Ibland undrar man om allt det som skrivs om hur nyttigt/klokt/bra det är med effektivare energianvändning tjänar något till! Är det inte så att det bara är producenterna av glättade broschyrer som drar någon verklig nytta av allt som produceras?

I den pågående processen inom EU ryktas det att åtminstone delar av kommissionen redan har gett upp och istället går “all-in” för förnybar energi. Motivet skall vara att de inte tror att det blir något av den massiva satsning som behövs på effektvisering. Trots potentialen, trots att det kan skapa jobb, trots att det ger ekonomiska fördelar, trots att det ökar energitryggheten, trots trots trots….

Och trots att det växer organisationer som ger den erforderliga motivationen som svamp ur jorden. En av dem (och som producerar glättade broschyrer för beslutsfattare) är Copenhagen Centre on Energy Efficiency. De är duktiga och deras broschyrer är fina, som den här om effektvisering i byggnader, men…..? 

Vi som tjatar om energieffektivisering brukar berömma oss av att ha fakta, bevis och argumenten på vår sida. Det är bra! Men visar sig ofta ändå vara helt otillräckligt. Skälen till att man inte lyssnar på oss eller accepterar det vi säger behöver inte bero på dem vi försöker övertyga utan kan också ha att göra med att vi inte är tillräckligt bra på att formulera oss. Eller att vi säger det vi fel tillfälle. Lik förb-t måste vi tjata vidare!

Vi kan ta hjälp med argument och formulering från en sida som heter “Sustainable Energy for All”. Där de har riktigt bra bilder och kartor över hur tillståndet är i världen.

Även de är frustrerade när de skriver:

Energy efficiency is the only area that came moderately close to the pace of improvement to meet 2030 objectives but progress remains short of what is needed.

Men ta en titt på deras material och sprid det! Till exempel deras faktablad om effektivisering. Där kan man också få svart på vitt att effektivisering i många länder bara är något man talar om men undviker att göra:

More than three-quarters of all countries covered by Regulatory Indicators for Sustainable Energy (RISE) score well on the legal framework for renewable energy, compared to 9 percent that score well on having energy efficiency mandates and incentives for utilities in place

Är det någon mer än jag som kommer att tänka på de svenska energiföretagens och myndigheternas njugga inställning till “vita certifikat”? 

Energieffektivisering fastnar ofta som en god idé men tar alltför sällan steget över i praktiskt handlande. Det finns spaltkilometer skrivet om hinder och behovet av bättre incitament men praktiskt taget allt faller på att man inte vågar ta steget över och tackla problemet med kundernas/användarnas bristande möjligheter:
a) att hantera den (långa) process och det behov av samordnade åtgärder som behövs. Det är inte EN produkt som skapar energieffektivitet utan det flera som skall sättas samman till ett paket.
b) eftersom de “institutioner” (myndigheter, banker, företag, normer, regler) vi har för att hålla igång verksamheten inte är anpassade för att göra det LÄTT. Snarare är de till för att ingen skall behöva ta ansvar

Men det går att ändra! Det har nyligen lagts ett intressant förslag att omformulera marknaden för effektvisering till ett fungerande system “Innovative market framework to renovate Europe’s buildings at ZEB”.

1-Bundling all existing public funding dedicated to energy renovation under the proposed risk sharing facility to increase the impact of governmental intervention. This will allow to overcome the fragmentation of funding and agencies in charge of managing each funding source separately.

2-The risk sharing facility should provide long-term loans only to consortium of companies delivering ZEB renovation. No more incentives should be provided directly to consumers and/or to companies delivering shallow renovation. As the EU energy renovation market is stimulated by public funding, providing loans only for ZEB renovation will eliminate the existing market of shallow energy renovation.

3-Industry needs to organise itself to deliver ZEB energy. The proposed cluster of energy renovation companies will stimulate innovation in business models and technological solutions.

4-Given the long pay-back time of ZEB renovation, industry should propose long-term energy renovation services. The cluster of energy renovation companies should pay for the up-front cost of energy renovation and will be paid back through energy savings. The long-term energy renovation contracts should be linked to the properties and not to the individuals to overcome the challenge of split-incentives and ownerships’ changes.

Det skulle lösa en massa knutar om samhälle och företag kunde samverka på detta sätt. Förslagsställarna tar sin utgångspunkt i att marknaden för effektivisering bedöms vara värd över 1000 miljarder SEK årligen så det är ju värt ett försök att få den att röra på sig, eller ......?

