Det finns en sorts “hype” om big data som instrument för energieffektvisering och som verkar besläktad med förhoppningen om “smarta” saker (nät, mätare och sakernas internet). På något nästan mystiskt sätt skall prylarna fixa effektivare energianvändning och vi skall inte behöva tänka själv.

Kornelis Blok gjorde en föreläsning i DSM University 32 med en exposé som på ett nyktert sätt ger en uppfattning om var vi står och vad som kan åstadkommas men också vilka faror som lurar på vägen. Det är mycket data som behövs (se bild nedan) och det är nya algoritmer som skall till (om vi vill och om vi törs!).

Kornelis avslutar med

Systems need to be designed with the clear end of greater energy efficiency in the mind:
* What do want to improve
* What sensors and control hardware is needed
* How do design the best algoritmsto get it done
* How to deal with all the data in a secure way

Tyskland är ju ett formidabelt laboratorium för energiförändringar. Man har i stor utsträckning etablerat lokala kooperativ för att utnyttja förnybara resurser och nu kanske ytterligare en innovation är på väg i den riktningen. regionala energimarkander för att koppla samman små leverantörer.

Utility in a box kallar Lumenaza sin ide på klingande tyska. 

Visst kan tanke på att få lite bättre betalt och att arbeta för (och i) sin egen omgivning vara lockande eller hur?

Det verkar så om man får tro en studie som Copenhagen Economics har gjort för energimyndigheten (se bild nedan).

Möjligen undrar man om de inte är flera, t.ex arbetstillfällen och produktivitetsökningar.

MBI heter det numera (Market Bases Instruments) och visst låter det mera förnämnt än vita certifikat. IEA har gjort en global översyn som visar att sådana kostar i snitt 10 öre per kWh för den sparade energin (se bild nedan).

För den som vill ha en snabbare sammanfattning så finns också ett inspelat webinarium med bilder att ladda ned från IEA DSM University.

Det börjar kännas tjatigt men det kan inte hjälpas. ALLA beslutsfattare bekänner sig till energieffektvisering. Som den F-Ö-R-S-T-A och viktigaste åtgärden. Alla upprepar att vi behöver satsa på effektvisering i byggnader. Alla kan (med variationer) upprepa att merparten av energin används i byggnadsbeståndet och anger som regel en siffra i trakterna av 50%.

Och sedan tar det stopp! När de skall nämna någon åtgärd så brukar det handla om energitillförsel (som de menar skall vara förnybar). Och sedan om byggnader (som de tycker skall vara lågenergi) och talar oftast om nya byggnader. YTTERST få talar om åtgärder i befintliga byggnader. Där det stora problemet sitter. Och visst - det är svårt av många olika skäl. EU försökte en gång tala om “snabb och djup” renovering men det preciserades sällan vad det skulle innebära och många av medlemsländerna gjorde vad de kunde för att sopa den tankegången under mattan.

Rod Jansen skriver att vi behöver en renoveringsstrategi. Så sant! Vi behöver sätta ord på begreppet “Efficiency First”. Både som handlingsplan och som specifika åtgärder och som ansvarsfördelning. Annars blir vi som en viss president i ett visst stort land - slagordsmaskiner! Som till sist måste erkänna att vi inte visste (=brydde oss om) att det kunde vara så svårt att göra det vi pratade om.

En liten inledning följer:
————————————
Ännu effektivare energianvändning med mera utvecklade energitjänster
Det finns en stor oexploaterad potential för energieffektivisering och, som om den kunde utnyttjas, skulle innebära ökad tillväxt, flera jobb med större spridning över landet, minskad ekonomisk sårbarhet, bättre miljö och nya industriella möjligheter. För att nå dithän måste flera aktörer engageras och nya allianser mellan företag som är verksamma inom, och nära, energisektorn skapas.

Energieffektivitet händer dock inte av sig själv och det finns heller inget gyllene styrmedel som löser alla problem. Det handlar snarare om ett mera målinriktat samarbete mellan tre typer av aktörer, Myndigheterna, ”Effektiviseringsindustrin” och Kunderna/Användarna. Nyckelordet för deras samverkan bör vara att åstadkomma en helhet av alla de många bitar som behövs för att få mesta möjliga (energi-)nytta för pengarna - ” Ännu effektivare energianvändning med mera utvecklade energitjänster”.

