Det får vi aldrig något exakt svar på men vi kommer ändå att kunna jämföra olika alternativ och bedöma vad som är mest eller minst eftersträvansvärt. Vi kommer att få lite ledtrådar av IPCCs arbetsgrupp (WG III) när de presentarar sin rapport om åtgärder i Tyskland i mitten av april.
Det sägs nu finnas läckor och Bloombergs har hittat en som säger att begränsningen till 2 graders temperaturökning kommer att kosta c:a 4% av BNP kring 2030. Det är emellertid en uppgift av ringa värde eftersom den måste ställas mot vad det kostar att inte begränsa temperaturhöjningen vilket av flera bedömare handlar om tvåsiffriga procenttal av BNP. Uthållighet må ha ett pris, men outhållighet har ett högre.
Till detta kommer frågan om vilka de kostnader kan vara som inte mäts av BNP. Hur värderar (vi) världens herrar förlust av människoliv i områden som drabbas av torka eller översvämningar i Afrika och Asien?
Slutligen undrar man om de positiva effekterna av bekämpningen av växthusgaser som kan komma från energieffektivisering tas med i beräkningarna? IEA gjorde i sin WEO 2012 bedömningen att just effektivisering minskade kostnaderna och inte ökade dem. Tvärtom öppnades en möjlighet att öka BNP till följd av effektvisering särskilt i de länder där man behöver öka energianvändningen för ett bättre liv genom t.ex. belysning och möjlighet att hålla mediciner kylda, men där man idag saknar energi för detta.
Hur kommer sådant in i kalkylerna när inte ens vårt eget svenska finansdepartement vill förstå sammanhangen? Supermiljöbloggen redovisar ju att man där behandlar ämnet både utan insikter och som en del av internt politiskt taktikspel. Osmakligt!
Skrivet av Hans Nilsson, 2014-01-20.
(0) Kommentarer • Permalink