PS Förslaget deltar i en tävling om olika sätt att mera substantiellt påverka klimatet. Det går att rösta på förslaget, på sidan som länkas ovan, fram till den 15 januari. GÖR DET!

UNDP gjorde en rapport i slutet av förra året om hur man skall kunna bryta trenden med ökande koldioxidutsläpp. De publicerade matsedeln med innehållsdeklaration skulle man kunna säga (se bild 1). Den ser dramatisk ut men kom ihåg att y-axeln är bruten så det är bara toppen man ser och även om det är tydligt att ett trendbrott behövs så är det inte lika dramatiskt som det ser ut.

Men de visade också att bordet är dukat och att en hel del av det som behöver göras är redan framställt (se bild 2 från kapitel 4). Det är bara att hugga in!

Sade jag GOTT NYTT ÅR? 

BILD 1
————————

BILD 2

Med benäget bistånd av (och åt) UNICEF

IEA visar upp hur investeringarna i olika delar av energisektorn förändras och nog kan man spåra en trend - eller flera. El ökar i betydelse och fossilt går tillbaka. Kärnkraft är ingen stor grej (längre). Effektivisering blir viktigare och viktigare men är fortfarande för litet. Skiffergas och -olja ökar enormt men bara i USA - men de verkar ju vara fast bestämda att underminera sitt land och sin ekonomi (avsiktlig vits).

I övrigt se bild nedan och en översikt på IEAs hemsida.

Neoclassical economics has become an unquestioned belief system and treats those challenging the creed as dangerous

Orden kommer från en artikel i The Guardian där man ifrågasätter vårt sett att se på och hantera frågor om vad som är ekonomiskt. En fråga som ligger helt i linje med hur årets Nobelpristagare i ämnet uttrycker sig - “Det handlar om människor och inte om människor som räknemaskiner”. Det är dags för en reformation precis som på Luthers tid!

I några teser säger kritiker bland annat:
* “Economics needs a Copernican Revolution, let alone a Reformation. Equilibrium thinking in Economics should go the way of Ptolemaic Epicycles in Astronomy.”
* “The opportunity and the vital necessity to rethink economic models is stimulated by a group of recent manifest failures.  The major threat of climate change and ecological destruction. ...”
* “For too long now the political mainstream has worshipped at the altar of neoliberal economics, as if it’s the only way of doing things…”

Kritikerna har samlat sin syn i 33 teser som de spikat upp på nätet! Där anför de tre grundläggande skäl för sin syn:

First, within economics, an unhealthy intellectual monopoly has developed. The neoclassical perspective overwhelmingly dominates teaching, research, advice to policy, and public debate. Many other perspectives that could provide valuable insights are marginalised and excluded. This is not about one theory being better than another, but the notion that scientific advance only moves ahead with a debate. Within economics, this debate has died.
Second, while neoclassical economics made a contribution historically and is still useful, there is ample opportunity for improvement, debate and learning from other disciplines and perspectives.
Third, mainstream economics appears to have become incapable of self-correction, developing more as a faith than as a science. Too often, when theories and evidence have come into conflict, it is the theories that have been upheld and the evidence that has been discarded.

 

Science Based Target(-setting), SBT) är ett relativt nytt instrument för företag att ställa upp mål och visa sin vilja att bekämpa klimatförändringen. Metoden har fått relativt snabb spridning och det finns även nordiska företag i gruppen som tillämpar den.

Man skulle ju kunna anta att det vore en tillgång att veta och hävda att man står på stabil vetenskaplig grund i sina strävanden men så verkar inte vara fallet för alla. Trumpadministrationen har förbjudit bland annat bruket av begreppet “science-based” i vissa sammanhang!

För vissa i USA har bägaren runnit över och tidningen USA today har gått så långt att de anser på ledarplats att Trump inte ens är kvalificerad att städa toaletter eller borsta skor åt tidigare presidenter!

I mitt första möte med energibranschen som anställd på ett elverk fanns det inga kunder! När vi gjorde våra beräkningar för elnäten talade vi om “belastningar” inte kunder! Och så sent som på 80-talet kunde en “kunds” önskan om ändrad leverans bemötas med ett meddelande om att de fick vänta tills vi var färdiga med vår planering, “kanske om ett år eller så”.

En hel del har ändrats sedan dess. Inte främst beroende på ökat servicemedvetande eller avregleringar utan främst på teknikutvecklingen. Kunderna har flera valmöjligheter (effektvisering, egen produktion, andra energislag, insikter om systemen etc) vilket gör dem mera “krävande”. Detta kommer att sätta sina spår också i de regleringar som behövs på energimarknaderna. E3G har studerat detta i en rapport “INFRASTRUCTURE FOR A CHANGING ENERGY SYSTEM”.

