Storskaliga snabblösningar

DN ser vägen framåt i klimatfrågan: Kärnkraft, Vattenkraft (!) och Global Skatt. Ett säkert sätt, säger de, vore att bygga ut flera älvar i Norrland! Vi får också veta att Sverige är det första land som brutit sambandet mellan växthusgaser och ekonomisk tillväxt tack var just kärnkraft, vattenkraft och energisnål teknik! Energisparande (likväl som förnybar energi) har man i tidigare skrivningar mest raljerat med.

EU-kommissionen har dock i sin avstämning av EUs arbete med Kyoto-målen noterat att hela EU brutit sambandet mellan ekonomisk tillväxt och utsläpp vilket också IEA gjort tidigare vad avser energianvändning och tillväxt. EU har särskilt skrivit att Sverige gjort ett “remarkabelt brott i värmebaserad kraft och utsläpp tack vare övergång till biobränsle”!

DN skriver också att alla rena energikällor är beroende av statliga subventioner och att det inte är bra eftersom politikerna inte vet hur morgondagens tekniska lösningar ser ut. Det är sant att många av de rena energikällorna är beroende av “lärinvesteringar” och ett samspel med marknaden för att bli långsiktigt lönsamma. Men sådana lärinvesteringar är inte subventioner!

DNs rekommendation med “korrekta prislappar” är klok men utesluter inte att andra instrument också behövs samtidigt för att göra de långsiktiga lösningarna möjliga. Och sedan kan man undra varför ledarskribenter anses veta mer om framtidens teknik än politiker?

Från plockepinn till helhet och långsiktighet

Det har på sista tiden kommit ett antal förslag som syftar till att göra renoveringsmarknaden (och effektviseringen) mera ändamålsenlig. Det senaste är en utredning som föreslår att införa ett system med “effektiviseringsinteckningar” (energy efficiency mortgages) som baseras på att man har en säkerställd plan för effektiviseringen som utgångspunkt, till exempel med energideklarationer.

Här finns en viss likhet med ett tidigare omnämnt förslag att låta allt stöd till renovering gå till “konsortier” av företag som garanterade renovering till lågenergistandard och som avsåg fastigheten istället för ägaren som objekt.

Men också en likhet med det projekt som avser att göra energideklarationerna till färdplaner (roadmaps) för renoveringar så att renoveringstakt och -djup kan förbättras.

I de nämnda exemplen finns också mer eller mindre tydligt omnämnt “Multiple Benefits” som en del av bedömningsgrunden för renoveringsprojektens kvalitet. Håller vi på att få klart för oss att effektivisering går att få ordning på även om det är (lite) komplicerat?  cheese

Läs mer

Månadsindelade arkiv