LED har låg energianvändning och lång livslängd. En intensiv teknikutveckling gör att de snart finns som belysning på en plats nära dig!

För några år sedan orkade man knappast en le åt tanken att lysdioder (LED) skulle vara ett effektivt alternativ för belysning. Bara tanken att de små lamporna som “blippade” i natten och visade att husets alla elektronikprylar var igång skulle kunna användas för belysning kändes absurd. Sedan kom de som en positiv chock i trafikljusen. Minskade energianvändningen med upp till 90%! Minskade underhållet genom att praktiskt taget eliminera lampbytena. Och ökade trafiksäkerheten genom att synas bättre även under dåliga siktförhållanden med solbländning. http://www.stockholm.se/files/87500-87599/file_87591.pdf

Inom överskådlig tid kommer LED att göra inträde i både hem och arbetsplatser också därför att de minskar uppvärmningen och därmed minskar kylbehovet i många lokaler där man idag “dekorerar med ljus”. Några exepmpel, om än några är spektakulära, kan man finna på http://www.metaefficient.com/metaefficient/archives/leds/index.html

Men världens första LED-julgran är svensk och finns i Falun!

Vägen till det uthålliga samhället börjar i köket.

I Ny Teknik den 11 Maj http://www.nyteknik.se/pub/ipsart.asp?art_id=40558 visar chefen för Electrolux att en stor del av lösningen på klimatfrågan ligger i köket. Närmare bestämt i vitvarorna. Att byta gamla energislösande hushållsmaskiner mot nya energisnåla skulle bara det, i ett Europaperspektiv, motsvara en fjärdedel av Europas åtagande enligt Kyoto-överenskommelsen.

Branschen är beredd och tekniken finns. Bland annat som en följd av en all-Europeisk Teknikupphandling (Energy+) som baserades på Svenska erfarenheter.

Det kanske är dags att flera företag som tillverkar och installerar energisnålare apparater gör sin röst tydligare hörd. Visar att de kan, att de finns och att de vill. Och att samhället uppmärksammar att uthålliga framtiden skapas i det egna köket! Energieffektivisering är en lönsam affär för alla.

Tillväxten i välståndet beror mera på vår förmåga att effektivisera än på ny energitillförsel.

Världen behöver energi för att människor skall kunna försörja sig, kunna studera, få sjukvård, resa och allt annat som vi förknippar med ett gott liv. Men är det energitillgången som driver utvecklingen? Eller är det så att vår ökade välfärd beror mera av vår kunskap om att utnyttja energin bättre?

När de rika ländernas energiministrar hade sitt möte i början av maj noterade de att vi idag skulle behövt köpa 50% mera energi för vårt nuvarande välstånd om vår effektivitet hade legat kvar på 1973 års nivå: ?OECD countries? energy efficiency improved even faster between the oil shock of 1973 and 1998. Our collective energy consumption would have been 49% higher absent the efficiency savings over that period.? http://www.iea.org/Textbase/press/pressdetail.asp?PRESS_REL_ID=147 

På samma tid har energianvändningen ökat med c:a 20%. Det finns alltså fog för att anta att vår välståndsökning under de gångna 30 åren i högre grad beror på effektivisering än på ökad energianvändning.

Men ministrarna säger också att takten i förbättringen har sjunkit och att detta måste ändras: ? Efficiency gains have slowed since the mid 1980s but stronger policies now can reverse that trend?. Ty det är inte bara effektiviseringstakten som avtar utan det gör även BNP-ökningen i de berörda länderna. Självklart behöver vi energi för att hålla igång och utveckla vårt samhälle men effektiviseringen har underskattats som drivkraft för ytterligare förbättringar. Och det tycks ministrarna också anse: ? ?.we could reduce IEA consumption by 10 per cent and CO2 emissions by 16 per cent by 2030 below the reference scenario. End use efficiency would contribute 60% of this. The rest would be realized by better power generation?.. Yet we can do better.?

Sedan kan man ju undra om all vår konsumtion idag kan kallas ?välfärd?? Det är också en diskussion värd att föras.

