När den första förvåningen lagt sig av informationen att 50% effektvisering resulterar i ökad energianvändning enligt inledningskapitlet i IVAs senaste skrift, med titeln 50 procent effektivare energianvändning 2050, blir man avgjort gladare av de följande avsnitten.

I dessa diskuterar man orsakerna till att lönsam effektivisering inte blir av och att man behöver utveckla nya affärsmodeller. Båda bra, viktigt och intressant! Man skriver att det handlar: ”..inte primärt om teknik, utan om organisation, ansvarsfördelning, incitament, attityd, beteende och ledarskap.” Bra!

Analysen hämmas dock lite av att kunden väsentligen antas vara en rationell varelse som bara skall förses med de rätta argumenten. Det hade blivit bättre om kundens djupare skäl för att anamma effektviseringsåtgärder och vilka de kan vara hade tagits med. Det som vi i effektviseringsbranschen kallar UBR (Unique Buying Reason) och NEB (Neon-Energy Benefits). Och om “kommunikationstrappan” till rationalitet (figur 7) hade kompletterats med Catherine Cooremans beskrivningar av hur man gör en effektiviseringsåtgärd strategisk.

Men det finns intressant material att bygga vidare på. Det som handlar om affärsmodellerna har också behandlats lite mera av IVA i en särskild delarapport. Det finns några mycket intressanta förslag när det gäller hur effektiviseringsmarknaden kan utvecklas vilket VVS-Forum fiskat upp:
• Skattelättnader för företag som genomför energieffektiviseringar.
• Nya energieffektiva produkter och tjänster ska uppmuntras genom innovationsupphandlingar. (Teknikupphandlingar har funnits länge men kan utnyttjas mer)
• Inrättandet av en energikreditnämnd, ett verktyg för riskhantering i samverkansprojekt.

Men efter att ha läst detta så tätnar egentligen mysteriet. Varför stannar man vid en modell som innebär ökad energianvändning och torgför detta som en gigantisk förbättring till 50% effektvisering när man uppenbarligen har tänkt mycket djupare på vissa delområden? För dessa 50% under 38 år (vid en årlig intensitetsförbättring på 1,8%) är bara en ökning från 40% (vid årligt 1,4%). Just dessa procentsatser är dessutom lite slumpmässiga och beror på valet av tidsperiod man valt för sin analys. Varför skulle de kommande 38 åren vara lika med de senaste?

Förslag till IVA, spänn bågen igen, men stränga om den först!