Princeton visar i en ny rapport att städerna i USAs torra regioner kommer att bli obeboeliga innan det här seklet är över (se bild nedan).

Naturligtvis är botemedlet att reducera utsläppen av växthusgaser men en lindring i nöden kan vara effektivare luftkonditionering och den utrustningen kan komma från Indien! Ett land som också har erfarenhet av värmeböljor. EESL (världsmästarna i effektvisering) håller på att ta fram de bättre aggregaten.

Det har på sista tiden kommit ett antal förslag som syftar till att göra renoveringsmarknaden (och effektviseringen) mera ändamålsenlig. Det senaste är en utredning som föreslår att införa ett system med “effektiviseringsinteckningar” (energy efficiency mortgages) som baseras på att man har en säkerställd plan för effektiviseringen som utgångspunkt, till exempel med energideklarationer.

Här finns en viss likhet med ett tidigare omnämnt förslag att låta allt stöd till renovering gå till “konsortier” av företag som garanterade renovering till lågenergistandard och som avsåg fastigheten istället för ägaren som objekt.

Men också en likhet med det projekt som avser att göra energideklarationerna till färdplaner (roadmaps) för renoveringar så att renoveringstakt och -djup kan förbättras.

I de nämnda exemplen finns också mer eller mindre tydligt omnämnt “Multiple Benefits” som en del av bedömningsgrunden för renoveringsprojektens kvalitet. Håller vi på att få klart för oss att effektivisering går att få ordning på även om det är (lite) komplicerat? 

För ett tag sedan lades ett förslag till hur man skulle kunna samla alla goda krafter i ett bättre samarbete mellan myndigheter, finansiärer och utförare för att skapa en gräddfil för energieffektvisering.

Ytligt sett ser det ut som en variant av PPP (Public Private Partnership) och det kanske man kan kalla det men just det begreppet är väl inte så bra som argument när vi nu har sett både Arlandabanan och Nya Karolinska vilka båda har tveksamma (milt uttryckt) egenskaper. Kanske vi kan kalla det PPPP istället där ett extra P får stå för Progessiv. Men låt förslaget få tala för sig själv:

The proposed market framework is proposes to address all the barriers to energy renovation at the same time including the up-front cost barrier, the split-incentive and ownership’s changes barrier, the lack of technological solutions to deliver ZEB, the burden of energy renovation work which last for months and the behavioural change of industry leaders. 

The implementation of a such framework requires 2 policy changes and 2 market changes.

From policy perspective, the two major changes relate to a) bundling existing public finance into one source of financing which will provide loans at low-interest rates to compagnies instead of incentives to individuals. These loans should be provided only for companies delivering ZEB renovation while today incentives are given to individuals for shallow renovation work. Having a clear ZEB target will eliminate the existing shallow renovation market and providing b) loans to cluster of companies will address the up-front cost barrier.

From market perspective, the two major changes include c) building cluster of companies which will propose energy renovation kits delivering ZEB. The cluster of companies should also develop long-term energy renovation contracts which would d) link the energy renovation to the properties instead of individuals. This will allow to overcome the split incentives and the ownership’s changes barriers.

En intressant tanke som tydligt avser att komma ifrån det “räddhågsna” smårenoverandet som kan bli följden av en enskild person saknar kunskap och förmåga att ta ett större grepp och som därtill fordrar att samarbetande företag (med auktorisation) går på djupet och gör det långsiktigt. Och eftersom det är ett tydligt behov av att renoveringarna både går snabbare och djupare löser det ett viktigt samhällsproblem.

En av beteendeekonomins intressantare upptäckter är den om vår bristande “bandbredd” för att kunna hantera den information som det krävs att vi klarar för att vara ekonomiskt rationella. Sendil Mullanaithan och Eldar Shafir visar hur i sin bok Scarcity. Botemedlet är ofta att skapa större trygghet för den som skall fatta sina beslut men upplever att de inte klarar av informationen, eller har tid tillräckligt eller att ett felslut kan leda till förluster. Hur kan vi transformera sådana insikter till åtgärder och policy för att effektvisera mera?

Det är viktigt att komma ihåg att det inte bara är slutanvändaren kunden som måste beröras av åtgärder för påverkan utan även (och kanske än mer) leverantörerna av produkter och installationer eftersom det är de som skall göra jobbet och de som skall stå för tryggheten. Ett sådant synsätt står i kontrast till den traditionella ekonomistiska synen att man bara behöver sockra erbjudandet med olika penningerbjudanden. Som om det behövdes “mutor” - effektvisering är lönsamt i sig själv!