De visar vilka tekniska och omgivningsförutsättningar som behöver beaktas:

Decarbonisation: a shift in focus from marginal emissions reductions to a fully zero-carbon economy by mid-century limits potential for unabated fossil fuel infrastructure and requires investment to integrate renewable resources.
Decentralisation: increasing generation and flexible demand resources at local level mean distribution grids are of increasing European significance.
Digitalisation: advanced use of data, analytics and connectivity can reshape energy consumption and change the way energy networks are used.
Sector coupling: electrification of heat and transport offers both a burden and an opportunity for power networks. New approaches will be needed to address the changing patterns of demand.

I framtiden behöver inte bara kundernas intressen hanteras utan även samhällets och miljöns. Hur detta spelar in på till exempel energisäkerheten visar de i en figur (se nedan).

Euractiv skriver att det är dags för energiföretagen att ompröva sina affärsmodeller. Som om man inte hört det förut och sett en del försök. 

Visst kan det behöva upprepas för det är inte bara energiförsäljningen som berörs utan även de olika leden i överföringen (distribution och transmission) och åtgärderna kan avse både effektvisering och förnybar energi samt vara både lokal eller på distans, men ändå....! Euractiv visar i en serie av artiklar hur olika aktörer kan bli berörda.

Det är ett bra tag sedan som Eurelectric visade att alternativet är att bli utkonkurrerad (se bild nedan). Så hur svårt kan det vara?

Under lång tid har vi levt under den rigida ekonomiska doktrinen som med matematik som främsta vapen hävdat att framtiden är utstakad eftersom marknaden följer strikta regler. Människors preferenser (önskningar) är givna, Informationen är tillgänglig och hanterbar och priserna skall bara sättas rätt. Sedan är framtiden kirrad - GRATTIS! De osynliga händerna (som Adam Smith talade om) tar hand om allt.

Nu anar vi andra möjligheter och tydligast gör vi det när årets Nobelpristagare i ekonomi Richard Thaler berättar om sina rön inom det som kallas beteendeekonomi. Det gör han bland annat i en föreläsning och även i sitt tacktal vid middagen. Han säger sig ha spårat mänskligt liv där ekonomerna tidigare inte sett något sådant!

So what did I discover to get up here? I discovered the presence of human life in a place where economists thought it did not exist: the economy.

Vid själva prisceremonin sade Per Strömberg i sin presentation att detta markerade “den slutliga befrielsen av Adam Smith” som (kanske lite oförtjänt) fått tjäna som alibi för de hårda tolkningarna av ekonomins sätt att fungera. Strömbergs ord rymmer mycket sanning som är viktig för hela samhällets syn på vad den ekonomiska vetenskapen bidrar med inte minst för energieffektviseringen!

Som en liten julgåva ber IEA DSM University att få bjuda på ett webinarium. Vi är väl medvetna om att ändrade beteenden är viktiga och nödvändiga, men hur gör man i verkligheten? Det kan vi berätta!

How to design, implement and evaluate behaviour change interventions in a sector that is often overlooked but has huge energy efficiency potentials: hospitals

IEA DSM WEBINAR COURSE (in real time)

21 Dec 2017 @ 15:00 CET
(check your local time)
Duration: 1h

The Carolina Healthcare System (CHS) in the Carolinas is among the leading, and largest healthcare organisations in the U.S., employing 62,000 people in 940 care locations. The system has 7,500 beds and over 12 million patient encounters every year. In its commitment to energy management, efficiency and conservation, the organisation is pursuing strategies to decrease its energy use. One such strategy is implementing programmes that encourage building facilities staff to change their behaviour. The first phase in the CHS behaviour change program, Energy Connect, is an intervention that encourages operators to detect and act on energy inefficiencies within the buildings they are responsible for. Building operators account for a small percentage of people in each building, but have a disproportionally high impact on energy use. Therefore, if they were to change their behaviours, they could dramatically reduce overall energy use. IEA DSM Task 24 and ACEEE’s Behavior and Human Dimensions of Energy Efficiency program helped the Sustainability Director of CHS to co-create a highly collaborative behaviour change field trial.

Jovisst skall vi ha en energiomställning. Det är nästan alla överens om. Och länge har både stridropen och tankemodellen kretsat kring kostnader. Man har haft lite olika uppfattning om hur de skall beräknas men nästa alla hävdar att deras idé om de ekonomiska villkoren är rätt och att det är KOSTNADEN som vi skall inrikta oss på. Är det? Och om det är så kommer ovillkorligen frågan om “För vem?” och “På vilken sikt?” och några närbesläktade frågor.

