Vi behöver ett fundamentalt nytänkande inte bara hos myndigheterna utan även hos leverantörerna för att åstadkomma den omstrukturering som behövs för att göra verklighet av de potentialer som finns. Det är populärt att tala om de “lågt hängande” frukterna och att raljera med dem som inte plockar dem trots att de hänger framför näsan. Men vi behöver också jobba med skördemaskinerna det vill säga de företag som gör energinyttan tillgänglig. “Energitjänstemarknaden” behöver utveckla sina affärsmodeller-
Användaren söker energins nytta (ljus, kraft, värme, kyla) vilket man får av kombinationen energi + den installation/apparatur som man har. Installationerna kan ha olika verkningsgrad (=vara mer eller mindre effektiva). Användarna har mycket olika förutsättningar för att göra goda val.
Det behövs ett bredare utbud från effektiviseringsindustrin och som bättre matchar den mångfald av kundkategorier som finns, från små till stora, från rena lekmän till kompetenta. Även många kompetenta saknar kapacitet och tvingas i sitt dagliga värv prioritera andra arbetsuppgifter än att hushålla effektivt.
Det innebär att flera produktleverantörer måste identifiera ”energitjänster” som en affärsmöjlighet för dem och forma allianser med (var-)andra.
Utveckling av affärslösningar bör också sökas i en horisontell integration (kombination av tekniker för effektvisering och även kombination med t.ex. lokal energiförsörjning). Därutöver kan man behöva utveckla former för tillhandahållandet så att trygghet och funktion säkerställs över en längre tidsperiod vilket kan ske genom auktorisation, servicekontrakt, delning och kollektiv upphandling etc.
I bilden nedan görs ett försök att skissa olika utvecklingsvägar:
1. INNEHÅLL, så att man tar hänsyn inte bara till delar av installationen (t.ex. isolering, belysning, motorer) utan gör paketlösningar som kan leveraras vid olika tidpunkter men succesivt kompletteras. Att man vid något tillfälle också tar hänsyn till energileveransen, kanske med lokal försörjning, helt eller delvis.
2. FORM, så att man efter att ha fått “hårdvaran” på plats också ser till att den fungerar och justeras. Men även att man kan engagera sig i lösningar som siktar på delning (av till exempel lokala energianläggningar) och kretslopp (genom att kanske se till att reparationstjänster ingår). Vissa telefonföretag gör affär av att byta ut till senaste modell och det kanske kan vara intressant även i vår bransch? Inte så att den gamla skrotas utan uppgraderas?
3. TID, så att man efterhand som situationen medger ser till att underhålls- och ombyggnadstillfällen utnyttjas. Varken Rom eller det uthålliga samhället byggs på en dag!
Skrivet av Hans Nilsson tidpunkt: 05:15 AM. Sorterat under:
(0) Kommentarer • Permalink