Regeringen har som underlag till Långtidsutredningen låtit ta fram en studie av de svenska energimarknaderna. Eller åtminstone den ena sidan nämligen tillförsel. Användningssidan (och därmed möjligheterna till effektvisering finns inte berörd annat än i förbigående eftersom det är utbudet - tillförsen som står i fokus. Man nämner dock EUs strävanden efter effektvisering och kommer fram till att:

Under vissa, inte helt osannolika, omständigheter kan efterfrågan vara konstant eller till och med fallande.

Förslagen bekymrar sig mest om den förnybara energins ställning på marknaden vilket författaren själv tar upp i en debattartikel i Svenska Dagbladet. Där framgår att utredaren i stort sett anser att marknaden fungerar väl men:

Det finns också ett långsiktigt problem som beror på att investeringar i vindkraft och annan förnybar el förutsätter subventioner. Det kan ta lång tid innan till exempel en fortsatt teknisk utveckling har gjort förnybar el marknadsmässigt bärkraftig och i värsta fall måste stödsystemen permanentas för att de politiska målen om andelen förnybar el ska kunna nås.

Men om det nu är så att just förekomsten av dessa resurser innebär en press på priserna som IEA visar i sin skrift “Summing up the Parts” (sidorna 44 och 45), så kanske det är värt priset?

Och på tal om IEA. De gör numera marknadsrapporter som innefattar användning och effektviseringen. De gör det både eftersom de anser att effektvisering är “The first Fuel” och därför att marknaden för sin funktion består av båda delarna, “supply and demand”. Åtgärder på den ena sidan påverkar den andra. Annars blir det ensidigt.