Striden om effektiviseringen i Europa. I en blog i European Energy Review med titeln “MEPs reach for the stars on energy efficiency” antyds några av problemen som nu kan vänta i processen. Inte oväntat kommer det att blåsa kring den flyktklausul som finns inskriven för att slippa energinyttoansvaret (vita certifikat). Ett av argumenten blir “Vad göras skall är redan gjort, / I herredagsmän, resen icke så fort.” Det sägs t.ex. att Österrike tänker åberopa att de redan sedan år 2000 uppnått tillräckligt stort sparande. Sedan tidigare vet vi att våra svenska förhandlare inte heller tillhör de progressiva.
Europa importerar bränsle för c:a 10 miljarder kronor varje dag. Så det borde finnas vissa incitament att göra oss mindre beroende av detta? Det finns självklart några som tjänar på att saker inte förändras. Svensk Energi t.ex. har tagit till de djupa brösttonerna och spår elände för svensk industri!
En av fördelarna med att bli äldre är att man hört en del förut. När man införde krav på avloppsrening på 1960-talet, när man förbjöd bly i bensin, när man ställde krav på katalytisk avgasrening, när man införde koldioxidbeskattning osv. Vid alla dessa (och säkert också andra) tillfällen skulle näringslivet tillfogas obotlig skada. Så det är inget nytt precis - att miljöåtgärder sägs skada näringslivet. Jo på kort sikt tvingas några att tänka om och några gör säkert förluster (polluter pays!) men på längre sikt skapas nya möjligheter, nya jobb och ny industri. Som är hållbar.
Så vi ser att det som hände i EU-parlamentets näringsutskott (ITRE) bara var en etapp. Nu börjar det och det är i medlemsländerna striden måste stå. Vi måste få våra svenska representanter att sluta motarbeta direktivet och vi måste se till att det i sinom tid implementeras. Och ovanpå det - Alla skall med!
Skrivet av Hans Nilsson, 2012-03-02.
(0) Kommentarer • Permalink