...från EU-kommissionens planer. I policy-planen för 2009 finns implementeringen av “Energy Efficiency Action Plan” med. Och eftersom Sverige har ordförandeskapet andra delen av 2009 så kanske det finns anledning att börja förbereda sig. EU-parlamentet har avfyrat skarp kritik mot den liggande (i ordets alla bemärkelser) planen. Så både kanslihuset och myndigheterna borde ta en rejäl titt på den nu redan. Vore inte det en triumf om Sverige kunde bli det land som fick föra denna i hamn?

PSST! Ett litet tips! Börja öva på hemmaplan så blir det enklare att visa de andra! En effektiviseringskommission är MYCKET mera givande än en ny kärnkraftdito!

Teknikutvecklingen och teknikspridningen går allt snabbare, se bild. Som en följd av globaliseringen och i viss mån som en förutsättning för densamma. Detta ger upphov till förhoppningar om att särskilt U-länder skall kunna hoppa över mellansteg i utvecklingen. Hela komplexet studeras i en rapport från Världsbanken. Ehuru möjligt finns det ändå begränsningar och även om mobiltelefonen erbjuder ett sentida exempel så bedömer The Economist att det bara är på energiområdet vi kan hoppas på något liknande. Och det är småskalig elektricitet baserad på sol och biomassa.

En realitet är ju att mycket av den teknik som används i världen inte är ny utan snarare är förbättringar av gammal teknik. Och det är gott så för, precis som The Economist påpekar så behöver stora delar av världen fungerande sophämtning och avlopp snarare lap-tops. Och för oss själva kanske vi kan fundera över hur många lap-tops vi egentligen behöver?!

I pågående arbeten kring bl.a. EU-direktiv och kring klimatfrågor har införts en del nya begrepp som inte är allmänt kända och som kan leda till viss osäkerhet.

? Ett av dem är Primärenergi med vilket avses att man vill beräkna hur stor mängd energi som totalt behövts för att få fram den nyttiga energin. Detta innebär att man beräknar den samlade verkningsgraden från energikällan och att energianvändningen räknas upp med en ?viktningsfaktor?, som utgör inversen av totalverkningsgraden.
? Ett annat är Marginalenergi som används mest för att visa att den el som används i ett system som är sammankopplat, som det europeiska, har konsekvenser för HELA systemet. Fokus ligger på vilket bränsle och vilken omvandlingsteknik som används. Det omstridda exemplet är att ändrade elanspråk i Sverige kan påverka produktion med kolkondens i Europa och därmed har stor betydelse för koldioxidutsläppen.
? Köpt Energi som används i byggreglerna tar inte hänsyn till primärenergianvändning, med märkliga konsekvenser för systemet som helhet. Det kan leda till att man använder mera elenergi på marginalen (med höga tal för primärenergi) och mindre bioenergi (med låga tal för primärenergi)
? Koldioxidinnehållet från bränsleanvändningen (primärenergin) vilket naturligtvis har stor påverkan.

Användningen av all dessa nya begrepp leder ibland till begreppsförvirring. Rimligen utgår vi från Energianvändningen i slutledet  d.v.s. den energi som man själv kan påverka genom direkta egna åtgärder (man minskar intensiteten). Som regel kan man ju inte själv påverka primärenergin eller bränslevalet som ligger i leverantörens händer.

Alla dessa begrepp har relevans och sin plats i en diskussion, men räkna med att det kommer att dras en och annan vals när olika intressegrupper vill visa varför deras energibegrepp är det rätta. Naturligtvis skall vi både effektivisera (minska intensiteten), välja bra omvandlingsteknik (med låg viktningsfaktor) och bränsle med litet/inget kolinnehåll! Men eftersom ekvationen kommer att ge utrymme för att fuska så bli inte förvånad när det sker. Bli förb-d istället!!

