Vinnare och förlorare i miljötekniken

En artikel från Stanford Social Innovation Review diskuterar varför miljöinnovationer misslyckas och vad man kan göra åt det. Artikeln koncentreras på energiteknik. Rubriken är “Picking Green Tech’s Winners and Losers” och har fyra författare som alla är knutna till Harvard.

De kollar ett antal tekniklösningar mot fyra faktorer: Teknikhöjd, Komplexitet i existerande system(-lösningar), Konkurrens från existerande teknik samt Nytta för kunden (se bild).

Sammanfattningsvis kan man säga att bästa sättet att nå framgång är att adressera ett behov för någon kund(grupp) som saknar alternativ till tekniken ifråga och (naturligtvis) att tekniken löser något som kunden anser vara ett problem! Smarta nät har ett problem här även om det “hypas” i många sammanhang. Men, kort sagt, skall man finna en nischmarknad och det kan innebära omfattande internationellt samarbete bland annat med utvecklingsländer.

Utse vinnare (Picking winners)!!!  angry Man kan höra de förskräckta utropen från kritiker följda av ropen “Teknikneutralitet - generella åtgärder”. Nå om vi nu tittar i Stanfordmatrisen igen så finner vi att för många av de alternativa teknikerna som utgör alternativ till miljöskadlig teknik så är förutsättningarna mycket olika. 

Neutraliteten skall avse företag och “plockandet” avse teknik(områden) där några bland många företag kan finna en lösning som har bra prestanda och kan få konkurrenskraftig ekonomi efter en tid. Annars får vi väl fortsätta att vara “fina i kanten” och låta miljöförstöringen ha sin gång.

image

Klandra inte spegeln om Du inte gillar bilden

Då och då kommer det kraftig kritik mot de energiscenarier som till exempel IEA publicerar i sina årliga skrifter. Som senast den här från en organisation som heter Institute for Energy Economics and Financial Analysis (IEEFA) och har skrivit en rapport med det klatschiga namnet “Off Track”.

The International Energy Agency has wrongly guided governments into decisions about oil, gas and coal use that are inconsistent with the long-term climate objectives of the Paris Agreement

Men är det sant? Är det IEA som vilseleder? Så här förklarar IEA hur scenarierna konstrueras (jämför med bild nedan)

- New Policies Scenario of the World Energy Outlook broadly serves as the IEA baseline scenario. It takes account of broad policy commitments and plans that have been announced by countries, including national pledges to reduce greenhouse-gas emissions and plans to phase out fossil-energy subsidies, even if the measures to implement these commitments have yet to be identified or announced.

- Current Policies Scenario assumes no changes in policies from the mid-point of the year of publication (previously called the Reference Scenario).

- 450 Scenario sets out an energy pathway consistent with the goal of limiting the global increase in temperature to 2°C by limiting concentration of greenhouse gases in the atmosphere to around 450 parts per million of CO2.

Två av de scenarier som presenteras är alltså reflexioner av vad som händer i världen och det som är på väg att hända till följd av de beslut som fattats i olika beslutsorgan (länder, samarbetsorganisationer mm). Det är bilder INTE rekommendationer!

Om vi inte gillar det vi ser måste vi kanske rätta till de egna anletsdragen. Men klandra inte spegeln!

 

Läs mer

Månadsindelade arkiv