Om man frågar en person i Nepal om hur långt det är till en ort kan svaret bli “två dagar”. Svaret betyder egentligen att det tar två dagar att tillryggalägga avståndet till fots. Och naturligtvis finns en mängd förbehåll om t.ex. vädret, vandrarens ålder, kondition, packning osv.
Samma förhållande gäller vårt sätt att mäta välfärd med Bruttonationalprodukten BNP. Det är välkänt att måttet är trubbigt och t.o.m. kan ge helt fel information. Naturskövling, oljekatastrofer och stora trafikolyckor kan öka BNP även om det leder till minskad framtidsförsörjning och mänskliga tragedier. Men ändå är BNP våra politikers favoritmått. Mest i brist på annat. Anders Wijkman berättar om hur trubbigt det fungerar i en radiointervju.
För något år sedan gav president Sarkozy i uppdrag åt några ledande ekonomer, bland dem Joseph Stiglitz, Amartya Sen och Daniel Kahneman i uppdrag att formulera alternativ och i slutet avv den här månaden väntas deras slutrapport. De har formerat sig i tre arbetsgrupper som arbetar med:
1. De klassiska mätproblemen
2. Uthållig utveckling och miljö
3. Livskvalitet
Det finns alternativ och förslag till fördjupade och preciserade mått. New Economics Foundation, NEF, har gjort mätningar av personligt och socialt välbefinnande i Europa och visar på tydliga skillnader i hur människor i olika länder upplever sin tillvaro, se bild. UNDP mäter vad de kallar Human Development Index, HDI, som de publicerar årligen.
Att mäta längd med almanacka är inte fel men det är inget bra mått. Det är möjligt att de lokale Sherpan och den besökande turisten uppfattar svaret mycket olika, särskilt när de försöker använda det för sina praktiska handlingar.
Skrivet av Hans Nilsson, 2009-04-16.
(0) Kommentarer • Permalink