Några alternativ kan vara:
* Auktorisation av utförarna. Något som EEF håller på att utveckla.
* Kunskapsbaserade paketlösningar. Baserade på energideklarationer och kartläggningar. Ett pågående EU-projekt vill skapa färdplaner (Roadmaps) av deklarationerna för att sätta både användare och leverantörer på spåret.
* Helhets- och funktionsinriktning. Utgående från det som kallas UBR (Unique Buying Reason). Användarnas överskuggande problem är ofta inte effektvisering, den ligger utanför deras bandbredd. Men deras riktiga problem (t.ex. hälsoproblem i byggnader, produktivitet i processer, sjukfrånvaro på arbetsplatser) kanske kan botas med effektiviseringsåtgärder
* Vidga perspektivet. De komplexa valen som hänger samman med effektivisering behöver illustreras bättre och sammanhangen klargöras. Exempel att göra paket av motor och varvtalsreglering till motorn. Jämför också Kostcirkeln eller e-handelns sätt att knuffa för andra produkter än den man köpt med frasen ”andra kunder har också köpt xxxx”
* Gör erbjudandena mera spännande. Många attraheras av att få tillgång till förnybar energi i lokal skala. Paketera solceller och andelar i vindkraft med effektiviseringsåtgärder så att den ekonomiska insatsen blir mindre, säkrare och tryggare. Här skulle ett engagemang från energidistributörerna kunna vara på sin plats med så kallade Vita certifikat (om de inte vore så dogmatiskt ointresserade!  )
* Förutse och förbered kommande åtgärder. Modellen finns i många sammanhang “Köp 2 betala för 1”. Om man kan anta att ytterligare åtgärder behövs inom inte alltför avlägsen framtid kan det vara klokt att tidigarelägga dem
* Dra nytta av grannarna. Industrinätverk är ett sätt att kunna nyttja erfarenheter som gjorts av andra i närheten och därmed få större trygghet.

Så sluta tänka i termer av ekonomiska lockbeten och mera i termer av trygghet!

Många av de produkter vi omger oss med är formgivna mera för att ha ett estetiskt värde än för att vara funktionella. Det syns tydligt på till exempel reglagen för att kontrollera temperatur och luftflöden i våra rum, men även på tavlor (displayer) för att kontrollera belysning eller matberedning i kök eller armaturer för vatten i badrum och kök. Inte sällan är det symboler och grå text på svart botten! Snyggt kanske men svårt att hantera - ibland omöjligt. Försök släcka ljuset i ett sammanträdesrum!

Ett angeläget område borde sålunda vara att se över formgivning (design) till exempel från det perspektiv som Thaler och Sunstein visar i sin bok Nudge
a) underlätta Komplexa val,
b) Visa Nyttjandefördelar,
c) Undvika misstag i användning,
d) Förstå konsekvenserna av användningen,
e) Ge Feedback (återkoppling) om driftläge,
f) Göra starten Användarvänlig.

Ett enkelt sätt att underlätta skulle kunna vara att anordna teknikupphandlingar för design som premierar produkter som är lätt(are) att hantera.

Det är emellertid inte bara produkter som bör ges en ”design” som attraherar och motiverar energieffektiv handling utan det kan även gälla installationer. Effektvisering handlar inte bara om enstaka produkter som sätts in vid enstaka tillfällen utan snarare handlar om en process, en händelsekedja kan det vara intressant att se till hur man kan koppla åtgärder från flera leverantörer under en längre tidsrymd och också se till om man kan underlätta för hur efterföljande steg skall kunna förberedas.  Ett känt exempel är att man i Storbritannien ökat acceptansen av vindsisolering genom att erbjuda fastighetsägarna vindsröjning som en extra och kopplad tjänst.

Här finns uppenbarligen stora möjligheter till utveckling av både marknadens tjänster och styrmedel för att påverka acceptansen hos kunderna. Ett förslag som nämnts skulle vara att följa och stödja energideklarationerna så att besparingar upp till en viss nivå (x%) skulle ges skattelindringar när nivån uppnåtts. Detta skulle också kunna uppmuntra installationsföretagen till samverkan och gemensamma erbjudanden. Många av åtgärderna genomförs av lokala småföretag som är kända och uppskattade av kunderna men inte är motiverade att ta större grepp.

Till de mera utmärkande dragen för effektviseringen är att det är en längre process. Kunden är i grunden positivt inställd men känner sig vilsen inför vilka åtgärder som skall vidtas och när. Det måste passa in i en längre händelsekedja.

