Nobelpris och effektivisering

De flesta Nobelprisen är väl (med undantag för litteratur) ruskigt avlägsna i vår vardag och just nu. Det dröjer ytterligare några år innan vi kan se de praktiska tillämpningarna. Men även priset i ekonomi kan vara ett undantag (Ja jag vet att det är ett pris till Nobels minne och inte ett riktigt).

Men under årens lopp har flera priser gått till ekonomer som sysslar med människors beteenden och med vårt sätt att tänka. Daniel Kahneman är den mest kände men det finns fler vars forskning ger oss viktiga ledtrådar till hur vi skall kunna påverka och hantera vår vardag. Utöver Kahneman har Akerlof och Stiglitz har båda pekat på marknadernas funktioner är otillförlitliga och otillräckliga. Ytterligare andra har utvecklat spelteorier där några efterföljare visat hur de kan appliceras praktiskt i förhandlingar om klimatproblemen.

Årets pris kanske också kan ligga till grund för ekonomisk ingenjörskonst som går längre än det vanliga tugget om prismekanismer och osynliga händer (se PS). Man skulle kunna tänka sig att t.ex kommunal energirådgivning kunde applicera Roths och Shapleys forskning om allokering så att den som söker råd kunde få bättre vägledning!?! Tänk om man ersätter läkarna som väljer arbetsgivare i deras illustration med husägare som söker åtgärd?

PS: Den osynliga handen var Adam Smiths idé om att egenintresset fick marknaden att fungera så att han fick mat på bordet varje dag. Slaktaren, bagaren och bryggaren tillhandahöll nämligen sina produkter därför att de tjänade på det och alla blev nöjda. Katrine Kielos har i sin bok ”Det enda könet” lakoniskt påpekat att Adam Smith hade fortfarande inte fått någon middag om inte hans mamma lagat den.

 

 

 

Läs mer

Sök

Månadsindelade arkiv

Senast uppdaterat