* “Tekniklärande för uthålliga energisystem i Stockholmsregionen”, 2008. Learning08.pdf

* Miljödriven näringslivsutveckling i Region Skåne, 2007. Scaniaregion.pdf

* “Om energins värld och om dess värde.” En Omvärldsanalys för Tekniska Mus�et 2007.Omvarldteknmus.pdf

* “Strategiska val i energisektorn. Vägval för att nå miljökvalitetsmålen.” SNV Rapport 5543. Februari 2006. http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5543-7.pdf

* Energieffektivisering på riktigt. En rapport för SNF. Energieffektivisering_pa_riktigt.pdf

* The Complexity of Energy Efficiency. A report for the Danish Energy Agency. The_Complexity_of_Energy_Efficiency.pdf

* Experiences with Technology Procurement. A report for the China Greenlight Project. Experiences_with_Technology_Procurements.pdf

* Program för effektivisering av Falu Stadskärna.Falufinal_NYA.doc

* Elvärmekonvertering (en “roadmap”). Projekt: Expansion 20�. Elvarmekonvertering_roadmap.pdf

* “Being Human is a Market Failure”, eceee summer study 2015. ECEEE2015Nilsson.pdf

* Assessment of the IEA DSM material and its relevance and applicability. Assessment_of_available_IEA_DSM_material.pdf

* “Energy Efficiency: time for a new approach”, Kolumn i ENDS Europe Report, April 2010. http://www.endseurope.com/23740?referrer=search

* “Energy Efficiency needs to be commoditised”, Kolumn i ENDS Europe Report, May 2008. EER_25_viewpoint.pdf

* “Strategiska val i energisektorn. Vägval för att nå miljökvalitetsmålen.” SNV Rapport 5543. Februari 2006. http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5543-7.pdf

* “Public Procurement for Research and Innovation.” Rapport från EUs expertgrupp. Public_Procurement_for_Research_and_Innovation_(final).pdf

* “Demand Side Management for a Growing Europe” streaming internet presentation to “Promoting a Sustainable Energy Culture in Europe Cork, Ireland Day 2 (September 2005)

* “Billigast använda energin klokare” Ny Teknik, 16 Juni 2004 Billigast_använda_energin_klokare.pdf

* “Upphandling får fart på ekonomin”, Ny Teknik 25 Maj 2005. http://www.nyteknik.se/pub/ipsart.asp?art_id=40819

* “Hembränd El och Värme”, ERA Maj 2004. Hembrnt.pdf

* Teknikupphandlingar. Erfarenheter och Framtidsmöjligheter.
Teknikupphandlingar,_Erfarenheter_och_framtidsmojligheter..pdf

* Experiences with Procurment as an Instrument for Technical Changes on the Market. FourFact AB 2003 Experiences_with_Procurem.pdf

* Creating Markets for efficient technologies by establsihment of strategic niche-markets. eceee 2003 document 4.030. 4030_Wenefm.pdf

* Creating Markets for Energy Technologies 1, (IEA Study) CreatingMarkets_1.pdf

* Creating Markets for Energy Technologies 2, (IEA Case Studies)Creating_Markets_2_(Case_Studies).pdf

* Att skapa marknader för effektivare energiteknik. Oslo_TD_rapport_FV.pdf

* Energy in the Baltic Sea Region. IEA-rapport från 1999. beegfina.pdf

* The Energy Efficency Initiative. Rapport till ministermötet i Aarhus 1998. Analys. http://www.iea.org/textbase/nppdf/free/1990/effi_1998.pdf

* The Energy Efficency Initiative. Rapport till ministermötet i Aarhus 1998. Studie av 53 länder och 50 cases. http://www.iea.org/textbase/nppdf/free/1990/effi2_1998.pdf

* Purchasers’ requirements dictate development: A Study of technology procurement. Ellen_komprimerad_smallestny.pdf

* Public policy analysis of energy efficiency and load management in changing electricity businesses. Energy_Policy_overview.pdf

* IEADSM-Programme Annual Report 2016
http://www.ieadsm.org/wp/files/Annual-Report-2016_FINAL.pdf

Dessa bilder kan laddas ned som tiff bilder i upplösningen 300 dpi. Klicka på bilden eller högerklicka och välj spara länk som för att ladda ned högupplöst bild.

Fotograf Peter Hampus.

El (2008):c:a 16 öre/kWh
Värme (2008):c:a 6 öre/kWh

Genom det Europeiska systemet med handel av utsläppsrätter kan man bedöma ett bonus på den sparade kilowattimmen. För de kommande åren är det så här mycket för el (kolkondens) respektive värme (från olja)

OM EU (OCH EFFEKTIVARE ENERGIANVÄNDNING)
? Ordförandelandets (Polen) http://pl2011.eu/en/
? Grönboken “Doing more with less” http://europa.eu.int/comm/energy/efficiency/index_en.htm
? Grönboken “Fuelling our future” http://europa.eu.int/comm/energy/green-paper-energy/index_en.htm
? Energitjänstedirektivet; Energy_Service_Directive_April_2006.pdf
? Medlemsstaternas aktivitetsplaner för effektivisering, mm; http://ec.europa.eu/energy/demand/legislation/end_use_en.htm#efficiency
? EU-kommissionens aktivitetplan för effektivisering; http://ec.europa.eu/energy/action_plan_energy_efficiency/doc/com_2006_0545_en.pdf