Nobelpristagaren i ekonomi 2017 Richard Thaler talar om att vi har flera ”jag” som har att ta ställning till det hela. Vårt bästa jag planerar, hoppas och önskar men vårt vardagsjag tar över efterhand som tiden går och handlar inte som vi önskat (jämför bild nedan). Det är en konflikt mellan “planning” och “doing”. I sin prismotivering liknar Vetenskapsakademin det vid hur Odysseus låter sig bindas vid masten för att inte lockas av Sirenernas sång och segla i kvav.
 
Rådgivares och analytikers propåer med livscykelanalyser påverkar i bästa fall bara i utgångsläget. Det är en bra vägledning för våra “bästa jag” men vi måste komma upp med en handlingsvariant för våra “vardags-jag”

Thaler har studerat problemet särskilt i förhållande till pensionssparandet och lanserat modellen ”save more tomorrow” där man får sparare att inrikta sig på att spara mera när de får nästa löneförhöjning. Man försätter sig i ett mentalt tillstånd att spara mer på ett sätt som inte känns så svårt just nu.

Något liknande borde kunna utvecklas även för energieffektivisering!? Kanske kan man göra mindre avsättningar till ett energisparkonto som ges förmånligare villkor och kanske skattesubvention som lockelse? Allt kopplat till byggnadsdeklaration och/eller energikartläggning. Den gamla “Bygga/Bo-dialogen var faktiskt inne på det temat. Det är dags att väcka upp det igen!

Framgångar i idrott bygger på en enda princip ENERGIEFFEKTIVITET!. Det är ju uppenbarligen så att den som använder sin energi på bästa sätt också vinner.

ACEEE beerättar lite om hur man i Korea också tillämpat den principen på transporter (tåg och elfordon), belysning (LED) och byggnader i själva arrangemanget i år.

Vad är det som gör det så svårt att ta till sig budskapen om miljö- och klimatproblemen och att AGERA så att vi åtminstone reducerar dem? Är det vårt sätt att behandla fakta eller är det något djupare i vår mentala utrustning?

En omtyckt tes är att “fakta talar för sig själv”, men det är nog mera så att fakta inte talar alls om ingen hjälper till med översättningen av vad fakta betyder.

Ett exempel på nyttiga fakta som kommer att ha svårt att nyttja är boken “Come on” av von Weizsäcker och Wijkman. Den är mycket innehållsrik men den behöver flera olika uttolkare innan dess innehåll kommer till sin fulla rätt. Det är kanske Du som kan och skall göra det?

I Storbritannien har man undersökt vem det är som gör jobbet med energieffektvisering och funnit att det är de lokala småföretagen som är den viktigaste länken. Catrin Maby berätta hur i ett webinarium den 22 februari kl 15.

Installer Power: unlocking low carbon retrofit in private housing

22 Feb 2018 @ 15:00 CET

There is huge untapped potential in the trigger-point opportunities to include energy improvements in other work offered by the general home repair, maintenance and improvement market, a thriving market for which there is an ongoing demand, not typically dependent on public sector stimulus. Including energy efficiency and micro-renewables measures at the same time as other works can help address barriers such as cost and disruption. Qualitative data was collected from building trades people (UK), to gain a different perspective on this issue from that usually heard in policy circles, from an industry dominated by micro-enterprises active at a local level.

———————
Eftersom många har en “romatisk” uppfattning om att effektvisering händer av sig själv när tiden är mogen är Catrins forskning en viktig tankeställare.

Den högsta sanningen för USAs nuvarande ledning är att avregleringar skall hjälpa företagen. Donald (the stable genious enligt honom själv) skryter med att för varje ny reglering skall minst två gamla tas bort. Man behöver inte fundera så länge för att komma underfund med att ett sådant instrument är lite trubbigt. Många regleringar är ju snarare en hjälp för företagen att skapa bättre och lika villkor för konkurrens.

Men frågan är om det inte är ännu viktigare att skapa bättre regleringar än att avskaffa dem? Cass Sunstein (som skrev Nudge tillsammans med Richard Thaler) skrev för några år sedan en bok som hetter “Simpler. The Future of Government” där han bland annat visar att regleringar skall göra det lättare att göra rätt.

Så i den mån Trump och andra av hans sort har en poäng så ligger det snarare i att rregleringar kan vara onödigt krångliga. För företagen borde emellertid alternativet inte i första hand vara att ta bort dem utan göra dem bättre så att kunderna kan välja rätt. Solceller och effektviseringen kan vara vackra exempel.