I presidentvalskampanjen i USA för båda huvudkandidaterna på den demokratiska sidan fram s.k. “smart grids” intelligenta elnät, som en viktig fråga. I Europa förefaller intresset, åtminstone från politisk sida, vara mycket svalare trots att de tekniska möjligheterna förefaller mycket attraktiva. Ökad intelligens i elnätet kan emellertid ha flera funktioner (se figur) och det kanske är svårt att greppa vilka som är viktigast eller om de kan kombineras. Intelligenta nät skulle kunna innebära att man:
1. Skapade bättre förutsättningar för att arbeta med småskalig energiproduktion (Distributed Generation) OCH med bättre lasstyrning (Demand Response)
2. Rationalisera kundarbetet genom bättre avläsning och information men också erbjuda nya tjänster till kunderna.
3. Skapa möjlighet för bättre drift och framförallt att kunna förhindra stora störningar. Ett område där ABB har en stark ställning.

EU har ett arbete på gång i sina “Technology Platforms”
I USA har man bildat särskilda industrigrupperingar för att befrämja utvecklingen.

En av hörnpelarna i den drygt tre år gamla Kinesiska Energisparplanen var att ersätta gamla ineffektiva kolpannor med moderna och bättre. Glädjande nog gör man det också och räknar med att stänga 13 GW trots ett underskott i effektbalansen med 70 GW. Lägger man därtill att den aviserade ökningen i förnybar energi också är hög så blir det Kina som drar fram den nya tekniken till fronlinjen. En omorganisation är också att vänta i administrationen, säger ryktena, och det bör knappast leda till sänkta ambitioner.

Säga vad man vill om USAs president men han lever upp till alla de förväntningar man kan ha om honom! Tyvärr är de negativa, men man blir i alla fall inte överraskad. Nu skär han ner anslagen till effektivisering och förnybar energi med 27%!

Sedan måste man också beundra den ihärdighet med vilken han undviker att göra några som helst åtaganden i klimatfrågan, men samtidigt får det att låta positivt. En god “spin-doktor” är värd sin lön. Eller vad sägs om att “USA är berett att anta bindande mål så snart som alla andra också gör det”. De enda som kan matcha sådan tillbakahållenhet måste vara de svenska ekonomer som hävdar att Sverige inte skall gå före i klimatfrågorna eftersom det är billigare att låta andra (fattigare länder) göra det åt oss.

är Norge. Fullt av naturrikedomar och som de tycks kunna använda precis rätt. Först oljan innan dess olämplighet blev uppenbar. Och nu vindkraft (se bild nedan). Det framgår av en ny utredning om den norska energiforskningen och som innehåller en hel del andra aptitretande och spännande saker som t.ex osmotisk kraft! Så den lilla nyheten om norsk kärnkraft baserad på Thorium kanske kan läggas till arkivet och stanna kvar där?

Skam den som ger sig och om man inte lyckats övertyga om sin ofarlighet på annat sätt så kan man ju byta kostym från vargdräkt till lusekofta. Hur skall man annars tolka det norska utspelet om att bygga kärnkraft baserat på Thorium som bränsle i stället för Uran? IAEA har studerat möjligheterna och det är inga imponerande ansträngningar som redovisas vilket väl närmast talar till Thorium-förslagets nackdel. Om det vore så bra så borde man väl testat flera anläggningar? Det hävdas ta 15-20 år innan man ens har en protyp i möjlig kommersiell skala.

En vilktig invändning mot kärnkraft överhuvudtaget är dess kostnader i jämförelse med andra koldioxidfria alternativ. Det norska argumentet att vind och sol inte är konkurrenskraftiga i stor skala på ännu 60-70 år är taget ur luften när man ser vilken kostnadsutveckling och vilka potentialer just dessa alternativ har.

på Kungens röda slott, sjunger man i Karlfeldts dikt. Och de har anledning! Presidenten (som numera har hand om slotten) har låtit göra en energideklaration som visar att man kan spara 40% och få investeringen återbetald på mindre än tre år (se nedan)!

Vad gör den svenske kungen, vad gör statsministern, vad gör Boverket? Hallå!

