Vad kostar klimatet?

Det får vi aldrig något exakt svar på men vi kommer ändå att kunna jämföra olika alternativ och bedöma vad som är mest eller minst eftersträvansvärt. Vi kommer att få lite ledtrådar av IPCCs arbetsgrupp (WG III) när de presentarar sin rapport om åtgärder i Tyskland i mitten av april.

Det sägs nu finnas läckor och Bloombergs har hittat en som säger att begränsningen till 2 graders temperaturökning kommer att kosta c:a 4% av BNP kring 2030. Det är emellertid en uppgift av ringa värde eftersom den måste ställas mot vad det kostar att inte begränsa temperaturhöjningen vilket av flera bedömare handlar om tvåsiffriga procenttal av BNP. Uthållighet må ha ett pris, men outhållighet har ett högre.

Till detta kommer frågan om vilka de kostnader kan vara som inte mäts av BNP. Hur värderar (vi) världens herrar förlust av människoliv i områden som drabbas av torka eller översvämningar i Afrika och Asien?

Slutligen undrar man om de positiva effekterna av bekämpningen av växthusgaser som kan komma från energieffektivisering tas med i beräkningarna? IEA gjorde i sin WEO 2012 bedömningen att just effektivisering minskade kostnaderna och inte ökade dem. Tvärtom öppnades en möjlighet att öka BNP till följd av effektvisering särskilt i de länder där man behöver öka energianvändningen för ett bättre liv genom t.ex. belysning och möjlighet att hålla mediciner kylda, men där man idag saknar energi för detta.

Hur kommer sådant in i kalkylerna när inte ens vårt eget svenska finansdepartement vill förstå sammanhangen? Supermiljöbloggen redovisar ju att man där behandlar ämnet både utan insikter och som en del av internt politiskt taktikspel. Osmakligt!

Är Trigeneration på gång igen?

De nordiska länderna har varit föregångare när det gäller att utnyttja bränslen klokt i energiomvandlingen och kraftvärmen (cogeneration) är en framgångssaga. För något decennium sedan började man prata om ytterligare en variant nämligen trigeneration. Man skulle kunna få både el, värme och kyla ur en anläggning (se bild nedan).

Det har emellertid inte blivit någon stor hit (ännu) men det kanske ändras nu när EESL i Indien träder in på scenen. Och det kanske är naturligare att ett land med så påtagliga behov av kyla i en allt värmare värld är de som knuffar på. De ser en marknad som är långt ifrån försumbar:

a new $20 billion market that will include gas engines to produce cooling, heat and electricity to halve power costs for establishments like hotels, hospital and malls

Personligen känns det kul med tanke på att jag försökte knuffa för det här för många år sedan (http://fourfact.se/images/uploads/Energieffektivisering_pa_riktigt.pdf) och tänkte då på att vi i Sverige har avsevärt kunnande på områdena el, värme och kylteknik. Kanske är det dags nu?

Möjligen kan intresset dessutom påverkas av att det är företag som tillhandahåller effektiviseringsteknik som går bäst på börsen nuförtiden:

Efficiency drive
The outperformance is driven by companies involved in the provision of products, materials and services related to energy efficiency.

Läs mer

Månadsindelade arkiv