I EUs grönbok undrar man hur nya teknologier skall kunna populariseras (#16) och vilka ytterligare åtgärder som kan mobiliseras för att stärka marknadskrafterna. Särskilt för byggnader funderar man på om byggnadsdirektivet kan skärpas (#8). Och hur gör man för att få hyresvärd och hyresgäst att agera samfällt när den ene svara för investeringen och den andre för driftkostnaden (#9). Eller är frågan fel ställd? Några antropologer har hävdat att vi efter 30 år av försök till effektivisering helt klart vet mera om människors beteenden men fortfarande knappast något om deras efterfrågan.
De påpekar att vårt sätt att konsumera är ?en social konstruktion?. När vi försöker bedöma efterfrågan i tekniska termer (t.ex. ljus, kraft, värme) så handlar det i verkligheten mera om hur användarna eftersträvar komfort, renlighet och/eller bedömer vad som är brukligt (standard, mode etc.), källa se not. När beslutsfattare överväger styrmedel antas ändå att människor i första hand reagerar på ekonomisk stimulans, bidrag eller avgifter, morot eller piska. Och att de identifierar sina beslutsalternativ, och bedömer dem, på deras tekniska och ekonomiska meriter. Ändå är människors rationalitet, i sådana termer, ganska ovanlig. Det är mycket vanligare att de beter sig som folk!
I en svensk studie om möjligheter till fjärrvärmeutbyggnad har man tagit in antropologisk kunskap. Där visades att när människor ställdes inför valet att byta värmesystem så var ?Oberoende? och ?Bekvämlighet? helt överskuggande. I Nobelpristagaren Daniel Kahnemans forskning har man bl.a. visat att vi värderar förluster högre än likvärdiga vinster. Alldeles särskilt innebär det att något vi redan äger vill vi inte gärna skiljas från även om vi erbjuds ett bättre (=lönsammare) alternativ. Och mycket av det vi äger värdesätter vi inte ens i pengar.
Att ändra konsumtionsmönster
Det finns alltså en hel del kunskap om vad människor värdesätter och hur de reagerar, men det är knappast alls tillämpat i praktisk policy och allra minst på energiområdet. Det bästa vore att skapa sådana förutsättningar att de berörda (=marknaden) vill göra förändringen av sig själv. Att få företag att skapa nya alternativ, pröva dem, göra dem attraktiva (även i kostnadstermer), och att sprida dem. Men marknaden innehåller, och påverkas av, många parter. Några gillar förändringar och några ogillar dem. Några tjänar på nyheter, några förlorar och många av dem vet inte säkert ännu. De vill vänta innan de bestämmer sig. Men för att förändringen skall ske, och bli varaktig, måste många av dem samverka.
Det finns på energiområdet några studier om hur parterna samverkar i att ?skapa marknader? (CreatingMarkets_1.pdf) och i att identifiera nischer som drar de första lärospånen. Det finns goda erfarenheter av hur upphandlingsinstrumentet kan utnyttjas (SWEDPROC.PDF). I industriella sammanhang tillämpar man ibland s.k. ?Roadmapping? för att försöka fånga in samspelet mellan marknad (nischer, struktur, villkor), produkter, teknik, process och människor. I det Värmländska projektet ?Expansion 20�? har en sådan roadmap (Elvarmekonvertering_roadmap.pdf) skisserats för elvärmekonvertering.
För att kunna besvara Grönbokens frågor behöver man se mera på djupet hur det går till att omforma marknaderna. Framför allt behöver vi argumentera andra egenskaper än ?spara energi? eller ?lönsamhet?. Vi behöver säkert också kunna bygga in för användaren viktigare egenskaper än spara och lönsamhet. Ett kylskåp skall inte bara spara energi utan vara överlägset i att bevara maten färsk, t.ex. vid strömavbrott. Belysning i butiker skall inte bara spara energi utan skapa bättre butiksatmosfär genom att t.ex. avge mindre för kunderna besvärande värme. OSV. OSV.
Stödet för elvärmekonvertering - en möjlighet på väg att missas?
Miljö- och Samhällsbyggnadsdepartementet har i dagarna publicerat ett PM om stöd för elvärmekonvertering. I denna anar man ingenting om hur en marknad för elvärmekonvertering skulle kunna skapas. Man aviserar ett stöd som innebär att staten köper loss elvärme kWh för kWh utan att få igång de berörda branscherna med alternativ som, när stödpengarna är slut, kan leva vidare och locka nya kunder. Törs vi hoppas att myndigheterna som skall hantera stödet kan utforma en tillämpning som skapar marknader?
———————————————————————-
Not: Wilhite, H., Shove, E., Lutzenhiser, L. and W. Kempton. 2000. “The Legacy of Twenty Years of Demand Side Management: We Know More about Individual Behavior But next to Nothing About Demand.” In E. Jochem, J. Stathaye and D. Bouille (eds), Sociey, Behaviour and Climate Change Mitigation. Dordrect: Luwer Academic Press
Not 2: “Det räcker inte med att säga halleluja - man måste göra det också” (Blandaren)
Skriven av Hans Nilsson, 05:17 AM.
(0) Kommentarer • (0) Trackbacks • Permalink