Pojkdrömmar eller luftslott?

“Den nya typen av kärnreaktorer står nära kommersialisering.” (fjärde generationens kärnkraftsreaktorer)

Så skriver IF Metalls ordförande i Dagens Industri som en uppföljning på chefredaktörens inlägg dagen innan. Man får nog anta att båda inläggen varit i någons säck innan de hamnat i tidningens påse. Vad man kan konstatera är att båda är lika oinformerade om teknik och ekonomi på energiområdet.

Fjärde generationens reaktorer kan komma i demonstration(inte kommersialiserade) tidigast kring 2020 enligt OECD med en möjlig kommersialisering tidigast efter 2030.

Dagens mest avancerade reaktorer (generation 3+) dras med enorma kostnadsöverskott och förseningar. Olkiluoto i Finland är minst 9 år försenad och mer än 100% dyrare. Flammanville i Frankrike dras i samma riktning.

DIs chefredaktör förundras över teknikens utvecklingsmöjligheter när hans skriver:

Solenergin har tagit osannolika steg framåt under de senaste åren och bedöms snart vara globalt konkurrenskraftig. Det visar hur snabbt förutsättningarna kan ändras och att man bör vara öppen för ny teknik.

Stegen som solenergin tagit är inte ett dugg osannolika utan en följd av kommersialisering och marknadens lärande vilket för den intresserade kan avläsas i “lärkurvorna”. Redaktören är sannolikt inte riktigt klar över hur marknaderna fungerar när han hoppas att det bara är att vara “öppen för ny teknik”. I synnerhet att “lärhastigheten” för kärnkraft kan antas vara betydligt lägre än för solenergi.

Men det allvarliga med herrarnas drömmar om teknisk utveckling är att de därmed tittar åt fel håll! I synnerhet borde Metalls ordförande vara mera öppen för att hans medlemmar kan dra stor nytta av betydligt billigare satsningar på energieffektvisering och förnybar energi. Satsningar som dessutom säkerställer att elpriserna hålls låga, säkerheten i systemet ökar och framtids-, exportmöjligheterna ökar.

Vi (pojkar) har alltid fascinerats av ny spännande teknik men det är lite svårt att förstå varför den måste vara av Jules Vernekaraktär (resa till Jordens medelpunkt) snarare än Astrid Lindgren (Alla vi barn i Bullerbyn)?!

Klandra inte spegeln om Du inte gillar bilden

Då och då kommer det kraftig kritik mot de energiscenarier som till exempel IEA publicerar i sina årliga skrifter. Som senast den här från en organisation som heter Institute for Energy Economics and Financial Analysis (IEEFA) och har skrivit en rapport med det klatschiga namnet “Off Track”.

The International Energy Agency has wrongly guided governments into decisions about oil, gas and coal use that are inconsistent with the long-term climate objectives of the Paris Agreement

Men är det sant? Är det IEA som vilseleder? Så här förklarar IEA hur scenarierna konstrueras (jämför med bild nedan)

- New Policies Scenario of the World Energy Outlook broadly serves as the IEA baseline scenario. It takes account of broad policy commitments and plans that have been announced by countries, including national pledges to reduce greenhouse-gas emissions and plans to phase out fossil-energy subsidies, even if the measures to implement these commitments have yet to be identified or announced.

- Current Policies Scenario assumes no changes in policies from the mid-point of the year of publication (previously called the Reference Scenario).

- 450 Scenario sets out an energy pathway consistent with the goal of limiting the global increase in temperature to 2°C by limiting concentration of greenhouse gases in the atmosphere to around 450 parts per million of CO2.

Två av de scenarier som presenteras är alltså reflexioner av vad som händer i världen och det som är på väg att hända till följd av de beslut som fattats i olika beslutsorgan (länder, samarbetsorganisationer mm). Det är bilder INTE rekommendationer!

Om vi inte gillar det vi ser måste vi kanske rätta till de egna anletsdragen. Men klandra inte spegeln!

 

Läs mer

Månadsindelade arkiv