Renoveringar på djupet (och bredden)

IEAs DSM-University ordnar ett webinarium den 23 november kl 15 på temat
Building Deep Energy Retrofit: Using Dynamic Cash Flow Analysis and Multiple Benefits to Convince Investors

Föreläsare är Jan Bleyl som är projektledare för IEA-DSM projektet “Innovative Energy Services”. Han kommer i sin presentation att gå både på djupet (hur renoveringar skall bli mera heltäckande och därmed uthålliga) och bredden (hur de skall kunna ta upp PLUS-värden, Multiple Bnefits, som hänger samman med effektviseringen).

Deep energy retrofit (DER) of the existing building stock is a meaningful strategy to reduce fossil fuel consumption and CO2 emissions. However, the investment volumes required to undertake DER are enormous. In Europe, cumulative demand for DER is estimated at close to 1,000 billion EUR until 2050. Public expenditures and political measures can help to stimulate DER, but substantial private investments are required to achieve significant results.

In this presentation, we analyze the economic and financial implications for investors renovating an office building to the ‘Passive House’ standard. This is achieved by applying a dynamic Life Cycle Cost & Benefit Analysis (LCCBA) to model the cash flows (CF). The model also includes an appraisal of debt and equity-financing implications, and a multi-parameter sensitivity analysis to analyze impacts of input parameter deviations. In the second part of the paper, we use the ‘Multiple Benefits’ (MB) concept to identify project-based co-benefits of DER, to make the business case more attractive. We categorize the identified MBs in: 1) monetary, 2) un-quantified project, and 3) societal benefits.

Results show that the DER project cash flow over a 25-year period achieves a 21-year dynamic payback with an IRR of below 2%. Levelized Cost of Heat Savings is 100 EUR/MWh with a 70% capital expenditure and 15% interest cost share. The Loan Life Cover Ratio comes out to 1,2. To make the business case more attractive, pecuniary MBs identified are increased rents, real estate values, (employee) productivity, and maintenance costs and CO2 savings, in addition to societal benefits.

Compared to simpler economic modeling, the dynamic LCCBA cash flow model provides solid grounds for DER business case analysis, project structuring and financial engineering, but also for policy design. CFs from future energy cost savings alone are often insufficient in convincing investors. However, they can co-finance DER investments substantially. Consideration of MBs can offer meaningful monetary contributions, and also help to identify strategic allies for project implementation; however, the ‘split incentive’ dilemma is still present/ requires differentiation between tenants and different types of investors. Furthermore, the approach supports policy makers to develop policy measures needed to achieve 2050 goals.

Vart är vi på väg?

Jovisst skall vi ha en energiomställning. Det är nästan alla överens om. Och länge har både stridropen och tankemodellen kretsat kring kostnader. Man har haft lite olika uppfattning om hur de skall beräknas men nästa alla hävdar att deras idé om de ekonomiska villkoren är rätt och att det är KOSTNADEN som vi skall inrikta oss på. Är det? Och om det är så kommer ovillkorligen frågan om “För vem?” och “På vilken sikt?” och några närbesläktade frågor.

Alldeles för länge har vi låtit oss domineras av ett fåtal nationalekonomers syn på vad som är ekonomiskt, men i och med att årets “Nobelpris” går till en beteendeekonom börjar deras “neoklassiska” synsätt trängas tillbaka. Vid Nobelföreläsningen på fredag eftermiddag sade han (till publikens jubel) ““It is possible to do economics without homo economicus”. (Se hans föreläsning här)

Några saker att grunna på kan vara:
1. Vad vill vi uppnå och vilken utveckling behövs för att effektviseringen skall utnyttjas bättre?
a) Hur kan vi påverka hela marknadsutbudet så att bättre prestanda uppmuntras och förbättras och sämre trängs tillbaka (Bild 1 nedan)
b) Hur kan vi “optimera” utnyttjandet av både effektvisering och förnybar energi (Bild 2 nedan)
c) Hur kan energitjänsterna utvecklas att bli mera omfattande (Bild 3 nedan)

2. Vad är effektivitet?
a) Kostnaden kanske men kan all nytta mätas med kostnader? och hur gör vi när det finns nytta för en men kostnaderna hos en annan?
b) Hur ökar vi acceptansen så att vi får bättre utdelning? Även om potentialen är hög är den oanvändbar om acceptansen är låg
c) är det kanske effektivare att göra valet av effektvisering LÄTT än att utreda kostnaderna i stor detalj

EFFEKTIVISERING FÖRST! (Från Miljömålsberedningens seminarium “Hur kan energisystemet bidra till ett ambitiöst klimatmål med sikte på 2050?”“)

 

Läs mer

Månadsindelade arkiv