Men också till ekonomisk tillväxt och minskad sårbarhet med lägre import av fossila bränslen. Kommissionens egen analys visar att med 40% effektivare energianvändning skulle man få bättre ekonomisk utveckling men lägger sig ändå på en lägre nivå (30%) med motiveringen att man får svårt att få medlemsländerna att ställa upp (på att få det bättre!). Politik är inte alltid det möjligas utan snarare det löjligas konst!

I kommissionens analys har man använt två olika modeller, GEM-E3 (en allmän jämviktsmodell baserad på neo-klassisk ekonomi)  och E3ME (en “post-Keynesiansk modell), för att “ringa in” utfallen i ekonomin beroende på vilka olika antaganden eller samhällssyn man har. Som synes av bilderna nedan innebär det att man med den enda modellen kan förvänta sig en högre ekonomisk tillväxt och med den andra riskerar en liten tillbakagång om man satsar på högre effektvisering (40%) än lägre (30%). Man kan också se att oavsett modell kan förvänta sig en markant högre sysselsättning. Den ledande frågan borde då vara: “Vad är det Europa behöver nu?”

Svaret finns i kommissionens egen rapport: “The potential savings to be made on fuel import bills could instead be invested in other areas of the EU economy – leading to economic growth and job creation.”

Men EU-kommissionens bedömning att medlemsländerna inte fattar galoppen är nog riktig. Det framgår bland annat av det svenska inlägget från tidigt i somras (SEviews.pdf) där man i magistral ton meddelar sin positiva attityd men också avslöjar att man inte förstått det grundläggande problemet att vi använder mer energi än vad vi behöver. I det svenska regeringsinlägget refereras helt korrekt ett antal källor som visar den stora outnyttjade ekonomisk potentialen för effektvisering, men man landar i ett helt orelaterat påstående: “EU energy policy should be designed based on the goal of reducing greenhouse gas emissions as superior…...It is central that EU’s energy efficiency policy does not hinder economic growth, but rather strengthens the EU’s competitiveness.” Om man använder en bild kan man säga att läpparna rör sig men det hörs inget.

Nu finns det en klockartro på sina håll att problemet istället skall lösas med hjälp av handel med utsläppsrätter. Då bortser man från att denna handel inte är ett sätt att minska utsläppen utan ett sätt att fördela kostnaderna mellan olika aktörer. Och även här finns ett klarsynt påpekande från kommissionen “....these savings could not be driven by the EU Emission Trading Scheme alone and more
policies will be needed in the non-ETS sectors post 2020.”

Så det vore högst befogat att medlemsländerna och inte minst Sverige kunde ta sig samman och se att effektivisering också är en klimatåtgärd som dessutom ger injektion till ekonomisk utveckling och sysselsättning.