Uthålliga affärer

Det underliggande budskapet i Stern-rapporten, att det finns pengar att tjäna på en omställning, har börjat väcka intresse. Bland de som var först ut med att visa upp det ordentligt var Lehman Brothers med sin rapport där man illustrerar vad klimatförändringen betyder i termer av hot OCH möjligheter för ett antal olika branscher. Nu kommer också en rapport från KPMG och Global Reporting Initiative. I denna har man tittat på hur företagen beskriver sin situation och funnit att de ser mera möjligheter än hot! Visserligen uppehåller de sig mest vid emissionshandeln men en fjärdedel har också identifierat CDM, d.v.s. att aktivt medverka i projekt i U-länder, som en möjlighet. Och att det finns mera att göra av “möjlighetssidan” har åtminstone rapportförfattarna uppfattat (se tabell).

Men det är inte bara de som är direkt berörda i sin aktiviteter (nedsmutsande eller uppstädande) som har fått ögonen på de nya möjligheterna utan även företag som erbjuder tjänster. Flera kreditkortsbolag har börjat ladda upp med tjänster som i en del fall har mera med deras “image” att göra.

Tabell ur: “Reporting the Business Implications of Climate Change in Sustainability Reports”
image


Författaren till rapporten från Lehman Brothers, John Llewellyn, berättade att han i sammankomster med toppskikten i de företag de arbetar med brukar berätta för dem hur framtiden kan te sig: “Your sector, like most sectors, will doubtless survive. Many companies too will survive; though some will not - their assets will be taken over by more successful companies. But only some CEOs will survive; and those will be the ones who correctly foresee the implications of climate change, and climate change policy for their industry, and act accordingly.” Vilken VD (CEO) törs efter detta avvisa tanken på att arbeta vidare med klimatfrågorna?

Två stora företag som verkar ha börjat resan mot att göra affärer av uthålligheten är naturligt nog de båda drakarna i energibranschen GE, med ett koncept kallat Ecomagination, och ABB, som mera traditionellt talar om energieffektivitet. Båda de länkade alstren är naturligtvis glassiga till utseendet men ger ändå en bild av seriositet och en aning av hur omfattande affärerna kan bli. McKinsey fortsätter också att argumentera för de enorma potentialerna som finns för effektivisering globalt, motsvarande 1,5 gånger USAs hela energianvändning, men påpekar också att marknadskrafterna inte ensamma kan åstadkomma detta resultat!

Och så här ser det kanske ut i finanskvarteren när man diskuterar framtiden!?

image
Teckning: Hans Lindström. Återgiven med tecknarens tillstånd.

Trygghet eller mutor

En av beteendeekonomins intressantare upptäckter är den om vår bristande “bandbredd” för att kunna hantera den information som det krävs att vi klarar för att vara ekonomiskt rationella. Sendil Mullanaithan och Eldar Shafir visar hur i sin bok Scarcity. Botemedlet är ofta att skapa större trygghet för den som skall fatta sina beslut men upplever att de inte klarar av informationen, eller har tid tillräckligt eller att ett felslut kan leda till förluster. Hur kan vi transformera sådana insikter till åtgärder och policy för att effektvisera mera?

Det är viktigt att komma ihåg att det inte bara är slutanvändaren kunden som måste beröras av åtgärder för påverkan utan även (och kanske än mer) leverantörerna av produkter och installationer eftersom det är de som skall göra jobbet och de som skall stå för tryggheten. Ett sådant synsätt står i kontrast till den traditionella ekonomistiska synen att man bara behöver sockra erbjudandet med olika penningerbjudanden. Som om det behövdes “mutor” - effektvisering är lönsamt i sig själv!

Några alternativ kan vara:
* Auktorisation av utförarna. Något som EEF håller på att utveckla.
* Kunskapsbaserade paketlösningar. Baserade på energideklarationer och kartläggningar. Ett pågående EU-projekt vill skapa färdplaner (Roadmaps) av deklarationerna för att sätta både användare och leverantörer på spåret.
* Helhets- och funktionsinriktning. Utgående från det som kallas UBR (Unique Buying Reason). Användarnas överskuggande problem är ofta inte effektvisering, den ligger utanför deras bandbredd. Men deras riktiga problem (t.ex. hälsoproblem i byggnader, produktivitet i processer, sjukfrånvaro på arbetsplatser) kanske kan botas med effektiviseringsåtgärder
* Vidga perspektivet. De komplexa valen som hänger samman med effektivisering behöver illustreras bättre och sammanhangen klargöras. Exempel att göra paket av motor och varvtalsreglering till motorn. Jämför också Kostcirkeln eller e-handelns sätt att knuffa för andra produkter än den man köpt med frasen ”andra kunder har också köpt xxxx”
* Gör erbjudandena mera spännande. Många attraheras av att få tillgång till förnybar energi i lokal skala. Paketera solceller och andelar i vindkraft med effektiviseringsåtgärder så att den ekonomiska insatsen blir mindre, säkrare och tryggare. Här skulle ett engagemang från energidistributörerna kunna vara på sin plats med så kallade Vita certifikat (om de inte vore så dogmatiskt ointresserade!  wink )
* Förutse och förbered kommande åtgärder. Modellen finns i många sammanhang “Köp 2 betala för 1”. Om man kan anta att ytterligare åtgärder behövs inom inte alltför avlägsen framtid kan det vara klokt att tidigarelägga dem
* Dra nytta av grannarna. Industrinätverk är ett sätt att kunna nyttja erfarenheter som gjorts av andra i närheten och därmed få större trygghet.

Så sluta tänka i termer av ekonomiska lockbeten och mera i termer av trygghet!

Läs mer

Månadsindelade arkiv