Ekonomin är underordnad

Kommer det att byggas någon ny kärnkraft även om den är mera kostsam än alternativen? Obetingat JA! Ekonomin är en underordnad fråga, ty det handlar även om företagskultur och om marknadsmakt.

För ett tiotal år sedan skrevs en doktorsavhandling där Brita Olerup studerade det dåvarande Stockholm Energi inifrån. Den handlar om vad som händer i ett företag som utsätts för yttre krav (på att vara miljöanpassat) och heter “Managing External demands”. En av de saker som framgår är att företagets gamla kultur, som är helt tillförselorienterad, utmanas och slår tillbaka.

Företagens kulturella bakgrund är också föremål för Cathrerine Coormans studier där hon visar att blockeringarna inför en förändring inte alltid (eller ens huvudsakligen) är grundande på objektiva förutsättningar utan på tidigare erfarenheter och gruppens uppfattning av vad som “är rätt”. Genom beslutet att “ta bort den bortre kärnkraftsparantesen så lyfts trycket av från de gamla kraftdominanterna. De alternativa och ibland bättre lösningarna är inte deras lösning och sållas bort tidigt i beslutsprocessen. Precis som Olerup registrerade i sin avhandling.

Och ekonomiskt då? Tja om Du är stor på en marknad och kan dominera prisbilden och/eller har stora “övervinster” då kan det vara god företagsekonomi att se till att det tillståndet består och inte luckras upp genom att t.ex. det kommer in fler konkurrenter eller att kunderna blir mera rörliga. Det finns en teori om hur konkurrensen fungerar på en marknad, med ett fåtal stora dominerande företag, och med vars hjälp man kan beräkna hur priset kan hållas högt över kostnaden (se bilder nedan).

Storleksförhållandena och stelheten i efterfrågan på den nordiska marknaden innebär att priset kan hållas uppe rejält. Det finns bara två sätt att motverka detta; genom att öka antalet aktörer på marknaden och genom att kundernas möjligheter att styra ned sina belastningar ökar (ökad priselasticitet). Ett energisystem med många aktörer är då inte önskvärt för de redan befintliga och stora. De har råd att bygga även anläggningar som är olönsamma men som betalas av de stora vinster man gör i t.ex. vattenkraften och att vid behov priskonkurrera ett tag så att maktstrukturen inte rubbas för mycket.

image

image

Vår obändiga lust att förenkla

Är det vår naturliga vilja att göra det lätt för oss som gör att vi har så svårt att hantera energieffektivisering (och andra) miljöförbättringar? För nog är det lite konstigt att saker som är uppenbart kloka att göra inte blir av! Några saker som ständigt leder oss på villovägar:

1. Vår föreställning om vad som driver ekonomin. Visst vore det bra om allt som är lönsamt genomförs med automatik eftersom vi alla agerar ekonomiskt rationellt! Det är ju den gängse uppfattningen bland många som styr i vårt samhälle. Nu börjar man vakna till lite grann genom insikten om beteendeekonomin och inse att vi alla är mänskliga och kanske också lite lata. Det gör hela problemet lite svårare men inte ohanterligt vilket visas bl.a. i en uppsats från Lunds Universitet.

Det skulle också vara spännande att se lösningar på hur PLUS-värdena (Multiple Benefits) kan räknas in i en kalkyl och nyttan fördelas. (Ett förslag kommer att ges i IEA DSM University webinar torsdagen den 23 november)

2. Vår förhoppning om en frälsande teknisk lösning. Energisystem skall vara smarta (så slipper vi själv vara det). Köp och ladda ned en app som sköter systemet. Vår fixering vid NY brilliant teknik gör att vi undviker att ompröva vad vi själva gör. Vår fixering vid snygga prylar och yta har givit oss reglage för allt från kranar, termostater och reglage för elektroniken i hemmet som gör dem svåra att hantera.

3. Vår fixering vi att energitillförseln löser problemen.. Det börjar nästa bli tröttsamt att se all förtjusning över att förnybar energi blir billigare och billigare och billigare…Eftersom det också inrymmer en förhoppning om att vi kan använda hur mycket energi som helst (det skadar ju inte miljön…eller hur?). En gång sade man om kärnkraften att den skulle bli “too cheap to meter” och ett av våra riksdagspartier hoppades att ett pärlband av känkraftverk längs Norrlandskusten skulle rädda älvarna.

Det skulle kännas bättre om man fick se förslag till lösningar där till exempel lokalt producerad förnybar energi (kanske från kollektiv) matchades mot energieffektvisering så att systemen kompletterar varandra och ger större trygghet/flexibilitet i försörjningen.

4. Vår blindhet för att de som gör jobbet finns runt hörnet. De företag som kan de vardagliga tekniska lösningarna finns i kvarteret bredvid. Det är inte i första hand de stora drakarna eller en förnyelse av de gamla energiföretagen som är viktigast. De är också välkomna och flera av dem är riktigt intresserade och nyttiga men ändå är den stora kapaciteten att finna hos våra närmaste hantverkare och installatörer. Men de behöver erkännas och aktiveras.

Det är egentligen inte så svårt men vi måste lyfta blicken en aning!

Läs mer

Månadsindelade arkiv