Energieffektivisering är lönsam i sig själv. Den behöver inga bidrag men väl stöd för att bli mera ändamålsenlig.

Det finns en naturlig fragmentering på marknaderna där varje aktör gör sitt så gott man kan och med goda syften, men denna fragmentering skymmer också helheten. Nytta kan skapas med mera energi, men också med mindre, eftersom nyttan fordrar inte bara energi utan även en installation vars komponenter kan vara mera eller mindre väl valda. I dagens marknad saknas i stor utsträckning den översikt som behövs för att delarna skall kunna sammanfogas på bästa sätt.

För att mobilisera delarna måste vi ifrågasätta en del av det tankegods som styr dagens åtgärder. Det handlar om att:
• Vi måste bli bättre på att förstå hur kunderna tänker. Effektivisering är inte svårt men det är komplicerat. Det är så många åtgärder som skall sättas samman till en fungerande anläggning och åtgärderna måste genomföras under lång tid. Varje omställningstillfälle måste utnyttjas
• Vi måste sluta att prata enbart om hur lönsamt det är och istället också prata om andra fördelar som hör till (PLUS-värden) såsom, bekvämlighet, trygghet, produktivitet, offentliga utgifter och hälsa.
• Vi måste paketera tekniska lösningar från flera olika leverantörer till fungerande system som kompletteras succesivt över tiden och på ett sätt som ger kunden en trygg leverans. Affärsmodellerna måste bli bättre
• Vi måste få myndigheterna att samverka istället för att ensidigt tjata om hur viktigt priset är. I synnerhet när vi inte har något enhetligt energipris att förhålla oss till. Det behövs en nationell samordning med årligt rapportansvar till regering och riksdag.
• Vi måste arbeta med energisystemet och se till att det levererar nytta (ljus, kraft, värme) och inte kilowattimmar
• Vi måste få styrmedel som fungerar på kundens villkor. Ett exempel från England visar att lönsam vindsisolering inte blev av förrän man också erbjöd tjänsten att röja undan bråte på vinden!

Bloomberg har de flesta av oss stött på i dess olika former, främst där de talar om var pengarna tar vägen på olika marknader. De har sedan länge haft koll på energifrågorna och inte minst förnybar energi i deras “New Energy Finance“i.

Nu öppnar den en ny “butik” som handlar om klimatförändringar. En första historia berättar om fastighetspriserna i Florida. Undrar om de tänker på en viss ägare längs den kustlinjen? 

Trumps presidentskap kännetecknas av att det är oförutsägbart. Häromdagen lyckades han ändra uppfattning fyra gånger på en dag enligt vissa källor. I veckan har han enligt egen utsago sänt en “armada” till Korea för att markera styrka men det visade sig att armadans kärna (ett hangarfartyg) egentligen var på väg till en övning i Australien!

Vad kan vi vänta när det gäller klimatåtgärderna? Mera flip-flop? The Guardian gör en liten översikt av maktkampen i den frågan när det nu visar sig att man skjuter upp ett planerat möte för att förbereda sitt tidigare aviserade återtåg.

Trump has already signed executive orders to start the demolition of the clean power plan, throw open federal land to coal mining, and halt new vehicle emissions standards but has so far not acted on his campaign pledge to “cancel” the Paris compromise.

OECD Conferences on Behavioural Insights kommer att göra en stor presentation med representanter från många länder.

Det finns ett visst intresse även här men alltför återhållet trots att till exempel energieffektvisering borde vara ett lysande objekt!

Frågan om klimatöverenskommelsen från Paris kommer att hålla och leda till förändringar är fel ställd. Det har redan gått så långt och blivit så viktigt för lokalsamhällenas välbefinnande att omställningen inte går att stoppa. IEA skriver “Cities lead the way on clean and decentralized energy solutions”.

Och i frågan om vad som händer i USA skriver en bedömare “Corporate America isn’t backing Trump on climate”. Den så kallade presidenten är isolerad tillsammans med några få kolföretag.

