Tur att John Kennedy inte var svensk. I så fall skulle hans målsättning att landsätta en man på månen inom 10 år förmodligen formulerats annorlunda. Kanske en halv man på månen, eller möjligen en man på halvmånen. Med tillägget “Nå‘n gång - kanske”. Sverige deklarerar gärna (precis som alla andra länder) att vi vill vara först och bäst. Men när det kommer till kritan så blir det ändå bara lagom - och för sent.

Det känns så när man iakttar spelet kring de mål som satts upp och som Sverige skall förhålla sig till.
* Målen om effektivare energianvändningen, där man diskuterar om vi inte redan uppfyllt EUs mål genom tidigare energisparande!
* Målen om andelen förnybara bränslen där man på samma sätt anser att vi redan utnyttjat alla våra resurser.
* Målen om att minska utsläppen av växthusgaser, där det föreslås att vi inte gör någonting utan köper oss fria genom att betala andra länder att minska istället.

Vi vet idag att:
* Världen måste minska sina utsläpp av växthusgaser med bortemot 80% till 2050
* Potentialerna är stora och växande för uthållig energi (både effektivisering och förnybar energi) även i Sverige.
* Det finns en glupande världsmarknad för dem som tidigt lär sig bemästra den uthålliga tekniken

Och om vi ändå skall vara lagom så ta SNFs förslag till målsättning. Att minska växthusgaserna med 40% till 2020. Det går och det är lagom nog!

PS: John F. Kennedy den 25 maj 1961: “I believe that this nation should commit itself to achieving the goal, before this decade is out, of landing a man on the Moon and returning him safely to Earth.”

PS2: Gösta Ekman fångade den svenska attityden i sin sketch där han inte bara vill vara lagom utan extremt lagom. Och när Pizzerier började etableras i Sverige, med italienska namn som “Allegro”, så döptes pizzerian i Mosebacke Monarki” till “Allegro ma non troppo”. Vilket är den italienska musiktermen för “Livligt - men inte för mycket”