan.

Och när inget annat hjälper så finns ju alltid reglering? Kanske inte precis vad Financial Times hade i tankarna men man kan ju fundera lite över vad IEAs chef sade vid ett möte om effektvisering i Mexico nyligen. Nämligen att regeringarna måste bli mycket aktivare för att säkra att effektviseringens fulla potential tas i anspråk.

image

Thursday, September 21, 2017

Avliva myten om att energipriset driver på effektviseringen

Regulatory Assistance Project, RAP, har verifierat vad IEA tidigare visat nämligen att skillnaden mellan programmet (myndigheternas kostnad) för att effektvisera (minska) energianvändningen är bara en bråkdel av priset för den energi som man köper, se bild 1 nedan. Lägger man till åtgärdkostnaden för den som drar nytta av programmet blir resultatet genomsnittligt att åtgärden kostar bara en fentedel av vad man betalar för energin! För Storbritannien innebär det att varje enskild konsument slipper ifrån 5000 SEK per år på energiräkningen.

Deras rapport heter “Benefits to Consumers and Climate of Article 7 of the Energy Efficiency Directive” och utgår från den pågående revisionen av artikel 7 i effektviseringsdirektivet (EED) i EU. Där visar de också att som om det inte vore nog att lönsamheten av effektvisering är ENORM så är det ännu lönsammare (!) när man också tar hänsyn till de PLUS-faktorer (multiple benefits) som följer med, bild 2 nedan.

Varför händer detta då inte av sig själv? Ja det är enklare att köpa en kWh än att effektvisera bort den. Precis som i livet i övrigt. Det är lättare att bli av med pengar än att tjäna dem!  grin

Effektvisering är inte svårt men det är komplext och fordrar fackmannamässiga insatser. Det kan man få hos EEFs (http://www.eef.se) medlemmar

image
Bild 1. Skillnad mellan pris och programkostnad
———————
image
Bild 2. PLUS-faktorer (Multiple Benefits)

Wednesday, September 20, 2017

Hjältar och skurkar (Heroes and villains)

En organisation som kallar sig “InfluenceMap” har kartlagt och redovisat hur ett antal större företag beter sig när det gäller klimatavtalet. Framför allt har de inriktat sig på hur de agerar för att få som de vill. I en lista (Corporate Carbon Policy Footprint - the 50 Most Influential) visar de 35 som starkt motsätter sig klimatåtgärder och 15 som arbetar för att sådana skall vidtas, Bild 1. Och i rapporten visar de hur företaget försöker påverka opinion och politiker

Spännande läsning och den som önskar kan registrera sig för att ta del av deras databas mera i detalj, Bild 2.

* 35 of the 50 most influential are actively lobbying against climate policy. They include companies in the fossil fuel value chain (ExxonMobil, Valero Energy, Chevron), energy intensive
companies (BASF, ArcelorMittal, Bayer, Dow Chemical and Solvay) and electric utilities with large amounts of coal generating capacity (Southern Company, Duke Energy and American Electric Power).
* Also in this group of 35 influential companies holding back climate policy are four powerful automotive manufacturers (Fiat Chrysler, Ford, BMW and Daimler). The research found the
companies lobbying to delay or dilute efficiency and CO2 emissions standards and procedures both in Europe and North America. Depending on region, passenger vehicle emissions account
for 12% or more of all greenhouse gas emissions.
* On the other side, 15 of the 50 most influential are pushing for an ambitious climate policy agenda, favouring renewable power and electric vehicles. They include signatories to the RE100
initiative committing to buying 100% renewable power (Apple, Ikea, Unilever, Coca Cola and Nestle) as well as power sector companies (SSE, Enel, EDF, Iberdrola and National Grid) who are
shifting their business models towards low carbon electricity generation.

image
Bild 1: Resultat av kartläggningen

———-
image
Bild 2: Påverkansmetoder

Tuesday, September 19, 2017

Kan Indien rädda världen?