Det är människor som gör skillnad i den här frågan.

Intressant att samtidigt som några fossiler (i ordets verkliga bemärkelse) i USA försöker blåsa liv i sin gamla kolindustri så är det tydligt att i andra delar av världen är kolets dagar över.

I Europa säger Eurelectric att de efter 2020 inte räknar med några nya investeringar i kolkraft.

“26 of 28 member states have stated that they will not invest in new coal plants after 2020,” said Kristian Ruby, Eurelectric’s secretary-general. “History will judge this message we are bringing here today. It is a clear message that speaks for itself, and should be seen in close relation to the Paris agreement and our commitment to provide 100% carbon-neutral electricity by 2050.”

De två länder som fallerar är Polen och Grekland.

I Australien säger den politiska oppositionen nej tack till nya kolsatsningar och de har stöd av landets egen kraftindustri.

“the world is moving rapidly to decarbonise electricity supply and the current owners of coal-fired power stations were quite emphatic in telling this committee ... that they are getting out of coal and have no intention of building any more coal-fired power stations.”

Kommer Trump-gänget att göra helt om även i detta avseende?

Big data for greater energy efficiency

Webinarium 20 April 2017 15:00 - 16:00 under ledning av professor Kornelis Blok

Data streams relevant for energy use in buildings are increasing. Many households have “smart” meters in place or are installing smart thermostats or smart plugs; and the first IoT applications are entering households. We see similar developments in commercial buildings.
This wealth of data provides new opportunities to better understand and control energy use in buildings. Significant energy saving potentials are claimed. Nevertheless, there are also serious challenges, like privacy and cybersecurity issues, and the variety of platforms.
In this webinar an overview will be given of the main developments in this new field. The challenge is how big data can empower users of homes and office buildings to create a comfortable and efficient living and working place.

Key messages
• Big data is not about data, nor is it about information technology. A big data project is about change management.
• Before starting on a big data project, it is important to ask ‘what problem you are trying to solve’.
• Key elements are good metering strategies, a plan to collect and organise data, but most importantly, a vision how to take action based on data.
• Privacy concerns need to be addressed through a regulatory framework clearly defining data ownership and uses.

Prof. Kornelis Blok
Kornelis Blok (1956) is professor of Energy Systems Analysis. He studied experimental physics at Utrecht University and received a Ph.D. degree in 1991 on a thesis ‘On the Reduction of Carbon Dioxide Emissions’. In 1984 he was one of the founders of Ecofys, where he is now Director of Science, next to his position at Delft University of Technology.

Det är inte bara klimatförändringarna som deras nye chef Scott Pruitt ställer sig negativ till. Och det är heller inte bara miljöaktiviserna som protesterar utan även Fox News tycker att han han är på fel spår. En kommentar till intervjun säger:

“Pruitt’s attempting a complicated trick here — not only trying to sell a bottle of snake oil, but breaking the bottle during the pitch.”

Och det är ändå inte den enda gången han förnekar uppenbara miljöproblem. Han tvivlar även på problem med asbest och bly! Bill Maher tar upp detta i sin talkshow. Med varning för “explicit language” 

När det gäller tabloider är det ibland svårt att avgöra om de menar allvar eller bara är ute för att sälja lösnummer med häftiga formuleringar. I Storbritannien är “The Sun” sannerligen ingen ljusspridare och i synnerhet inte när det gäller energifrågor där de närmast drivs av ett hat/förakt för förändringar, se till exempel punkterna 4-7 och 10 i listan nedan.

10 OTHER WAYS TO SAY UP YOURS TO EU
1. The Sun is calling for the return of blue Brit passports, ditched for EU-backed burgundy.
2. Restore our once-proud fishing industry, scrapping tough EU quotas.
3. Axe EU-imposed VAT on gas and electric for cheaper energy bills.
4. Have cleaner carpets by swapping weak, EU-regulated vacuums for powerful ones.
5. Have drier hair by avoiding planned EU energy rules on powerful hairdryers.
6. Defend our morning tea and toast by using appliances free of energy constraints.
7. See the light by bringing back the incandescent bulb, phased out by EU regs.
8. Reclaim “jam”, as the EU says less than 60 per cent sugar means it’s a “fruit spread”.
9. Recycle tea bags, which a council banned amid EU fears over spreading disease.
10. Reclaim countryside from turbines and solar panels, built to meet EU targets.

