I veckan släpps IEAs årsbok World Energy Outlook (WEO 2011) som bl.a. kommer att ägnas åt det utbredda missbruket att subventionera bruket av fossil energi. En lyx som kostar c:a 400 Miljarder dollar årligen och som om den inte bryts ökar för att motsvara c:a 0,7% av världens BNP om några år (se nedan). Och en lyx som G20-ledarna lovat att sluta med men vid sitt senaste möte glömde (igen).

Det är ju lätt att sucka över att våra styrande inte tar itu med det här på “makronivån”, men hur har vi det själv på “mikroplanet”? Tanken infinner sig när man igen finner att våra opinionsbildare, den här gången i Expressen, har svårt att släppa taget om glödlampan. Oviljan att bryta en gammal vana och att aktivt söka sig till något bättre låter dessutom bättre när den stöds med citat ur världslitteraturen. Tidigare har ju DN dessutom funnit att det kan vara odemokratiskt att slopa glödlamporna.

En omställning fordrar nära nog per definition att vi gör något på ett annat sätt än tidigare. Det gäller världens ledare, det gäller våra opinionsbildare och det gäller (hjälp!) mig själv!