Det är i Indien det mest spännande händer just nu när det gäller effektivare energianvändning. Energy Efficiency Service Limited, EESL, är ett bolag som driver “teknikupphandlingar” och gör det med hela den gigantiska indiska marknaden som hävstång. Deras stora projekt för LED-lampor, Ujala, har lett till att priset för lamporna sjunkit från 310 till 40 Rupies och med en beställning på 300 miljoner lampor (se bild nedan)!

Chefen för EESL, Saurabh Kumar, kommer att hålla ett webinarium den 28 september klockan 15-16 och det kan vara en bra idé att anmäla sig för att lyssna.

DSM University
Innovative Business Models for Scaling up Energy Efficiency


28 Sep 2017 @ 15:00 CEST

The innovation and power of business models helps in enlisting large number of utilities and governments to participate in energy saving projects. This helps in aggregation of demand. EESL then procures equipment or services in bulk enabling reduction in costs due to ensuing economies to scale. For instance, in the UJALA programme, the bulk cost of LEDs have reduced from Rs. 310 ($ 5) to Rs. 40 ($ 0. 65) as a result of procurement of 300 million LEDs over a 2 year period.

Similarly, the cost of procurement of LED street light lamps and services have gone down by 65% over the same period. The benefits of aggregation of demand and lower prices are passed on to consumers that leads to further demand as the repayment periods go down. In UJALA, the cost reduction has enabled the repayment period come down from 10 years (in 2014) to less than 3 months now (2017).

EESL encourages such innovation to disrupt the market for energy efficient products and services. It carefully chooses such equipment and services which are of common use and which have the potential of substantial reduction in energy consumption. This is the mainstream business of EESL so there is no inner competition per se.

Saurabh skriver lite mer om deras affärsmodell som bland annat innebär att man kommer att gå vidare med upphandlingar för elfordon och för solcellstak i Delhi. Man kommer också att utvidga sin affärsverksamhet till Malaysia och Storbritannien! Varför inte till Sverige också? EESL kanske är effektviseringens IKEA?

 

image
Tips för läsaren - 1 crore=10 miljoner

Monday, September 18, 2017

EUs energiska irrgångar

eceee har just givit ut en rapport om hur energieffektviseringsfrågorna hanteras i de olika institutionerna. Passande nog har rapporten namnet “Steering through the maze - Understanding energy efficiency in the European Commission’s Clean Energy Package” eftersom den beskriver både irrgångar och villospår. För oss som bara betraktar processen utifrån och i bästa fall kan förstå resultatet är skriften en fantastisk hjälpreda, se också bild nedan.

Borde vara obligatorisk läsning för alla som jobbar med energi(-effektvisering). Därmed inte sagt att det är lätt bara att det är lättare med den här i handen. Heller inte sagt att livet blir lättare efter att man läst den. Ibland framkallar den nära nog hjärtinfarkt! Som t.ex. när den beskriver vad som skall behandlas i Parlamentets näringsutskott (ITRE) den 28 november där föredragande (rapportör) Adam Gierek har radikala idéer!

....energy efficiency should be seen as efficiency of the energy supply system rather than as demand reduction.

ITRE Rapporteur Adam Gierek proposed doing away with long established and well-accepted definitions for energy efficiency and savings, which referred to the relationship between energy and energy services. The report ignores efficiency aspects on the consumer side, such as investing in building renovation, efficient appliances and mobility. It solely focuses on improving the ratio of final to primary energy, which means improving the conversion of primary into usable energy and moving away from ‘inefficient’ technologies, like PV and wind.