Visst kan man skratta åt eländet som mest påminner om den stereotypa bild man får om engelsmän i gamla komedier men tänk på att en del av detta tänkesätt lurar i vassen även hos oss.

I en av bröderna Marx filmer kommenterar Groucho ett “samtal” mellan Harpo, som använder tutande i sitt signalhorn för att kommunicera, och en indianhövding som hela tiden svarar med att säga, som i den tidens indianböcker: “Ugh”. Groucho noterar att det är fascinerande att följa ett samtal mellan intellektuella.

Samma känsla får man när det nu rapporteras att Putin börjar reagera på samma sätt som Trump ifråga om den globala uppvärmningen.

Vladimir Putin has said humans are not to blame for climate change - and that the melting of the ice in the Arctic could be used for Russia’s “economic ends”.

Trump har nog skjutit sig själv (och sitt eget lands industri) i foten när han abdikerar från att vara ledande på teknikområden som har med miljöteknik att göra. Putin kan möjligen ursäktas med att hans land inte har någon industri värd namnet på området.

I Kina öppnar man troligen ytterligare en flaska skumpa för att fira att man blir av med eventuella konkurrenter från andra stora länder!

Har EU tappat sin kompass när det gäller att utnyttja de billigaste resurserna först och som man stoltserat med i begreppet “Efficiency First”? Det verkar så eftersom man i in pågående revision av byggnadsdirektivet kommit fram till att även kåkar som läcker energi som ett såll kan få fortsätta att göra det om man använder fjärrvärme eller lokala resurser för uppvärmningen!

Och har detta dessutom sanktionerats av den utredning som Ecofys gjort och som i allt väsentligt argumenterar för att medlemsländernas byggnadsbestånd är i stort behov av (mycket billig) effektvisering, men som i slutsatserna slirar?!

Det heter ju att djävulen bor i detaljerna och här verkar bokfoten titta fram. 

När ämnet diskuterades på en konferens i Bryssel förra veckan verkar det som om beslutsfattarna undvikit dessa detaljer och istället flytt upp på säker mark genom att börja prata digitalisering och smarta mätare! Inte så smart!!

Det hävdas i en artikel i EnergyPost där man granskat hur stort utrymme som finns i “kolbudgeten”. Granskningen hävdar att IEA har alltför stora förhoppningar vad gäller koldioxidinfångning (CCS) och att de missar vad som händer i andra sektorer än energisektorn samt vad som händer efter prognosperioden slut 2050. Resultatet blir säger artikeln att fossilsektorn får för stort utrymme och kan lockas till investeringar som inte borde göras alls.

Artikelförfattaren står bakom en rapport med titeln “The sky is the limit” som det kan vara värt att titta närmare på.

Slutförvaret måste fungera i 100 000 år framåt. Det motsvarar omkring 4 000 generationer människor. Metoden måste bland annat kunna klara en kommande istid.

Detta berättar Ny Teknik i en artikel om slutförvaret av kärnkraftavfallet i Sverige.

Men hur mycket är 4000 generationer? Egentligen.

Den moderna människan, Homo Sapiens, dök upp i Europa för c:a 1300 generationer sedan (se bild nedan), det vill säga en tredjedel av tiden som behövs för att kärnkraftavfallet skall bli ofarligt! Lasse Berg visar i sin bok “Gryning över Kalahari” att de första svenskarna (invandrare i bokstavlig bemärkelse) dök upp i Skåne för 13000 år sedan. En sjundedel av tiden, cirka 500 generationer sedan. Tänk vad tiden går!

Det är en saftig inteckning dagens generation tar på de kommande tusentals efter oss!

Antal generationer för Homo Sapiens utbredning
Källa: Modern Humans Did Not Admix with Neanderthals during Their Range Expansion into Europe