Energimyndigheten har lagt en rapport som kallas “Förbättrad energieffektivitet i bebyggelsen” och som lägger hela tyngden på “ekonomistiska” resonemang. Rapporten tycks närmast anse att åtgärder är onödiga eftersom de ekonomiska incitamenten är tillräckligt starka med dagens kostnadsförhållanden.

Rapporten har alldeles rätt i att incitamenten är starka (och växande) till följd av energipriserna. Men det är just det som är ett av de stora problemen. Incitamenten är starka men ändå genomförs inte åtgärder i tillräcklig omfattning!? Rapporten bortser nämligen från två fundamentala förhållanden i sammanhanget:

�      Effektivare energianvändning är inte en produkt utan är en egenskap hos produkter som har ett annat syfte. Användarna kan oftast inte särbehandla energiaspekten i sina val och göra valen på (energi-) ekonomiskt rationella grunder

�      Människor agerar inte enbart på ekonomiska grunder utan avgörande val utgår från vanor, mode, bekvämlighetsaspekter mm. Man är inte bara konsument man är människa - också!

Även med det ekonomistiska perspektivet kommer man till förvånande slutsatser. Det spelar t.ex. ingen roll att hushållen minskar sin användning av el och värme som produceras med fossila bränslen som fordrar utsläppsrätter eftersom producenten i så fall kan sälja sin utsläppsrätt till någon annan och utsläppen förblir konstanta. Jomenvisst! Men detta visar ju bara att systemet med utsläppsrätter behöver reformeras och kan inte tas till intäkt att det inte är klokt att effektivisera sin användning!

Rapporten är även i ekonomiskt hänseende “statisk” och avgränsande och berör inte frågor som energieffektiviseringens betydelse för uthålligheten (genom att den skapar större utrymme för förnybar energi), energisäkerheten (genom att den ger möjlighet till större diversifiering på en mera kontrollerbar nivå), energipriserna (genom att den anstränger marginalerna i systemet mindre), sysselsättningen (genom att den skapar arbetstillfällen med större spridning på branscher och geografiskt), eller näringsutvecklingen (genom att den skapar underlag för nya industrier på en världsmarknad som ?skriker? efter effektivare produkter). Man kan med en suck instämma i den Danske energiforskaren Jörgen Nörgaards konstaterande: ? Det är möjligt att det inte är kostnadseffektivt att rädda världen, men det kan vara en bra id� i alla fall?.