The Independent frågade för en vecka sedan vad man kan göra på det personliga planet för att bidra till hållbarheten. Svaret är “Mycket”, men “någon måste också ta ansvar för helheten”. Myten om att de enskilda ostörda belsuten adderas till en perfekt lösning förblir en myt. Strategiska beslut tas varje dag av alla men de måste ha en samhällelig ram för att vid behov påskyndas och stundtals också begränsas.

Citat: “The contributions from Independent readers range from the micro-issue of the light bulbs in our homes to the macro-economics of the world and a realisation that the driving force behind climate change is simply the pursuit of economic growth. ”

Men såg författarna till den svenska regeringens effektiviseringsproposition detta samband?