OM INTERNATIONELLA ENERGIFRÅGOR
? IEAs Program för Demand Side Management http://dsm.iea.org
? IEA i Sverige http://www.iea-sverige.org
? REEEP (Renewable Energy & Energy Efficiency Partnership) http://www.reeep
? Practical Action. Technology Challenging Poverty. http://www.practicalaction.org/?id=energy
? The Japanese G8-presidency http://www.g8summit.go.jp/eng/

OM ENERGIPRISER OCH ELMARKNADERNAS UTVECKLING
? Svenska elpriser och avgifter http://www.avgifter.com/forum/portal_content.asp
? Europas marknadsutveckling (EU-kommissionen) http://europa.eu.int/comm/energy/electricity/florence/index_en.htm
? Artikel om avreglering och koncentration, ?Seven Brothers? http://fourfact.com/images/uploads/SEVEN_Brothers.pdf

OM KLIMAT OCH UTHÅLLIGHET
? EUROPEAN ENVIRONMENT AGENCY http://www.eea.eu.int/main_html
? PEW CENTER http://www.pewclimate.org/
? HELIO INTERNATIONAL http://www.helio-international.org/Helio/index.html

TESTA DINA FÄRDIGHETER!
? JAGA “ENERGIGRISAR” (DATASPEL) http://www.energyhog.org/
? CLIMATE CHALLENGE, DU BESTÄMMER SOM EUROPAS PRESIDENT (DATASPEL) http://www.bbc.co.uk/sn/hottopics/climatechange/climate_challenge/index_1.shtml

IEA har i en studie “Oil Crises & Climate Challenges—30 Years of Energy Use in IEA Countries” visat energiutvecklingen i 11 av sina medlemsländer under 30 år. Dessa länder svarar för 80% av OECDs energianvändning.

I denna studie visas bland annat att energianvändningen effektiviserats och svarar för en långt större del av “energinyttan” i dagens samhälle än vad den ökade energitillförseln gör.

I EU-25 ser motsvarande utveckling ut så här (källa Grönboken “Doing more with less” och Enerdata)

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Investeringar i lärande är inte bidrag.
Ny teknik som vill in på marknaden måste kämpa med den som redan är etablerad. När den nya tekniken utvecklas kan den oftast bli både billigare och bättre som en följd av att marknaden lär sig att hantera den. I figuren nedan illustreras detta med lärkurvan (röd linje) som funktion av marknadens ackumulerade volym. Skalan i figuren är dubbel-logaritmisk och därför ser kurvan ut som en rät linje. I boken ?Experience Curves for Energy Technology Policy? beskrivs förhållandena i detalj och med exempel.

Den gamla tekniken illustreras i figuren av streckad blå linje och vid punkten C kan den nya tekniken konkurrera i kraft av pris. I detta fall innebär det att den nya tekniken i i framtiden ger vinst och att de resurser som satts in (triangeln ABC) är ?lärinvesteringar? för att få denna vinst. Någon måste göra denna investering och ofta är det samhället som gör det med ?bidrag?. Men det finns också möjlighet att finna s.k. nisch-marknader där köpare är villiga att betala mer för den nya tekniken. Det bör vara en samhällsuppgift att identifiera dessa nischer och att mobilisera dem.

Genom det Europeiska systemet med handel av utsläppsrätter kan man sätta ett “klimatvärde” på den sparade kilowattimmen. För de kommande åren är det så här mycket för el respektive värme.

Energi          Klimatbonus (öre per kWh)
El (kolkondens)                     c:a 16
Värme (från olja)            c:a 6

De företag i Europa som har tilldelats utsläppsrätter kan antingen köpa eller sälja dessa till andra. European Energy Exchange publicerar priser ( ? per ton koldioxid) för denna handel i EUA (EU Allowance Units).
Växelkursen hämtas från http://www.oanda.com/convert/classic för att konvertera priset till SEK per ton koldioxid.

Dessa uppgifter kan användas för att beräkna värdet av en kWh sparad “på marginalen”. Energimyndigheten bedömer att kolkondens kommer att utgöra marginalproduktion även i den nära framtiden (Kyoto-avtalets åtagandeperiod 2008-2012) men att detta kommer på längre sikt att ersättas av gaskraft. I en rapport från Energimyndigheten och Naturvårdsverket preciseras denna bedömning till värdena (sid 70, se not nedan):
* Kolkondens =0,88kg koldioxid per kWh
* Gaskraft =0,38 kg koldioxid per kWh

(Not: I publikationen anges 880 respektive 380 kg per kWh vilket antas vara tryckfel)

Energikontor Sydost använder följande värden:
En sparad kWh el motsvarar 1 kg koldioxid (1000 kWh=1 ton koldioxid).
För värme motsvarar 1 kWh 0,32 kg koldioxid som eldning av Eo1 i en panna med verkningsgrad 85%.
Deras beräkningar finns redovisade på  http://www.energikontor-so.com/energi-miljo/mindre%20el.htm#Räkneexempel:

De beräkningar som görs här använder Energimyndighetens uppgift om marginalproduktion för el (0,88 kg per kWh) och Energikontor Sydosts värde för värme.

