Konkursmässigt tänkande

Den 5 december presenterar Anders Wijkman och Johan Rockström sin bokBankrupting Nature” om hur ett konkursmässigt tänkande, med BNP som mål, kör miljön och naturresurserna i botten. När det gäller just konsekvenserna för vår livsmiljö är konkurs ett för svagt ord. Konkurs innebär möjligheter till rekonstruktion och omtag. Nicholas Stern har kallat klimatförsämringen för ett “oåterkalleligt marknadsmisslyckande”. Det är just det att det inte finns någon väg tillbaka som är knuten.

Problemet är den blinda tillväxten där en högre siffra för BNP alltid är bättre än en lägre oavsett vad det är som gjort BNP högre - t.ex. produktion eller reparation. Författarna hävdar att det som behövs är en kretsloppsekonomi med:

business models where revenue is earned through performance and high-quality service - extending product-life - while also creating more work opportunities.

“Reparatören och konstruktören måste byta plats på den ekonomiska rangskalan”, så skrevs i en bok “Människa eller konsument?” av nationalekonomen sedermera professorn Lars Söderström. Boken avslutas med en plädering för resurshushållning. Så problemet har varit känt länge och tiden att ta itu med det är mer än mogen.

Vi har i det här landet ett byggnadsbestånd som är i stort behov av reparation (med inslag av nykonstruktion) som svarar utmärkt väl emot kraven på att ge BNP ett innehåll som inte baseras på ytterligare utarmning av jordens resurser. Men vi har också beslutsfattare som låtit vårt energieffektiviseringsmål bli underordnat BNP.

Kanske kan de ägna en stund av den kommande helgen åt den nya boken och åt att söka bland de alternativ som finns när det gäller att bedöma hur man skapar välstånd som inte består av flera saker utan som har ett riktigt innehåll.

Indien är inte ett U-land utan en föregångare

Saurabh Kumar som är chef för världens största energitjänsteföretag EESL berättar i en artikel om deras aktiviteter och att de håller på att expandera till bland annat Storbritannien. Läs (och lär)!

Deras hitintills största framgång är expansionen på LED-marknaden vilket resulterat i lägre priser (med 90%!) och bättre prestanda ifråga om både tekniskt utbyte och kvalitet. De är på väg med elfordon, solceller, byggnadsrenovering och affärsmodeller (Pay-as-you save). Reflexmässigt säger många att “ja-ja” det är Indien där har de andra (lägre) krav. Läs igen och se att skillnaderna finns inte ens i det avseendet!

Det svåraste är att förstå det Indiska systemet att räkna. Vad betyder t.ex.:

A World Bank study has assessed the untapped potential of energy efficiency market at Rs.1.5 lakh crore.

1 Lakh= 100 000 och 1 Crore=10 millioner men vad blir Rs.1.5 lakh crore i kronor?? smirk

Läs mer

Månadsindelade arkiv