Skam den som ger sig och om man inte lyckats övertyga om sin ofarlighet på annat sätt så kan man ju byta kostym från vargdräkt till lusekofta. Hur skall man annars tolka det norska utspelet om att bygga kärnkraft baserat på Thorium som bränsle i stället för Uran? IAEA har studerat möjligheterna och det är inga imponerande ansträngningar som redovisas vilket väl närmast talar till Thorium-förslagets nackdel. Om det vore så bra så borde man väl testat flera anläggningar? Det hävdas ta 15-20 år innan man ens har en protyp i möjlig kommersiell skala.

En vilktig invändning mot kärnkraft överhuvudtaget är dess kostnader i jämförelse med andra koldioxidfria alternativ. Det norska argumentet att vind och sol inte är konkurrenskraftiga i stor skala på ännu 60-70 år är taget ur luften när man ser vilken kostnadsutveckling och vilka potentialer just dessa alternativ har.

Indien har en väldigt välutvecklad och långtgående plan för torium och har bland annat redan tungvatten torium breeders. Även i Sverige forskar vi på det, på chalmers berdrivs ett torium projekt inom vilket jag kommer göra mitt magistersexamensarbete nu under våren.

Under 50-60 talet experimenterade man en hel del med torium i USA, shippingport är mest lysande exemplet där man lyckades breeda med thorium/U-233 bränsle med lättvatten som moderator. I ryssland har man laddat en VVER reaktor med toriumbränslestavar.

Det finns alltså relativt mycket erfarenhet med torium.

Att jämföra installerad effekt och kostnaderna för installerad effekt som artiklen du länkar till verkar föga meningsfullt då kärnkraft producerar i snitt 3ggr mer energi per installerad watt. Sen förstår jag inte riktigt hur man ska lösa intermittens problemet ifall man vill ha mer än 20-30% av elen från vind och sol. Hur som helst så är det roligt att förnyelsebar energi växer så det knackar. Jag ser ingen anledning till att ställa kärnenergi mot förnyelsebar energi, finns gott om plats för båda och båda behövs.

Sen ser jag inte längre ett behov för kärnkraft att övertyga om sin ofarlighet. Energiproduktion i väst sen 50 talet utan ett endaste strålningsrelaterat dödsfall är i mina ögon den mest enastående säkerhetsprestationen inom någon industri någonsin. Det är snudd på absurt, eller ett starkt tecken på fruktansvärt dålig kunskap, att påstå att kärnkraft är farligt. Alla de svenskar som ännu går runt och tror att TMI var ett tecken på att kärnkraft är farlig borde nog allt studera olyckan lite närmare.

Tack för kommentar Johan.

Visst kan man jämföra investeringar på det sätt som artikeln Du nämner gör. Den utgår från att investeringen blir lönsam vid en viss nivå (kr/kW) och med den driftekonomi det medför. Vilket särskilt innebär att man tar hänsyn till olikheterna i driftförutsättningar. Såsom utnyttjningstider. 

Utvecklingen av “smart grids” och “Demand Respons” drivs bl.a. behovet av att klara av intermittensen i energitillgångar såsom sol och vind men även förekomst av lokala anläggningar såsom mikro-kraftvärme (hembränd el). Mycket mera spännande teknik än kärnkraft tycker jag.

Och sedan farligheten då. Ja avfallet är väl inte ofarligt. Och inte vet vi hur vi eller framtida generationer skall göra det. Vi kan ju knappast säga att att vi har städat hemma om vi sopat in dammet under mattan.

Men det intressantaste måste i slutändan ändå vara pris per producerad kWh? Kärnkraft är tex mycket dyrare än kol per installerad MW men har trots det billigare elproduktionskostnader. Den stora fördelen jag kan se med vind är att investerarna inte måste ta en så enorm ekonomisk risk som ett kärnkraftverk innebär.

