Vi har alla stått inför valet att rensa i skafferiet. Man hittar en påse vetemjöl och ett paket jäst. Båda har bäst före datum i morgon. Vad skall jag göra?
1. Kasta båda (synd på resurserna) 2. Baka bullar (men 48 stycken enligt receptet är för många) 3. Baka en halv sats och kasta det mjöl och den jäst som inte behövs (liknar option 1).

Variant 2 verkar bäst. Jag kan ju ge grannarna de bullar som jag inte orkar med själv. Eller frysa in dem och ta fram senare. Det är ju nästa det samma som i energisystemet med P2X!
Att dela med sig till grannarna är som P2H och P2C dvs att göra värme eller kyla av överskottet. Att frysa in är som P2C eller P2G dvs att lagra för senare behov nästa dag eller någon annan gång. Så att utnyttja våra tillgångar på ett produktivt sätt är ett väl känt fenomen i vår vardag.

Men vad gör jag den kalla vinternatten när det inte blåser? Förmodligen detsamma som i reklamen när man får “oväntat besök”, jag går till frysen och tar fram de bullar som jag lagrat för eventuella behov. Eventuellt fyller jag ut med något annat att tugga på och som jag också har i reserv, finska pinnar till exempel. Precis som jag skulle gjort i energisystemet genom så kallad “flexibel” efterfrågan (Demand response).

Men en mera sofistikerad redogörelse som är relevant för energisystemen finns i DSM University webinarium 31 “Integration of energy efficiency and renewable energy - multiple benefits!”. Kolla själv.
——
Alla likheter med det som sägs med Svenska Kraftnäts nya direktör i en intervju i DI är en ren slump, eller….?