Effektivisering blir mera intelligent

ACEEE i USA gör en intressant twist på ämnet genom att gifta ihop effektivisering med ICT och döpa om det hela till Intelligent Efficiency. I förstone ser det ut som ett marknadsföringstrick och gammalt vin i nya läglar men det öppnar upp för att se nya applikationer och nya aktörer.

De grupperar nämligen det hela i tre kategorier av effektivisering (se också bild)
1. People-centered genom att informationsteknologin ger understöd för den enskildes beslut. Detta är det vanliga sättet att se på “smartheten”. Riskerna ligger i att det kan upplevas stå i konflikt med integriteten.
2. Technology-centered när installationer bli adaptiva och reagera på t.ex. väderleksförutsättningar, närvaro, osv. Tillförsel från lokala källor kan integreras i systemet.
3. Service-based när ICT kan ge oss ersättningar för vårt gamla sätt att fungera. T.ex nämns telekonferenser, bilpooler mm.

Med denna indelning kan flera aktörer (t.ex. energiföretagen) kanske finna nischer som känns mera naturliga för dem och aktörer att samarbeta med t.ex in Effektiviseringsföretagen.

ACEEEs studie innehåller tio korta fallstudier som illustrerar sättet att tänka. Och sedan får man nog erkänna att det kanske är lättare att sälja begreppet intelligent energi. Se bara på begreppet smarta mätare som används flitigt och positivt trots att det ofta avser förhållandevis korkade apparater!

image

IEAs Sustainable Development Scenario. Ett genombrott

IEA presenterar ett nytt grepp i årets World Energy Outlook, WEO, med sitt Sustainable Development Scenario, SDS (se också bild 1 nedan), som de motiverar så här:

(The) approach of treating individual policy goals in isolation has limitations. The 17 SDGs of the 2030 Agenda for Sustainable Development formally came into force in 2016. The SDGs, for the first time, integrated multiple policy objectives, recognising, for example, that ending poverty must go hand-in-hand with strategies that build economic growth and address a range of social needs, while also tackling climate change and strengthening environmental protection. Just a few months later, in November 2016, the Paris Agreement entered into force, and around 170 countries have now ratified it. It builds on the NDCs offered by those countries, primarily to address climate change, though many countries put their contribution in the context of other policy goals, including ending poverty or reducing air pollution.

There is a clear need to shift towards integrated policy-making.

Detta scenario ersätter det gamla “450 ppm"scenariot eller “2DS"senariot som de använde för att visa hur långt man borde gå för att klara klimatmålet enbart. Däremot kontratserar de det nya emot det traditionella “New Policies” scenariot som visar vart vi är på väg enbart med de beslut som fattats i världens olika hörn. Och som synes i bild 2 är det fortfarande energieffektvisering som är det stora numret för att klara världens behov av förbättring.

Och att klara uppgiften fordrar en ökad investeringstakt på alla fronter, se bild 3, (utom fossilsidan där man sparar ordentligt, se bild 4.

Läs mer

Månadsindelade arkiv