Alldeles för länge har vi låtit oss domineras av ett fåtal nationalekonomers syn på vad som är ekonomiskt, men i och med att årets “Nobelpris” går till en beteendeekonom börjar deras “neoklassiska” synsätt trängas tillbaka. Vid Nobelföreläsningen på fredag eftermiddag sade han (till publikens jubel) ““It is possible to do economics without homo economicus”. (Se hans föreläsning här)

Några saker att grunna på kan vara:
1. Vad vill vi uppnå och vilken utveckling behövs för att effektviseringen skall utnyttjas bättre?
a) Hur kan vi påverka hela marknadsutbudet så att bättre prestanda uppmuntras och förbättras och sämre trängs tillbaka (Bild 1 nedan)
b) Hur kan vi “optimera” utnyttjandet av både effektvisering och förnybar energi (Bild 2 nedan)
c) Hur kan energitjänsterna utvecklas att bli mera omfattande (Bild 3 nedan)

2. Vad är effektivitet?
a) Kostnaden kanske men kan all nytta mätas med kostnader? och hur gör vi när det finns nytta för en men kostnaderna hos en annan?
b) Hur ökar vi acceptansen så att vi får bättre utdelning? Även om potentialen är hög är den oanvändbar om acceptansen är låg
c) är det kanske effektivare att göra valet av effektvisering LÄTT än att utreda kostnaderna i stor detalj

EFFEKTIVISERING FÖRST! (Från Miljömålsberedningens seminarium “Hur kan energisystemet bidra till ett ambitiöst klimatmål med sikte på 2050?”“)

BILD 1
———————

BILD 2
——————

BILD 3

Med valet av Richard Thaler som pristagare till “Nobelpriset” i ekonomi i år duggar det allt tätare med hänvisning till begreppet nudge (knuff) som ett sätt att ändra beteenden. Och det är sant att en “nudge” (precis som bofinken) kan se ut nära nog hur som helst, men det är knappast en nudge att med ekonomiska medel locka till förändringar. Snarare tvärtom - En nudge handlar om att göra det önskvärda lättare. Man talar om “design architecture” och om “framing”- att omformulera valet så att det blir lätt att göra rätt. Nyckelordet är alltså LÄTT(ARE)!

För energieffektvisering är det viktigt inte minst därför att det vi vanligen gör (fel) beror på ingrodda vanor som man inte bryter så lätt. Sendhil Mullanaithan, som är beteendeekonom precis som Thaler, skriver en kul liten artikel i New York Times om sin vana att dricka Diet Coke. Den kan vara inspirerande eftersom det bland annat visar att det inte alltid handlar om att välja ett billigare/bättre alternativ utan om att bryta en vana. Vad vi behöver argumentera är alltså inte pris och ekonomi utan om att våga prova något nytt. Det kan behöva en nudge!

EUs beslutssystem beskrivs ibland som en stor kompromissmaskin. Det gäller att få byråkratin (Kommissionen), folkviljan (Parlamentet) och nationerna (Rådet) att enas och det sker till sist i en “trialog” mellan dessa enheter. Det är på gott och ont. Alla får inte allt men alla får något och därmed kan vi ta ett steg framåt.

Nu testas under Estlands ordförandeskap hur man skall kunna få de nya reglerna för byggnader (EPBD) på plats. Euractiv rapporterar att maskinen “hackar” och har måst stoppas för översyn. Vad som då händer med den mystiska förnybarhetsrabattten som åsidosätter regeln “Energy First” (E1st) är ännu oklart.

Under årens lopp har det visat sig att den stora stötestenen ofta är Rådet där nationella särintressen ofta har stort inflytande. Tyvärr har Sverige ofta utmärkt sig som bromskloss och det är svårförklarligt om man inte antar att de Svenska (och andra länders) tjänstemän upplever att de skall komma hem med en “fjäder” i hatten och gagna kortsiktiga intressen.

Oavsett utgången hindrar det inte ett enskilt land från att gå längre än vad EU till sist kräver även om man kan anta att det kommer att hävdas att det förfördelar någon företagsgrupp i den internationella konkurrensen.

Men systemet innebär också att den nyligen vunna segern med krav på 40% effektivare energianvändning 2030 inte kommer att överleva sin trialogomgång när den kommer igång en bit in på 2018.