FourFact samverkar med andra företag, både större och mindre, och kan ställa samman team för olika uppdrag eller ge råd om partners både inom Sverige och för internationella uppdrag.

?Dubblera välfärden och halvera resursanvändningen!? 1997 skrev Ernst von Weizsäcker, Amory B Lovins och L Hunter Lovins i en rapport med namnet Factor Four. Genom att både dubblera produktionen och samtidigt halvera resursanvändningen får vi just en fyrfaldig förbättring i effektiviteten

Boken är en påminnelse om att vi redan idag besitter det tekniska kunnande som gör det möjligt att samtidigt både öka välfärden och att minska resursanspråken. Utmaningen består i att göra detta på bred front och som en del av vårt vardagsliv, varhelst vi använder energi. Ty, om vi inte gör det, måste vi försöka förklara för våra efterkommande att vi inte brydde oss. Trots att vi visste!

Länkar
http://www.wupperinst.org/Sites/Books/factor-four.html

Senare har andra studier påpekat att man för att råda bot på de stora ojämlikheterna i tillgång och utnyttjande av världens resurser så behövs både en faktor 10 och faktor 20 förbättring av effektiviteten.

Bakgrund
Hans Nilsson har arbetat med energifrågor och med teknikupphandling sedan 1966 inom energiföretag, kommuner, standardiseringsorgan, myndigheter och internationella samarbetsorgan. Genom FourFact genomför han uppdrag för svenska och utländska beställare. För närvarande är han ordförande i IEAs Demand Side Managament-program (http://dsm.iea.org) med 17 olika länder som deltagare.

Uppdragsgivare
Energimyndigheten (STEM)
Naturvårdsverket (SNV)
China Greenlight Project (UNDP)
Danska Energistyrelsen (ENS)
Norges Forskningsråd
Centrala Stadsrum, Falun
Region Värmland
EUs forskningsdirektorat (DG-Research)

Anställningar
Stockholms Stad (MFO)
NUTEK
Statens Energiverk (STEV)
Vattenfall
Stockholm Energi
Statens Industriverk (SIND)
Svenska Elektriska Kommissionen (SEK)
Malmö Energi

Kort CV (Engelska) för nedladdning
CV_short.pdf

Under rubriken “Referensmaterial” finner ni rapporter och publikationer från olika projekt vilka kan laddas ned. Kontakta mig för utförligare CV.

FourFact hjälper sina kunder att göra verklighet av sina ambitioner att få en effektivare och billigare energianvändning samt ett tillförlitligare energisystem. Detta gör vi genom att assistera i alla led från planering, strategiuppläggning, utredning, programfas, projektering och genomförande. Där FourFact inte själv räcker till för detta arbetsomfång hjälper vi till att skaffa fram det som behövs.

FourFact
Hans Nilsson
Grubbensringen 11
SE-112 69 Stockholm
Sweden
Tel. +46 (0)8 6506733
Mobile +46 (0)70 237 0862
.(JavaScript must be enabled to view this email address)
Bilder på Hans Nilsson som kan laddas ned

Här på Fourfacts webbplats finner Du information om vad FourFact gör och har gjort, men Du skall också finna en del andra saker som kan vara till nytta, som information eller som verktyg, i ditt eget arbete för effektivare energianvändning och ett uthålligare energisystem. Och Du finner en aktiv bevakning av omvärlden. Fourfact tar energieffektivisering hela vägen från tanke till handling.

Har Du synpunkter på det Du finner, eller som Du skulle vilja finna här, så tas de tacksamt emot av .(JavaScript must be enabled to view this email address).

2006 års Stora Energipris till Hans Nilsson!
Hans Nilsson mottog i mitten av november Stora Energipriset för energisparande id�er. I sin motivering till utnämningen skriver juryn:
“Genom hans pionjärarbete att utveckla teknikupphandling som en metod för att stimulera och skynda på utveckling och marknadsintroduktion av ny energieffektiv teknik, har en rad produkter tagits fram med väsentligt lägre energibehov än rådande branschstandard.” Klicka på bilden av diplomet, eller här, för att läsa hela motiveringen (Prisdiplom.pdf).