Sverige ligger mellan Taiwan och Schweiz

och på 22 plats i en lista över 68 olika länders ekonomiska känslighet för väderförändringar. Mest känsligt var Brasilien och minst var Pakistan. Metoden bygger på att man väger Bruttonationalprodukten mot ett vädersensitivitetsindex som tar hänsyn till hur olika sektorer påverkas av vind, nederbörd etc.

Nu är syftet inte att göra en bilaga till Guiness book of records utan att visa att man kan försäkra sig mot väderförändringarnas påverkan. Så bli inte förvånad om ekonomisidorna snart börjar rapportera värdet på olika “väderderivat”.

Från plockepinn till helhet och långsiktighet

Det har på sista tiden kommit ett antal förslag som syftar till att göra renoveringsmarknaden (och effektviseringen) mera ändamålsenlig. Det senaste är en utredning som föreslår att införa ett system med “effektiviseringsinteckningar” (energy efficiency mortgages) som baseras på att man har en säkerställd plan för effektiviseringen som utgångspunkt, till exempel med energideklarationer.

Här finns en viss likhet med ett tidigare omnämnt förslag att låta allt stöd till renovering gå till “konsortier” av företag som garanterade renovering till lågenergistandard och som avsåg fastigheten istället för ägaren som objekt.

Men också en likhet med det projekt som avser att göra energideklarationerna till färdplaner (roadmaps) för renoveringar så att renoveringstakt och -djup kan förbättras.

I de nämnda exemplen finns också mer eller mindre tydligt omnämnt “Multiple Benefits” som en del av bedömningsgrunden för renoveringsprojektens kvalitet. Håller vi på att få klart för oss att effektivisering går att få ordning på även om det är (lite) komplicerat?  cheese

Läs mer

Månadsindelade arkiv