Låt oss hoppas (och för dem som har kontakter med parlamentarikerna arbeta för) att dessa stolligheter inte går igenom!

image

Friday, September 15, 2017

Rekordlåga priser för vindenergi i UK

I Storbritannien har man tagit in anbud på ny havsbaserad vindkraft. Anbuden visar sig vara ner till cirka hälften av vad man förbundit sig at betala för ny kärnkraft (se bild nedan). Lärkurvorna lever!

image

Thursday, September 14, 2017

Spela på något riktigt

Vi har väl alla undrat över hur i hela fridens namn det finns så många spelföretag som annonserar i pauserna i TV. Kan de inte göra något vettigare och är det verkligen rimligt att locka folk med “fria spins” för si-och-så många hundra spänn.

Nu kanske det kommer ett nytt alternativ. Man kan satsa på att förutsäga klimatförändringarna!

Det är ett Brittiskt företag, Winton Capital” som vill sätta upp en “Climate Prediction Market” för att:

Ultimately, a climate prediction market could produce a consensus estimate of scenarios, which would enhance the climate debate, and provide an objective and much-needed aggregate of the scientific community’s latest discoveries in the field

Det är lite svårt att få grepp om vad det skulle innebära men om man betänker att det var försäkringsbolag som en gång satte upp brandkårer så kanske man kan få det att gå ihop. Man vill ha lite koll på riskbilden. Och kanske locka spelare till sig för något vettigare än “fria spins”  wink

Wednesday, September 13, 2017

Dags för uppbrott?

En dag upptäcker man bara att det är dags. Man vet inte riktigt när det vände, eller varför, men man inser att det gamla inte funkar längre. Vill man vara högtidlig talar man om “paradigmskifte”. I boken “A good disruption” av Stuchtey, Enkvist och Zumwinkel illustrerar man med bilden (nedan) hur man antingen ser en fågel eller en kanin. Den ena dagen kan man bara se den ena varianten men när man tränat ögat kan det lika lätt slå över till den andra (eller båda).

Det är detta vi behöver också i vårt synsätt på ekonomi, miljö, klimat och energi. En synvända - för att sedan inte för vårt liv begripa hur vi kunde vara så “blinda” tidigare.

Författarna till boken räknar upp ett antal skäl till varför det behövs och varför man kan ha anledning att tro på (arbeta för) ett uppbrott:
1. Plattformen brinner - Jo det kan vi nog lugnt säga nu när monsterstormarna slår till även på klimatförnekarnas bakgård
2. En ny förståelse ligger beredd - När allt fler lyckas koppla ihop orsak och verkan mellan påverkan och resultat i miljön. “Connect the dots” som man säger
3. Utbredningen av kunskapsspridning (via nätet bland annat) - Fast trollen också upptäckt den möjligheten
4. Uppblommandet av det som kallas “meso-ekonomi” där man använder och behöver förklaringar som är mera komplexa än i gängse ekonomiska modeller - Beteedndeekonomi och Institutionell ekonomi kan väl anses höra dit (och ingen är direkt ny bara åsidosatt under lång tid), Författarna ger dock praktiska exempel och nämner “non-competitive collaboration”, kooperativ och NGOs
5. Socialt ansvarstagande bland finansiärer - Inte nödvändigtvis med moraliskt engagemang men med djupare insikter än att bara tjäna snabba pengar.

Ja varför inte!

image

Tillgången till energi är viktig för alla

IEA har gjort en specialstudie avseende tillgången till energi i världen. Bristen är som vi alla vet mest akut i tredje världen där man räknar de underförsörjda i milliarder. Det blir succesivt bättre och från att 1,7 milliarder saknade el år 2000 är det idag cirka 1,1 och skall 2030 vare nere i storlekordningen 0,6. Indien har länge varit ett problemområde men bedöms ha klarat av allmän tillgång på el före 2030!

Spridningen mellan länderna är stor (se bild 1 nedan)

Men vi har energifattigdom i förvånansvärt stor utsträckning även i industrialiserade länder (se bild 2 nedan).

Kunskap om dessa båda förhållanden är viktig. Precis som det är att veta att energieffektvisering är ett instrument att bota båda problemen!

Läs mer

Månadsindelade arkiv