Despite abundant evidence to the contrary, the notion continues to be prevalent that if a model does not correspond to reality, this does not so much speak badly for the model as for reality.

Så skriver man i Journal of Institutional Economics i en granskning av hur ekonomiska modeller fungerar och används. Artikeln baseras på arbeten av en tysk vetenskapsfilosof, Hans Albert, och är främst en kritik av “neoklassisk ekonomi” och om hur uppfattningen om “Homo economicus” används som utgångspunkt för analyser och (ännu värre) som norm för politiska åtgärder. Modellens elegans har blivit viktigare än dess förmåga att förklara och förutse skeenden. Det senaste beviset på att denna dominerande gren inom ekonomin, nämligen finanskrisen, borde ha stämt till eftertanke, men har den det?? Vi fortsätter att skriva ut recept baserat på en fiktion om mänskligt beteende.

En fransk sociolog, Frederic Lebaron, har skrivit en bok (La Croyance Economique) där han noterar att det ekonomiska språket i denna tappning tagit över rollen som det religiösa hade tidigare, åtminstone inom vår del av världen. Det kan vi se i kvällsandakten (TV-nyheterna) varje kväll.

Och vad betyder det för oss som sysslar med effektivare energianvändning och förnybar energi? Åtminstone tre saker:
1: Den traditionella uppfattningen om ekonomisk verklighet (modellen) stämmer illa med den riktiga verkligheten, men vi får försöka hjälpa den riktiga verkligheten så gott det går genom att se till att kunder/marknadsaktörer blir bättre informerade och åtminstone ibland kan agera som modellen kräver.

2: Förbättra modellerna genom att agera för att policy och åtgärder utgår från beteendeekonomins grunder, det vill säga en realistisk uppfattning om människors sätt att fungera.

3: Utveckla affärsmodeller som fungerar i verkligheten även om aktörerna väljer att förenklat tänkesätt. EnergiEffektiviseringsFöretag som kan leverera den nytta kunderna har rätt att kräva

Och när vi råkar i polemik så finns det ett nytt invektiv att ta till nämligen “Modellplatonist”! Så här skriver man i Journal of Institutional Economics:

In this important article, Albert attacks ‘model Platonism’ of neoclassical economic thought; that is, he attacks neoclassical theory for its construction of fundamentally non-testable, hence Platonic-like, theories.

Modellerna är nämligen inte, trots sin förmenta konstruktion som naturlagar, möjliga att testa - pinsamt!!