Kretslopp, effektvisering och jobb

Vi lever i en spännande tid. Mycket av det vi lärt oss om hur energisystem fungerar kommer snart att vara historia. Ett uttryck för förändringarna är att affärsmodellerna kommer att bli annorlunda. Energiföretagen kommer att engagera sig i att sälja effektvisering och förnybar (lokalt producerad) energi snarare än enbart energi. Det är den enkla och mest uppenbara förändringen.

Andra kan komma att handla om till exempel Service, Delning eller Kretslopp och kommer att drivas av olika aktörer som använder något eller flera av dessa begrepp för att ge “identitet” åt sina förslag eller produkter.

* Service därför att många tekniska produkter kommer att kräva mera professionellt underhåll eller expertis för att komma på plats. ESCO och EPC är redan där.
* Delning därför att vissa produkter uppenbart bara behövs ibland. Transporter och fordon är uppenbara kandidater, men även lokal “hembränd” el.
* Kretslopp därför att materialanvändningen radikalt kan minskas genom bland annat återvinning.

Romklubben har redan gett ut en förhandsversion av en rapport som kommer att presenteras i sin färdiga version den 20 oktober i Bryssel: “The Circular Economy and Benefits for Society Jobs and Climate Clear Winners in an Economy Based on Renewable Energy and Resource Efficiency”. Där kan man bland annat läsa:

The energy efficiency scenario would be likely to cut carbon emissions in all five countries by roughly 30%. Here, the effect on employment would be positive and add new jobs in the range of 15,000 people in Finland, 20,000 people in Sweden, 100,000 people in the Netherlands and 200,000 people in France and Spain, respectively.

Det låter väl lockande? Energikommissionen?!

Från plockepinn till helhet och långsiktighet

Det har på sista tiden kommit ett antal förslag som syftar till att göra renoveringsmarknaden (och effektviseringen) mera ändamålsenlig. Det senaste är en utredning som föreslår att införa ett system med “effektiviseringsinteckningar” (energy efficiency mortgages) som baseras på att man har en säkerställd plan för effektiviseringen som utgångspunkt, till exempel med energideklarationer.

Här finns en viss likhet med ett tidigare omnämnt förslag att låta allt stöd till renovering gå till “konsortier” av företag som garanterade renovering till lågenergistandard och som avsåg fastigheten istället för ägaren som objekt.

Men också en likhet med det projekt som avser att göra energideklarationerna till färdplaner (roadmaps) för renoveringar så att renoveringstakt och -djup kan förbättras.

I de nämnda exemplen finns också mer eller mindre tydligt omnämnt “Multiple Benefits” som en del av bedömningsgrunden för renoveringsprojektens kvalitet. Håller vi på att få klart för oss att effektivisering går att få ordning på även om det är (lite) komplicerat?  cheese

Läs mer

Månadsindelade arkiv