Osannolikt sade Dagens Industri

Som bekant har Dagens Industri dragit en lans för satsning på okänd och sannolikt MYCKET dyr kärnkraft med argumentet att solcellernas “osannolika” framgång visar att man måste vara nyfiken på ny teknik. Och som förhoppningsvis också är bekant finns det inget som helst osannolikt i denna framgång utan det är en direkt följd av satsning på marknadsutveckling och marknadslärande. Bland annat i Tyskland. Hur det hela fungerar har visats av Professor Clas-Otto Wene i en bok som (sägs det) skall vara en av de som laddats ned mest från IEA/OECD.

En färsk bild av det osannolika har gjorts av finansrådgivningsfirman Lazard i deras senaste energianalys där man jämför olika energislags kostnader och deras utveckling över tiden, se utdrag för sol och vind i bild nedan. Denna analys används också av Paul Krugman när han kallt konstaterar att presidentvalet i USA kommer att ha stor betydelse för deras satsning på förnybar energi.

Salvation from climate catastrophe is, in short, something we can realistically hope to see happen, with no political miracle necessary. But failure is also a very real possibility. Everything is hanging in the balance.

image

Från plockepinn till helhet och långsiktighet

Det har på sista tiden kommit ett antal förslag som syftar till att göra renoveringsmarknaden (och effektviseringen) mera ändamålsenlig. Det senaste är en utredning som föreslår att införa ett system med “effektiviseringsinteckningar” (energy efficiency mortgages) som baseras på att man har en säkerställd plan för effektiviseringen som utgångspunkt, till exempel med energideklarationer.

Här finns en viss likhet med ett tidigare omnämnt förslag att låta allt stöd till renovering gå till “konsortier” av företag som garanterade renovering till lågenergistandard och som avsåg fastigheten istället för ägaren som objekt.

Men också en likhet med det projekt som avser att göra energideklarationerna till färdplaner (roadmaps) för renoveringar så att renoveringstakt och -djup kan förbättras.

I de nämnda exemplen finns också mer eller mindre tydligt omnämnt “Multiple Benefits” som en del av bedömningsgrunden för renoveringsprojektens kvalitet. Håller vi på att få klart för oss att effektivisering går att få ordning på även om det är (lite) komplicerat?  cheese

Läs mer

Månadsindelade arkiv