His Excellency the President of Portugal Prof. Cavaco Silva has just announced the results of an Energy Audit to the 10 historical public-buildings included in the Presidential Palace (18 000m2), named ?Pal�cio de Bel�m?, where more than 300 people work.

With the energy efficiency measures recommended in the Report and which will be fully implemented, it will be possible in the Palace, during this year, to reduce the energy costs by 40% relative to 2007; and to reduce the emissions of greenhouse gases by 30%, relative to 2007. 

Measures include:

1.    Installation of a solar thermal system (surface 50m2) for water heating;
2.    Installation of a mycrogeneration photovoltaic system (5KWp) to produce electricity;
3.    Conversion of the consumptions from fuel to natural gas;
4.    Reduction of the stand-by consumptions;
5.    Renewal of the natural gas boilers;
6.    Renewal of the heating, cooling and ventilation systems;
7.    Set up a thermal isolation in the covering of the buildings;
8.    Replace windows (double glass and energy efficient equipments);
9.    Renewal of the lighting system (more than 1200 light bulbs were already replaced for more efficient ones);
10. Training actions on Rational Use of Energy.

These measures will require an investment of 176 000? with a 2,8 years pay-back.

“It is proven: energy efficiency is environmentally and economically compensating. It is time each one of us, in his home or at work, undertakes the change in behaviour that is indispensable to fight climate change, in the name of the next generations. The State must give the example with an environmentally friendlier public procurement. As President of the Republic I wanted to give the example. I sincerely hope this good example is repeated in other public offices?, the President Cavaco Silva said.

Effektivisering av energianvändningen kostar på! Det kostar tid och eftertanke när vi börjar fundera över vårt sätt att använda energi samt vad vi kan göra för att förbättra den. Pengarna vi behöver lägga in är småsummor och framförallt får vi tillbaka dem snabbt. Men denna tid tycks vi aldrig få eftersom vi spiller så mycket av den på att köra repris på en 30 år gammal diskussion - Kärnkraftdiskussionen. Men det är att spilla krut på död hök. Kärnkraften är, trots vissa försök att påstå motsatsen; dyr, en bransch på tillbakagång och oönskad av folket.

Kostnader: Det finska exemplet Olkiluoto 3 med sina skenade kostnader (60% över budget såvitt känt), visar att talet om billig kärnkraft tillhör det förgångna. För Finland är det mera relevant att fråga hur mycket effektivisering man skulle fått för de 15 miljarder man betalar i merkostnad.
Kärnkraftbeställningarna: Är förvånansvärt små trots den fördel den tillmäts ur klimatsynpunkt. Ett förhållande som kanske något hänger samman med just höga kostnader. IAEA rapporterar 34 reaktorer med totalt 27 GW (7% av den totalt installerade) vara under konstruktion. Av dessa har 10 st inget planerat startdatum. Branschen verkar snarare vara på tillbakagång än under utveckling.
Opinionen: Det görs gällande att majoriteten av svenska folket önskar kärnkraft. Mja, tittar man närmare på vad den senaste undersökningen frågade och vad folket svarade så är det väl snarare tvärtom! Men att hälften av dem som räknades som kärnkraftspositiva ansåg att man kunde leva med den kärnkraft vi har.

Så nog spills det mycket krut (och trycksvärta) på den döda höken kärnkraft. Förmodligen mer beroende på att diskussionen är lättare att föra i termer av för/emot något påtagligt än i termer av att identifiera effektiviseringsmöjligheter och att realisera dem! Si där - en utmaning för oss effektiviserings-freaks.

Det har talats om hembränd el i egna mikro-kraftvärmeverk i Storbritannien länge. Nu tar E.ON ett steg till i ett samarbete med Energetix och Brittiska gasföreningen har uppskattat den Brittiska marknaden till 540 000 enheter per år 2015. Centrica (spin-off av British Gas) tar en liknande väg men satsar tillsammans med Cerespower på bränsleceller rapporterar The Guardian.

