It’s the economy stupid!

Det handlar om ekonomin, dumbom! Det var Bill Clintons uppmaning till sig själv inför presidentvalet 1992 - att koncentrera sig på det som väljarna bryr sig om. Uppmaningen äger fortfarande giltighet, men kanske i en vidare mening än han tänkte sig. Han tänkte på ekonomins resultat för den enskildes situation d.v.s. en så kallad plånboksfråga, men det vore väl så befogat att använda uttrycket för att tala om ekonomins funktion och att göra det i termer av hur ekonomiska instrument kan (behöver) förändras.

Detta är nämligen temat för inledningskapitlet i Worldwtach:s årsbok “Innovations for a sustainable economy”. Vi tänker ofta på innovationer som tekniska prylar men det handlar också om organisation och ekonomi(-ska styrmedel). I kapitlet räknar man upp några sådana som t.ex. återvinning, handel med utsläppsrätter, “car-sharing”, mikrofinans (Grameen bank), “Corporate Social Responsibility” (CRS), etc. och som behandlas i boken.

Man noterar att en stor del av det tänkande som styr vårt sätt att se på ekonomin baseras på idéer som utvecklades i en annan tid t.ex. av Adam Smith och David Ricardo när jordens befolkning var mycket mindre och industriproduktionen inte hämmades av några uppenbara begränsningar. Ett förhållande som behandlats av den finske filosofen Georg Henrik von Wright i hans skrivingar om teknosysystemet, vår syn på naturen (som något som vi skall behärska) och på våra möjligheter att komma till insikt. Han talar om “vanmaktens optimism”, att vi (och våra styrande) hoppas att allt skall komma att bli rätt med automatik.

Det är uppenbart att de gamla teorierna behöver både omprövas och kompletteras i en värld där vi är så många fler och där vi helt klart nått gränsen för uthållighet på flera områden. Det är inte minst uppenbart eftersom sådana teorirevisioner ägt rum i flera avseenden men trots detta inte vunnit gehör i den allmänna debatten. För att nämna ett: Synen på egenintresset och att människan agerar ekonomiskt rationellt i alla lägen (the economic man). Amartya Sen torpederade denna syn i sin artikel “Rational Fools” för över trettio år sedan.

I boken från Worldwatch tar man upp 7 aspekter på ekonomin och behovet av reformation:
1. Fysisk tillväxt har gränser (syns tydligt på utfiskningen i våra hav)
2. Kvalitet (better) är viktigare än kvantitet (bigger)
3. Priser skall omfatta alla kostnader (vara ekologiskt sanna)
4. Naturingreppen skall tas med i balansräkningen
5. Försiktighetsprincipen skall vara överordnad
6. Gemensamma resurser skall vårdas
7. Kvinnors insatser skall värderas.

That is the economy, bright guy!

Är Trigeneration pĂ„ gĂ„ng igen?

De nordiska lÀnderna har varit föregÄngare nÀr det gÀller att utnyttja brÀnslen klokt i energiomvandlingen och kraftvÀrmen (cogeneration) Àr en framgÄngssaga. För nÄgot decennium sedan började man prata om ytterligare en variant nÀmligen trigeneration. Man skulle kunna fÄ bÄde el, vÀrme och kyla ur en anlÀggning (se bild nedan).

Det har emellertid inte blivit nÄgon stor hit (Ànnu) men det kanske Àndras nu nÀr EESL i Indien trÀder in pÄ scenen. Och det kanske Àr naturligare att ett land med sÄ pÄtagliga behov av kyla i en allt vÀrmare vÀrld Àr de som knuffar pÄ. De ser en marknad som Àr lÄngt ifrÄn försumbar:

a new $20 billion market that will include gas engines to produce cooling, heat and electricity to halve power costs for establishments like hotels, hospital and malls

Personligen kÀnns det kul med tanke pÄ att jag försökte knuffa för det hÀr för mÄnga Är sedan (http://fourfact.se/images/uploads/Energieffektivisering_pa_riktigt.pdf) och tÀnkte dÄ pÄ att vi i Sverige har avsevÀrt kunnande pÄ omrÄdena el, vÀrme och kylteknik. Kanske Àr det dags nu?

Möjligen kan intresset dessutom pÄverkas av att det Àr företag som tillhandahÄller effektiviseringsteknik som gÄr bÀst pÄ börsen nuförtiden:

Efficiency drive
The outperformance is driven by companies involved in the provision of products, materials and services related to energy efficiency.

Läs mer

Månadsindelade arkiv