Energieffektivitet är ingen produkt utan en egenskap

Energimyndigheten har lagt en rapport som kallas “Förbättrad energieffektivitet i bebyggelsen” och som lägger hela tyngden på “ekonomistiska” resonemang. Rapporten tycks närmast anse att åtgärder är onödiga eftersom de ekonomiska incitamenten är tillräckligt starka med dagens kostnadsförhållanden.

Rapporten har alldeles rätt i att incitamenten är starka (och växande) till följd av energipriserna. Men det är just det som är ett av de stora problemen. Incitamenten är starka men ändå genomförs inte åtgärder i tillräcklig omfattning!? Rapporten bortser nämligen från två fundamentala förhållanden i sammanhanget:

      Effektivare energianvändning är inte en produkt utan är en egenskap hos produkter som har ett annat syfte. Användarna kan oftast inte särbehandla energiaspekten i sina val och göra valen på (energi-) ekonomiskt rationella grunder

      Människor agerar inte enbart på ekonomiska grunder utan avgörande val utgår från vanor, mode, bekvämlighetsaspekter mm. Man är inte bara konsument man är människa - också!

Även med det ekonomistiska perspektivet kommer man till förvånande slutsatser. Det spelar t.ex. ingen roll att hushållen minskar sin användning av el och värme som produceras med fossila bränslen som fordrar utsläppsrätter eftersom producenten i så fall kan sälja sin utsläppsrätt till någon annan och utsläppen förblir konstanta. Jomenvisst! Men detta visar ju bara att systemet med utsläppsrätter behöver reformeras och kan inte tas till intäkt att det inte är klokt att effektivisera sin användning!

Rapporten är även i ekonomiskt hänseende “statisk” och avgränsande och berör inte frågor som energieffektiviseringens betydelse för uthålligheten (genom att den skapar större utrymme för förnybar energi), energisäkerheten (genom att den ger möjlighet till större diversifiering på en mera kontrollerbar nivå), energipriserna (genom att den anstränger marginalerna i systemet mindre), sysselsättningen (genom att den skapar arbetstillfällen med större spridning på branscher och geografiskt), eller näringsutvecklingen (genom att den skapar underlag för nya industrier på en världsmarknad som ?skriker? efter effektivare produkter). Man kan med en suck instämma i den Danske energiforskaren Jörgen Nörgaards konstaterande: ? Det är möjligt att det inte är kostnadseffektivt att rädda världen, men det kan vara en bra id i alla fall?.

Klandra inte spegeln om Du inte gillar bilden

Då och då kommer det kraftig kritik mot de energiscenarier som till exempel IEA publicerar i sina årliga skrifter. Som senast den här från en organisation som heter Institute for Energy Economics and Financial Analysis (IEEFA) och har skrivit en rapport med det klatschiga namnet “Off Track”.

The International Energy Agency has wrongly guided governments into decisions about oil, gas and coal use that are inconsistent with the long-term climate objectives of the Paris Agreement

Men är det sant? Är det IEA som vilseleder? Så här förklarar IEA hur scenarierna konstrueras (jämför med bild nedan)

- New Policies Scenario of the World Energy Outlook broadly serves as the IEA baseline scenario. It takes account of broad policy commitments and plans that have been announced by countries, including national pledges to reduce greenhouse-gas emissions and plans to phase out fossil-energy subsidies, even if the measures to implement these commitments have yet to be identified or announced.

- Current Policies Scenario assumes no changes in policies from the mid-point of the year of publication (previously called the Reference Scenario).

- 450 Scenario sets out an energy pathway consistent with the goal of limiting the global increase in temperature to 2°C by limiting concentration of greenhouse gases in the atmosphere to around 450 parts per million of CO2.

Två av de scenarier som presenteras är alltså reflexioner av vad som händer i världen och det som är på väg att hända till följd av de beslut som fattats i olika beslutsorgan (länder, samarbetsorganisationer mm). Det är bilder INTE rekommendationer!

Om vi inte gillar det vi ser måste vi kanske rätta till de egna anletsdragen. Men klandra inte spegeln!

 

Läs mer

Månadsindelade arkiv