DN “sågar” Miljömålsberedningens förslag om att Sverige borde agera, ta för sig och vinna fördelar på klimatinsatser:
Att Sverige ska gå före i klimatkampen och att det kommer att ge oss jobb och många innovationer låter bra, men det är en from förhoppning utan förankring i praktisk erfarenhet. Drömmen avfärdas av de oberoende experterna.
Vilka oberoende experter? Jo Finanspolitiska rådet som i sitt yttrande upprepat de synpunkter på den så kallade Porterhypotesen som tidigare framförts av Konjunkturinstitutet. Så det är ju inte så förfärligt mycket oberoende där. Men mycket tvärsäkerhet. Rådet vill se “marknadskonforma” styrmedel:
Rådets bedömning är att den akademiska debatten om Porterhypotesen endast visar att klimatpolitik bör baseras på marknadskonforma styrmedel.
Man kan väl anta att de har skatter och avgifter i åtanke även om deras effektvitet är tvivelaktig. Och det finns gott om marknadskonforma styrmedel att tillgripa och som passar väl för Miljömålsberedningens fromhet 
till exempel teknikupphandlingar, vita och gröna certifikat, nudges, inmatningstraiffer (feed-in) för att nämna några.
Sedan kan det vara värt att notera att en av de källor som Finanspolitiska rådet stödjer sig på nämligen Brännlund och Lundgren i “Environmental policy without costs? - A review of the Porter hypothesis” själv röjer en glipa i tvärsäkrheten när de skriver:
In behavioral economics the basic point is that in an increasingly large number of cases it has become clear that people, or in the case of the Porter hypothesis the managers of the firms, do not move from the status quo even when it is in their best interest to do so. Hence, in these circumstances, regulations that force the changes could actually lead to enhanced efficiency and increased competitiveness…......
In some energy efficiency studies it is shown that bounded rationality seems to characterize decision-making in some cases. suggests that economic agents employ the use of heuristics to make decisions rather than a strict rigid rule of optimization. They do this because of the complexity of the situation, and their inability to process and compute the expected utility of every alternative action. Deliberation costs might be high and there are often other economic activities where similar decision making is required. For example, Stern and Aronson (1984) noted that routines are rather commonly substituted for rigorous decision-making. These routines, such as replacing a depreciated piece of equipment with the same brand and type, may economize on the time and effort spent searching for the best product or strategy, but they can lead (and have led) to substantial biases against energy efficiency when technologies are rapidly changing.
Skrivet av Hans Nilsson tidpunkt: 05:56 AM. Sorterat under:
(0) Kommentarer • Permalink