150*25>45*70 (och mycket billigare).

Med anledning av en uppseglande diskussion om Vattenfalls planer på att bygga ut kärnkraften med 70% kan det vara dags att minnas att det finns en effektiviseringspotential på minst 25% i energisystemet. En potential som innebär att vi tjänar pengar genom att vidta lönsamma åtgärder som minskar “behovet av energi”.

Men det är väl så viktigt att inse att energisystemets uppgift är att leverera nytta (ljus, kraft, värme, kyla) och inte kilowattimmar. Systemets båda delar (tillförsel och användning) måste samverka för att ge nyttan till lägsta kostnad. Detta fordrar en aktivare medverkan också av energileverantörerna. Så här tycker en part: “Vattenfall byggde upp en enorm kunskapsbank i sitt projekt ?Uppdrag 2000? och branschen i sin helhet satsade på ett gemensamt bolag SEU, Svensk Energiutveckling AB. Kunskapsuppbyggnaden kom dock aldrig att användas i stor skala. Verksamheterna upphörde mer eller mindre i början av 1990- talet och har inte återuppväckts. Det kanske är dags för en renässans?” skriver FERA, Föreningen för Elektricitetens Rationella Användning.

Och när det vänstra ledet i rubrikens jämförelse ger pengar över så kostar det högra ledet även om ingen riktigt vet hur mycket. Bara att det är stigande och att affärsriskerna är betydande vilket innebär att finansbedömarna börjat bli mycket tveksamma till ny kärnkraft vilket framgår av en ny amerikansk rapport.

Nog vore det väl en god idé att först utnyttja våra resurser till fullo innan vi börjar fundera på att skaffa nya? I all synnerhet som Energimyndighetens långtidsprognos visar att det inte finns något behov av ytterligare utbyggnad.

FrÄn plockepinn till helhet och lÄngsiktighet

Det har pĂ„ sista tiden kommit ett antal förslag som syftar till att göra renoveringsmarknaden (och effektviseringen) mera Ă€ndamĂ„lsenlig. Det senaste Ă€r en utredning som föreslĂ„r att införa ett system med “effektiviseringsinteckningar” (energy efficiency mortgages) som baseras pĂ„ att man har en sĂ€kerstĂ€lld plan för effektiviseringen som utgĂ„ngspunkt, till exempel med energideklarationer.

HĂ€r finns en viss likhet med ett tidigare omnĂ€mnt förslag att lĂ„ta allt stöd till renovering gĂ„ till “konsortier” av företag som garanterade renovering till lĂ„genergistandard och som avsĂ„g fastigheten istĂ€llet för Ă€garen som objekt.

Men ocksÄ en likhet med det projekt som avser att göra energideklarationerna till fÀrdplaner (roadmaps) för renoveringar sÄ att renoveringstakt och -djup kan förbÀttras.

I de nĂ€mnda exemplen finns ocksĂ„ mer eller mindre tydligt omnĂ€mnt “Multiple Benefits” som en del av bedömningsgrunden för renoveringsprojektens kvalitet. HĂ„ller vi pĂ„ att fĂ„ klart för oss att effektivisering gĂ„r att fĂ„ ordning pĂ„ Ă€ven om det Ă€r (lite) komplicerat?  cheese

Läs mer

Månadsindelade arkiv