Som bekant vill Energimyndigheten inte använda så kallade viktningsfaktorer utan hellre se en “en väl fungerande energimarknad” för att kunderna skall göra rätt val när de överväger till exempel utformning av byggnader och installationssystem.

Det vore väl bra om man bara kunde hoppas att denna marknad levererade den produkt som kunderna behöver nämligen energinytta (ljus, kraft och värme). Istället är det emellertid energislagen var för sig som vanligen står till buds att välja mellan så DEN väl fungerande marknaden får vi nog även i fortsättningen bara hoppas på.

Undrar vi ändå över hur en sådan marknad skulle se ut får vi inte mycket vägledning från våra myndigheter men kanske från den Brittiska regleringsmyndigheten OFGEM som ställt samman beskrivningar över hur väl fungerande marknader kan bedömas på kort och lång sikt (se tabeller nedan).

Eftersom viktningsfaktorerna främst ‘är avsedda att ge vägledning på lång sikt och för en resurshushållning som inte alltid kan fångas i marknadstermer där till exempel externa effekter kunnat internaliseras så är särskilt kravet i OFGEMs tabell 3 intressant. Att marknaden skall vara responsiv för nya affärsmodeller. Då borde i konsekvensens namn Energimyndigheten vara närmast extatisk över möjligheten att driva den utvecklingen med “Vita Certifikat”!