Så kom den äntligen, effektiviseringsutredningen. Den innehåller en hel räcka förslag som kommer att föra arbetet framåt, men inget direkt lyft. Man kan väl säga att uppgiften lösts enligt de direktiv som förelagts och mer kan man kanske inte begära av en statlig utredning. De kan ju inte rå för att under tiden så har villkoren för energiarbetet förändrats med t.ex. klimatlarmen, energisäkerhetsproblemen och de ekonomiska kriserna. Men man kunde ju visat att man funderat över dem?

Effektiviseringen har dock mer att ge och utredningens förslag är bara en början. Nödvändig men inte tillräcklig. Ett huvudskäl till att förslagen känns pass� är troligen att kalkylerna är gjorda med en snäv syn på vad som är samhällsekonomiskt rättfärdigat, samt att EU:s beräkningsregler ger stora utrymmen att räkna sig tillgodo även sådant som genomförts.

Utredningen är tryfferad med inte mindre än 6 särskilda yttranden som avslöjar att åsiktsskillnaderna varit stora. Ett av dem hävdar t.ex. att det är en välfärdsförlust att minska varmvattenförbrukningen genom att mäta och debitera förbrukningen! En tydligare exponent för det tänkande som försatt oss i en brydsam energisituation är svår att tänka sig. Ett annat, från energimyndigheten,visar att beräkningsmetoderna med primärenergi inte är oomtvistade. Och eftersom utredningen gjort en poäng av att det är primärenergin som står i fokus undrar man också varför inte styrmedlen utformats mera så att t.ex. direktverkande elvärme fasas ut (och förhindras från att breda ut sig).

Det yttrande som är mest heltäckande och visar utredningens brister är det från Energirådgivarna. Där finns en hel katalog (se nedan) över åtgärder där utredningen borde gått djupare. Denna katalog kan vara en bra grund för att gå vidare!

Utredningen är en katalog av möjligheter som försuttits.
? Offentliga sektorn som föredöme. Utredningen föreslår att ett energieffektiviseringsprogram ska integreras i det befintliga miljöledningssystemet för statliga myndigheter. Detta är helt otillräckligt, kraven måste vara mera distinkta.

Utredningen föreslår att kommuner och landsting ska erbjudas att teckna ett energieffektiviseringsavtal via Energimyndigheten. Vi anser att kraven på dem som tecknar avtal bör vara högre (till exempel får kommunen/lanstinget själv välja sitt mål).

Staten är Sverige största företagsägare. Utredningen ställer inga krav alls på statliga företag.

? Program för passivhus/lågenergihus. Vi saknar ett styrmedelsförslag från utredningen som driver på denna utveckling.
? Rörliga /fasta avgifter. Vi tror, till skillnad från utredningen, att en högre andel rörlig avgift bidrar till en ökad energieffektivisering.
? Elfakturor. Vi saknar också ett förslag som skulle ge alla elkonsumenter EN faktura i stället för två.
? Energieffektiviseringsfond. Vi menar att detta hade behövts av två skäl, dels för att visa marknaden att staten vill satsa långsiktigt på energieffektivisering (ryckiga bidrag är idag ett hinder på marknaden), och dels för att tydligare kunna kommunicera och visa en satsning på energieffektivisering.
? Vita certifikat, som kan skapa en marknad för så kallade NWh (nega-watt-timmar),
? Förmånsbeskattning av fordon. Ett styrmedel vi saknar är en tydlig koppling mellan förmånsbeskattningen och bilens energianvändning.
? Småhus. En stor potential finns i gruppen småhus. Vi anser att styrmedel för småhus inte har behandlats i tillräcklig utsträckning. De omfattas inte av det föreslagna konsultstödet.
? Verksamhetsel i lokaler. Enligt utredningens underlag är en av de största potentialerna inom verksamhetsel i lokaler. Vi anser att styrmedel inom detta område inte behandlats i tillräcklig utsträckning.
? Stöd till strategiska åtgärder inom bostäder, service mm., de åtgärder som föreslås har inte analyserats. Till exempel bör isolering av byggnader vara långsiktigt mer relevant att satsa på än styr- och regleråtgärder (styr- och regleråtgärder har redan idag en god lönsamhet).
? Utvärdering av systemet med energideklarationer. Vi anser det självklart att systemet ska utvärderas, men önskar en tidigareläggning av utvärderingen. På marknaden finns idag skarp kritik mot hur vissa energideklarationer genomförs och systemet bör snabbt komma till rätta med dessa problem,

Sverige är i stort sett det enda land i Europa som ännu inte har obligatorisk inviduell mätning och debitering av värmeenergi- och vattenkostnader i flerbostadshus. Gör det till ett obligatorium genom lagstiftning så reduceras flerbostadshusens energiförbrukning med 30%!

Inte bara varmvatten ska mätas och avräknas, utan energiförbrukning för uppvärmning! Följer man utredningsförslaget med enbart varmvatten missar man 2/3 av energiförbrukningen.

Mitt förslag är att omgående göra som alla andra länder; mät och avräkna energiförbrukningen enligt vedertagna EU-bestämmelser såsom EN834 och HKVO, så att slutanvändaren får se sin verkliga kostnad. Då minskar energianvändningen. Dessutom blir hyreförhandlingarna enklare, då energikostnaden helt enkelt inte längre kan användas som motiv för hyreshöjning.

Den enklaste åtgärden är väl den vi gjort på pappersbruket i Roslagen. Bytte fläktar till effektiva sådana och sänkte energiförbrukningen med 75 %. Det kan vi göra på ca 1/3:e del av fläktbeståndet, både i industrin och bland fastigheter.

Man kan göra som vi på Spiralfläkt har gjort. Bytt två fläktar på ett pappersbruk i Roslagen och sänkt energiförbrukningen med 75 %. Det kan vi göra på de flesta ställen i industrin och bland fastighetsbeståndet i allmänhet.