(Ja priset till Nobels minne alltså). Har det någon betydelse för energieffektivisering och uthållighet? Årets pris går till en grupp som arbetat med “Mechanism Design Theory” och kan säkert ha stor betydelse om dess innebörd kan översättas till mera begripligt språk eftersom det bl.a. är tillämpligt för utformning av regleringsmekanismer och utnyttjande av “public goods”. Därmed skulle bl.a tilldelningen av utsläppsrätter kunna påverkas och de skulle kunna auktioneras ut i stället för att skänkas bort. Årets pristagare har både arbetat med avancerade auktionsmetoder och med spelteoretiska tillämpningar. Och att spelteorin kan ge intressanta ledtrådar har också visats i klimatsammanhang.

Även andra pristagare under senare år har arbetat med att avslöja att en hel del av våra vanligaste föreställningar av hur ekonomin fungerar, debatteras och blir till underlag för politiska beslut är starkt förenklad. Stieglitz och Akerlofs arbete om att informationen på marknaden är “asymmetrisk” är ett exempel och Kahnemans arbete kring vår förmåga att fatta irrationella beslut även när underlaget vi har är korrekt är ett annat. Med bättre insikter (och färre åsikter) skulle vi få bättre instrument att styra marknaden till uthållighet. Men först måste vi få hjälp att göra dessa forskares rön begripliga. Kanske IPCCs material kan inspirera? Vetenskapsakademins sammanfattningar (som länkats ovan) är en början men kräver uthållighet även hos läsaren.