Har du möjligtvis något länkttips till vars jag kan läsa mer om smart grids, det låter intressant!
Jag förmodar att man ändå inte kan komma upp i 50% av elproduktionen från intermittenta källor? Kan mycket möjligt ha fel eftersom det inte är mitt område, men det känns som att små kraftvärmeverk hemma är otillräckligt som backupp om det inte även komplementeras med några större gasturbiner utspridet över landet.

Att det finns mycket intressant teknik inom alternativen håller jag med om, är själv lite svag för solceller ren tekniskt eftersom det är jäkligt intressant fysik bakom solceller.

Men jag tipsar om att du sneglar lite på tex molten salt reaktorer vilket är en teknik som har i princip obegränsad potential. Man stoppar in torium och får ut kortlivade fissionsprodukter som enda avfallet. Eftersom bränslet är i smält form så kan man upparbeta det kontinuerligt online och man kan få breeding ratio större än 1 med torium/u-233 bränsle i termiskt spektrum. Se tex http://democrite.in2p3.fr/docs/00/02/55/18/PDF/democrite-00021905.pdf

Även kärnteknik är en teknik som har enorm utvecklingspotential!

Jag förstår inte riktigt varför du säger att vi inte vet vad vi ska göra med avfallet. I USA har man tex redan WIPP(waste isolation pilot plant) i drift, här i sverige bygger vi snart KBS-3 och i Finland har man redan börjat byggnationen.

De säkerhetsanalyser som gjorts visar entydigt att ingen befolkningsgrupp någonsin kommer utsättas för stora stråldoser. Viktigast för säkerheten är ändå aktinidernas kemiska egenskaper, dvs att de är nästintill olösliga i vatten(vatten mättas vid koncentrationer på mindre än mikrogram per liter) och att de väldigt fort fastnat på alla ytor de kommer i kontakt med. Även om bentonitleran börjar läcka och kopparbehållarna spricker så kommer inte aktiniderna spridas särskilt långt.

Ypperlig demonstration av det är naturliga kärnreaktorn i Oklo som var aktiv för några hundra miljoner år sen. Trots att avfallet där inte skyddades på något sätt så färdades aktiniderna bara några få meter i berggrunden.

Men bäst är ju givetvis att utveckla generation 4 tekniken så att vi kan bränna bort alla aktinider totalt så att slutförvaringstiden reduceras till några hundra år istället för hundra tusen år.

Ja det är kostnaden för energin som skall kalkyleras, men driftkostnaderna kan kapitaliseras så att jämförelsen kan ske med investeringskostnaderna. Då kan man göra uttalanden av typ att vindkraft är lönsam vid y kr/kW och kärnkraft vid z kr/kW om denna typ av data är lättare för läsaren att hantera. Så sker t.ex. i IEAs Energy Technology Perspectives 2008 som kommer inom kort.

Smart Grids används som benämning av olika grupperingar som menar lite olika saker beroende på om de trycker på nätsäkerhet eller på service. Ofta går aspekterna att kombinera. Under veckan kommer jag att lägga upp en liten blogg om detta. Tack för tipset!

Kul att Du finner solceller spännande! Som framtidsbransch att satsa både tid och pengar på är den sannolikt mycket mera lovande än kärnkraften.

Säkerhetsproblemen beskrivs nog bäst i att det amerikanska projektet heter “Waste Isolation” (inte Waste destuction) och i att, som Du själv påpekar, vi har ett tidsperspektiv på 100 000-tals år. Även några hundra är skrämmande nog. Tanken på att fler och fler länder skall ta ansvar för kärnavfall är otrevlig. Vi behöver inte ens gå hundra år tillbaka i tiden för att se hur Europa var politiskt osäkert och inte ens tjugo för att se hur ett Europeiskt land föll i små bitar. Vem tar ansvar och vilket sorts ansvar tar ledarna för sitt kärnavfall under sådana förhållanden? Kärnavfall är inte enbart, och kanske minst av allt, en teknisk fråga. Det är en fråga om bla. politik, ekonomi, makt, kultur, tradition med mera som berör människors och länders relationer.

Vår uppgift är inte i första hand att skapa ett energisystem som släpper ut lite kol utan ett som är uthålligt.