I EU finns ett intressant projekt (iBRoad) som syftar till att ta fram individuella handlingsplaner “roadmaps” för byggnadsrenoveringar för att få upp takten och öka djupet i renoveringarna.

iBROAD intends to explore, design, develop and demonstrate the concept of individual building renovation roadmaps (iBROAD), as a tool outlining deep step-by-step renovation plans with customised recommendations for individual buildings (iBROAD-Plan), combined with a repository of building-related information

I ett första steg har man nu karltlagt situationen i ett antal länder, bland annat Sverige. Där kan vi utläsa att renoveringstakten i Sverige är väsentligt lägre (0,88%), se bild nedan, än de målsättningar som EU ansatt på 2-3%.

Det finns också expertnoteringar om situationen i de länder som studerats och även om de ibland förefaller självklara är det ofta bra att få dem svart på vitt:

The main barriers for energy efficiency improvements are the high cost of renovation and the uncertainty of which measures to implement.

Eurostat visar med statistik från 2016 att energianvändningen ökar istället för att minska (se bild nedan).

Statistiken finns redovisad på landsnivå och det är en ojämn fördelning. Sverige klarar sig med ett nödrop men det är inge succehistoria att skriva hem om!

Det behövs nya initiativ! Och det är nog inte av den karaktär som vissa företrädare på debattarenan haft, typ: flyga mer så vi kan förorena mindre!

PS Men det invektiv hon använde för sina motståndare kan nog användas för henne själv! Ett gott exempel på kretslopp? 

I EU pågår en översyn över de direktiv som gäller för energiföretag och deras ansvar på marknaden. Det har nu lett till en diskussion om var gränsen går mellan energiföretagens ansvar när de har stora solcellsparker, mindre kollektiv som skaffar gemensamma anläggningar och ända ned till enskilda personer som sätter upp några celler på taket.

I Euractiv skriver man till och med att det handlar om en kontrarevolution till energiomställningen “Beware the clean energy counter-revolution” De menar att hela upplägget är nyliberalsistiskt tes-tuggande:

....justification is as simple as liberal economic theory. “Providing exemptions to some market participants means discriminating against others, which fundamentally undermines the market structure,”

Det verkar vara en sorts diskussion som vi hade i Sverige för några decennier sedan om beskattning när man plockade bär för hushållsbruk eller den sorts diskussioner som brukar användas i juridiska prep-kurser om vem som är skyldig när man tappar en låda apelsiner vid lossning i hamen. Rätt skall ju vara rätt!

Eller borde det snarare vara så att (om vi skall klara energiomställningen) det skall vara lätt att göra rätt? 

Agora har gjort en sammanställning av hur elmarknaden i Europa utvecklas och sammanfattar att det är både ojämnt (när man jämför från år till år) och långsamt. Se också bild nedan.

...whilst the energy transition in the power sector is generally heading in the right direction, a lot of work remains to ensure its implementation is as effective, cheap, secure and fair as possible

Inte oväntat så är det effektviseringen som saknas i bilden!

I en rapport om hur väl vi använder jordens resurser (jämför bild 1 nedan), The CIRCULARITY GAP report, hävdas att återanvändningen (kretsloppsandelen) av allt materialflöde är 9,1%.

Intuitivt känner man att mera fokus på kretslopp gör hela energiomställningsprocessen mera komplicerad, men det är kanske fel!? Så här skriver de i rapporten:

The transition to circularity is therefore a means to an end. As a multi-stakeholder model, a circular economy has the ability to unite a global community behind an action agenda, engaged and empowered both collectively and individually.

Och det är kanske rätt? Ju fler vi är tillsammans som det heter i den gamla schlagern. För det är många moment i strategins delar som arbetar i samma riktning, (se bild 2 och tabell som följer):

Prioritise Regenerative Resources: Ensure renewable, reusable, non-toxic resources are utilised as materials
and energy in an efficient way.
Preserve and Extend What’s Already Made: Maintain, repair and upgrade resources in use to maximise their
lifetime and give them a second life through take-back strategies, where applicable.
Use Waste as a Resource: Utilise waste streams as a source of secondary resources and recover waste for
reuse and recycling.
Rethink the Business Model: Consider opportunities to create greater value and align incentives through
business models that build on the interaction between products and services.
Design For the Future: Adopt a systemic perspective during the design process, to employ the right
materials for appropriate lifetime and extended future use.
Incorporate Digital Technology: Track and optimise resource use and strengthen connections between
supply-chain actors through digital, online platforms and technologies.
Collaborate to Create Joint Value: Work together throughout the supply chain, internally within
organisations and with the public sector to increase transparency and create shared value.

Och så här står det i rapporten:

The Club of Rome compared development scenarios for five EU member states and found that renewable energy and energy efficiency alone can reduce greenhouse gas emissions 50%. When adding circular economy strategies that number would increase to 70%.

BILD 1
————————

BILD 2