Michael Liebreich som är ordförande i Bloomberg New Energy Finance advisory Board brukar ha ett slående sätt att förklara hur energifrågorna och systemonställningen hänger ihop har nu formulerat sin syn på vilken roll den förnybara energin och de traditionella teknikerna hänger ihop i framtiden. Det gör han i en artikel som innehåller 10 förutsägelser för det kommande året.

Som vanligt är det slagkraftigt formulerat som till exempel synen på baskraft:

The new way of doing things will be about locking in as much locally-available basecost renewable power as possible, and then supplementing it with more expensive flexible capacity from demand response, storage and gas, and then importing the remaining needs from neighbouring grids.

Men inte är det väl så väsensskilt från hur det svenska systemet fungerar? Annat än i den tydliga formuleringen av hur det som oftast kallas baskraft är föråldrad teknik:

We are reaching the point in the story where power system regulation will have to be fundamentally rethought. Simply layering on a capacity market is the wrong response: creating guaranteed demand for obsolete technologies has never ended well.

Och ny kärnkraft liknar han vid en politisk julgranskula

New nuclear plants will remain the political bauble they currently are,

Det är enkelt att hålla med dig i analysen av Trumps politik i allmännhet och energipolitik i synnerhet: Kol, olja och fossilgas tillhör det förgångna - de är miljöskadliga i alla led och riskerar jordens klimat redan för dem som föds nu. Men:
Man saknar analys i uttalandena av Michael Liebreich:
Är “renewable” inte blott en from förhoppning:  Storskalig introduktion av skog för energiändamål ger på kort sikt (tiotals år) ett nettotillskott av CO2 i väntan på balanserande återväxt. Men det akuta klimathotet är just kortsiktigt. På längre sikt säger erfarenhet att skogsskövling blir irreversibel i de flesta fall; det gällde Medelhavsländerna under antiken det gäller Indonesien, Brasilien m fl i vår tid. Är det ens rimligt att se CO2 från bioråvara som klimatneutral när emissionen skulle behöva minskas?
Analysen av begreppet “base load” ersätts av det ekonomiska begreppet “base cost”. Men ett AC-nät är kritiskt beroende av baskraft.
Den negativa synen på ny kärnkraft är inte alls argumenterad. Men: Ny kärnkraft byggs i Ostasien av miljöskäl. Kärnkraft av GenIV kräver ingen ny uranbrytning, den kan användas att förkorta lagringstiden av använt kärnbränsle till ett par hundra år, den kan förbränna vapenplutonium, den kan användas “once through” och bygga på passiv säkerhet.
Kärnkraft har under sina 60 år orsakat färre än 100 direkta dödsfall. Detta kan jämföras med förbränning, också av biomassa, som ger kanske 7 miljoner för tidiga dödsfall - varje år. I det perspektivet är det svårt att se den negativa inställningen till kärnkraft, i synnerhet som den oftast saknar analys.

Tack för kommentar Carl Erik,
1. Lejonparten av renewables är vind och sol och troligen inom kort även hav (vatten finns med sedan gammalt). Bio kommer att spela en roll men troligen mer på drivmedel än för nätburen energi. Miljöpåverkan från bio balanseras genom återväxt. Den viktigaste resursen (enligt min mening) är dock effektvisering

2. Baskraften har alltid varit ett ekonomiskt begrepp men att den fått så stark ställning i debatten beror nog mest på att de tekniska alternativen har varit få. Detta ändras ny radikalt och DC är på tillväxt även tekniskt.

3. Generation 4 inom kärnkraft är en “våt dröm” och även om den skulle realiseras så sitter vi med ett avfallsproblem på storleksordningen 1000 år istället för 100000. Det är bättre men inte ansvarsfullt.

4. De 60 direkta dödsfallen är en KRAFTIG försköning av verkligheten jfr http://www.who.int/mediacentre/news/releases/2005/pr38/en/ . Om man skulle använda samma räknesätt inom t.ex. trafiken skulle man kunna hävda att ingen dör i trafiken och att nollvisionen är uppnådd! De som dör gör det nämligen inte direkt i olyckan utan senare i ambulansen eller på sjukhuset.