The race is on!

för Google. De har funnit en marknadsnisch som de tänker satsa på och det är förnybar energi. Redan i November kungjorde de att de skulle bygga upp en egen forskninsgavdelning och nu börjar det läcka lite mer detaljer. Inte mycket men så pass att man kan ta det på allvar. Eller är det så att de behöver förstärka sig för att deras tidigare satsningar på solceller inte varit så lyckade? De installerade 1,6 MW i sitt Googleplex men övervakningssystemet rapporerar noll produktion. Det sägs emellertid att det är mätningen det är fel på, inte cellerna.

Frågan om klimat och uthållighet behöver andra infallsvinklar än enbart de traditionella som tekniska och ekonomiska kommentatorer erbjuder. Till exempel kulturantropologens, som i Alf Hornborgs artikel om “Den vite konsumentens börda”. Detta behov av att se problemen i både större och längre perspektiv blir tydligt när man ser de ryggmärgsreflexmässiga bedömningarna på klimat och energipaketet som WBCSD sammanställt. Ingen av dem kan ändå mäta sig i negativism med kommentaren från Svenskt Näringsliv.

Hornborgs artikel ger intressanta insikter när det gäller vår konsumtion. Hans pessimism när det gäller energitillgångar förefaller dock överdriven. Solenergin tycks inte ingå i bedömningen. Men visst är det värt att begrunda om vår civilisation kommer att lämna samma sorts spår som Påsköns statyer?

Energieffektivisering är en framtidsbransch vilket nu börjar visas också på Europabas. Man kan säga att det är ett branschsamarbete “light” (avsiktlig vits) men det är en början när lamptillverkare, försäljare och energiföretag aviserar en kampanj för att gå över till lågenergibelysning. Själva överenskommelsen är väl mera ett “letter of intent” men det är ändå tre parter som kan nå ut brett och signalen är betydelsefull när nu när kommissionen själv tappat bort effektiviseringsmålet.

CECED, vitvarutillverkarna har tidigare tagit egna långtgående initiativ. Så det verkar vara saker på gång. De kanske också behöver några partners. Frivilliga?

Man har försökt göra gällande att uppgiften för Sverige i klimatpaketet att öka andelen förnybar energi från 40% till 49% till 2020 är tuff. Vissa har t.o.m. sagt att det bestraffar Sverige som har varit duktigt i det här avseendet i det förflutna. Den mest extrema synpunkten talar om förlorade jobb i industrin. Men är något av det här sant? Inte mycket!

Om man tar hänsyn till möjligheten att effektivisera energianvändningen med 20% så finns det två länder som kan uppnå sin nya kvot utan att göra ett enda skvatt åt den förnybara energin, nämligen Sverige och Lettland (se diagram 1 nedan). Och det är ju inte särskilt tufft, man har två olika sätt att klara uppgiften. Är man riktigt smart använder man båda samtidigt och når andelen 61% i stället.

Om man ser till vilken inhemsk kunskap och marknadserfarenhet de olika länderna har genom att undersöka hur mycket de behöver öka sina inhemska marknader så visar det sig att det finns länder med svag ställning för förnybar energi och höga krav att accelerera (diagram 2). Sverige hör inte till dem. Däremot ett antal länder med bra kustlinje och goda möjligheter till havsbaserad vindkraft. Nej, inte Luxemburg, men de har andra resurser!

Och om man sedan ser till kraven i absolut tal så är det några få länder som kommer att dominera efterfrågan i Europa (diagram 3) och som rimligen kommer att vara viktiga att bearbeta för att sälja in lösningar. Det är snarare genom att sälja svensk kunnande till dem än att “förbanna” ett blitt öde, som man kan påverka framtiden.

DIAGRAM 1: Återstående behov av förnybar energi efter att man effektiviserat 20%

DIAGRAM 2:Antal ggr den inhemska marknaden för förnybar energi behöver öka för att nå kvoten (efter effektivisering)

DIAGRAM 3: Ökningens andel av den Europeiska marknaden år 2020