Energinyttoansvar (Vita certifikat och kvotplikt) i Sverige

Energimyndigheten har nu lämnat sin rapport om konsekvenser om energiföretagen skulle åläggas att medverka i energieffektiviseringen. De vill fortfarande hävda att ett sådant system inte är det bästa (även om de inte kan visa vad som vore bättre). Och de vill betona att det inte är det enda styrmedlet (vem har sagt det?) utan att andra är bättre (återigen utan att visa vad det är).

Men när Brasklappen är levererad så tonar de ändå fram en bild av ett fungerande system. Man skisserar t.o.m. i ett avslutande kapitel ett alternativ vars syfte är att realisera mera kvalificerade åtgärder med större spareffekt och längre uthållighet än om man bara jobbar med schablonåtgärder (lågt hängande frukter). Jättebra och värt att titta närmare på! Energirådgivarna, EnergiEffektiviseringsFöretagen och Naturskyddsföreningen har i sin rapport varit inne på samma spår, se ruta nedan.

Utredningens syn på energitjänstemarknaden verkar dock vara lite trubbig och om den tillämpas kan leda till att man bara flyttar intresset till en annorlunda “schablonmarknad”. Men som sagt man är på rätt spår.

Någon som däremot kört fast är Svensk Energi som påstår om den diskussion som pågår att:

Andra länders system innebär i korthet att myndigheterna gör långa listor på godkända åtgärder med schablonbesparing som sedan energibolagen utför själva, eller som det brukar vara, köper av konsulter. (Föga förvånande är det i Sverige enbart en organisation för energikonsulter som är positiv till detta förslag, med sig har de fått Svenska Naturskyddsföreningen.)

Den organisation man hänvisar till är sannolikt EnergiEffektiviseringsFöretagen som endast till en mindre del består av konsulter och som hållit ett uppskattat seminarium om Vita Certifikat och hur detta kan erbjuda hela effektiviseringsbranschen ett uppsving. Men EEF ser möjligheterna i allmänintresset att hushålla med världens resurser. För att göra detta i stor skala behöver vi nya affärsmodeller och nya konstellationer av aktörer. Installatörer, entreprenörer, tillverkare, grossister m.fl. och gärna med energiföretag. Och kanske också en och annan konsult.  grin

image

Är Trigeneration på gång igen?

De nordiska länderna har varit föregångare när det gäller att utnyttja bränslen klokt i energiomvandlingen och kraftvärmen (cogeneration) är en framgångssaga. För något decennium sedan började man prata om ytterligare en variant nämligen trigeneration. Man skulle kunna få både el, värme och kyla ur en anläggning (se bild nedan).

Det har emellertid inte blivit någon stor hit (ännu) men det kanske ändras nu när EESL i Indien träder in på scenen. Och det kanske är naturligare att ett land med så påtagliga behov av kyla i en allt värmare värld är de som knuffar på. De ser en marknad som är långt ifrån försumbar:

a new $20 billion market that will include gas engines to produce cooling, heat and electricity to halve power costs for establishments like hotels, hospital and malls

Personligen känns det kul med tanke på att jag försökte knuffa för det här för många år sedan (http://fourfact.se/images/uploads/Energieffektivisering_pa_riktigt.pdf) och tänkte då på att vi i Sverige har avsevärt kunnande på områdena el, värme och kylteknik. Kanske är det dags nu?

Möjligen kan intresset dessutom påverkas av att det är företag som tillhandahåller effektiviseringsteknik som går bäst på börsen nuförtiden:

Efficiency drive
The outperformance is driven by companies involved in the provision of products, materials and services related to energy efficiency.

Läs mer

Månadsindelade arkiv