Till de mera utmärkande dragen för effektviseringen är att det är en längre process. Kunden är i grunden positivt inställd men känner sig vilsen inför vilka åtgärder som skall vidtas och när. Det måste passa in i en längre händelsekedja.

Nobelpristagaren i ekonomi 2017 Richard Thaler talar om att vi har flera ”jag” som har att ta ställning till det hela. Vårt bästa jag planerar, hoppas och önskar men vårt vardagsjag tar över efterhand som tiden går och handlar inte som vi önskat (jämför bild nedan). Det är en konflikt mellan “planning” och “doing”. I sin prismotivering liknar Vetenskapsakademin det vid hur Odysseus låter sig bindas vid masten för att inte lockas av Sirenernas sång och segla i kvav.
 
Rådgivares och analytikers propåer med livscykelanalyser påverkar i bästa fall bara i utgångsläget. Det är en bra vägledning för våra “bästa jag” men vi måste komma upp med en handlingsvariant för våra “vardags-jag”

Thaler har studerat problemet särskilt i förhållande till pensionssparandet och lanserat modellen ”save more tomorrow” där man får sparare att inrikta sig på att spara mera när de får nästa löneförhöjning. Man försätter sig i ett mentalt tillstånd att spara mer på ett sätt som inte känns så svårt just nu.

Något liknande borde kunna utvecklas även för energieffektivisering!? Kanske kan man göra mindre avsättningar till ett energisparkonto som ges förmånligare villkor och kanske skattesubvention som lockelse? Allt kopplat till byggnadsdeklaration och/eller energikartläggning. Den gamla “Bygga/Bo-dialogen var faktiskt inne på det temat. Det är dags att väcka upp det igen!