Då och då kommer det kraftig kritik mot de energiscenarier som till exempel IEA publicerar i sina årliga skrifter. Som senast den här från en organisation som heter Institute for Energy Economics and Financial Analysis (IEEFA) och har skrivit en rapport med det klatschiga namnet “Off Track”.

The International Energy Agency has wrongly guided governments into decisions about oil, gas and coal use that are inconsistent with the long-term climate objectives of the Paris Agreement

Men är det sant? Är det IEA som vilseleder? Så här förklarar IEA hur scenarierna konstrueras (jämför med bild nedan)

- New Policies Scenario of the World Energy Outlook broadly serves as the IEA baseline scenario. It takes account of broad policy commitments and plans that have been announced by countries, including national pledges to reduce greenhouse-gas emissions and plans to phase out fossil-energy subsidies, even if the measures to implement these commitments have yet to be identified or announced.

- Current Policies Scenario assumes no changes in policies from the mid-point of the year of publication (previously called the Reference Scenario).

- 450 Scenario sets out an energy pathway consistent with the goal of limiting the global increase in temperature to 2°C by limiting concentration of greenhouse gases in the atmosphere to around 450 parts per million of CO2.

Två av de scenarier som presenteras är alltså reflexioner av vad som händer i världen och det som är på väg att hända till följd av de beslut som fattats i olika beslutsorgan (länder, samarbetsorganisationer mm). Det är bilder INTE rekommendationer!

Om vi inte gillar det vi ser måste vi kanske rätta till de egna anletsdragen. Men klandra inte spegeln!

Så lyder rubriken på en artikel i Ny Teknik och som handlar om att elbolagens försäljning av solceller till privatpersoner är dålig/usel. Man kräver väldigt mycket information och aktivitet från kunden. En kund som gärna vill göra något gott men finner att kraven för att få sin installation blir övermäktiga. Mitt i prick!

Men samtidigt inte överraskande! Så här är det ju över hela linjen. Så här skrev Ola Månsson, VD på Installationsföretagen i Aktuell Hållbarhet nyligen:

Med vita certifikat vänder vi på incitamenten. Istället för att hela ansvaret för energieffektiviseringen ligger på konsument och fastighetsägare läggs en del på de energiproducerande företagen.

Tanken han luftade vara att energiföretagen skulle kunna bli till en mera kompetent partner för en “vilsen” konsument som står inför ett komplext problem.

Tyvärr är problemet strukturellt. Våra myndigheter har länge hävdat att “det inte finns några marknadsimperfektioner” som fordrar styrmedel av typ vita certifikat. Kunden har sitt fria val och kan själv avgöra om man vill effektvisera eller inte. Det är helt rätt! Men kunden behöver hjälp för att lösa uppgiften HUR och NÄR effektviseringen bäst kan göras!

Och det gäller i stor utsträckningen även solceller. Kunden skall känna TRYGGHET i att uppgiften kan lösas. Gör om - Gör lätt!

PS Men sedan kan man inte undgå reflexionen att Lunds Universitet inte heller är så bra på att sälja! När man söker efter underlag från den berörda institutionen om den artikel de skrivit hittar man inget på nätet annat än en referens till den egna artikeln. Skärpning! 

Vi har alla förfärats av nyheterna om hur mycket energi som går åt för Bitcointransaktioner och som beror av man använder blockchain för att verifiera ägandeförhållanden. Det låter som en kuslig framtid om blockchain fortsätter att breda ut sig. Eller….?

Och med den bakgrunden ett visst obehag när man hittar en artikel om vad varje energiföretag måste veta om blockchain och som målar ut en rosig framtidsbild av hur man kan frigöra nya resurser i energihanteringen (se bild nedan). I McKinseyartikeln förklarar man att det är skillnad på allmänna (public) och privata blockchains:

In a public blockchain like bitcoin, the validation process is based on game-theory concepts and theoretically prevents single or multiple validators from controlling the ledger. Computational power is used as a kind of validation currency, and several “miners” work to solve a highly complex math problem that validates the transaction and adds it to the blockchain

Det är dessa verifieringsprocesser som slukar energi.

DSM University har också presenterat tekniken med blockchain i ett webinarium som kan laddas ned med ljud och bilder “Peer-to-peer energy trading using blockchains (DSMU33)”. David avdramitserar också blockchain med sin kommentar attdet är “The most exciting thing since double-entry book keeping”. Dubbel Italiensk bokföring är ju inte så avancerat även om det också en gång vara en revolution.

På en fråga till David om Bitcoin och energianvändningen svarar han att: “Bitcoin is a Dinosaur - but as we all now know - they evolved into birds which are fast, light and beautiful”.

Clas-Otto Wene utvecklar detta svar till förhoppningen att fågeln ifråga skall bli en kolibri! Och det kanske är så för David visar på vilken utveckling som pågår när han hänvisar till Hedera Hashgraph som hävdar att de kan bli snabbare och mindre krävande (effektivisering kallas det): They compare the current state of Bitcoin with the early days of the Internet, when dial-up access was slow

Slutligen kan vi se i Mckinsey-artikeln att hela denna teknologi inte bara är ett påfund för de rika länderna utan kanske ännu mera för de länder de just “distributed energy” är på framväxt och gör nytta

In one pioneering social initiative, the crowd-funding platform Usizo connected to blockchain-enabled smart meters in underfunded South African schools so that donors can pay the school’s electricity bills. Blockchain-based payments allow donors to ensure that 100 percent of each donation is used for its intended purpose. Similar methods can be used to provide electricity to new or underserved markets. M-PAYG, a Danish company, provides prepaid solar-energy systems to people living below the poverty line in developing markets and is leading a major project to electrify Uganda’s largest refugee camp.

IEA sammanfattar energiläget i ett pressmeddelande

- Energy efficiency improvements slowed significantly, with global energy intensity improving by only 1.7% in 2017 compared with 2.3% on average over the last three years, caused by an apparent slowdown in efficiency policy coverage and stringency and lower energy prices.

Tvärtemot vad man rekommenderat i sin senaste marknadsrapport, se bild nedan!

Vi har sett att det varit en lång och svår process att formera en ny regering i Tyskland. Och det är inte svårt att inse att striderna om vem som skall bestämma vad också påverkar “Energiewende”. Euractiv rapporterar att det står en strid mellan två olika ministerier företrädda av var sina ministrar från olika sidor (s respektive cdu). Frågan är vem som skall bestämma över kolhanteringen som ju, precis som i USA, är en betydelsefull del lokalt.

Det behöver inte betyda något alls eftersom det tidigare funnits stor enighet över det politiska fältet om att Energiewende inte bara avser energin som sådan utan ännu mer avser industriutvecklingen. Och politiska revirstrider hör till i en koalition.

Men framväxten av populistpartier som alltid har enkla svar på allting och som drömmer om ett samhälle som aldrig funnits alternativt domineras av starka män sätter press på dem som försöker skapa något nytt.

Jo vi vet att man kan tala sig blå för effektivisering men ändå pratar människor (mest) om energitillförsel. Det är inte helt onaturligt eftersom de flesta (av oss) förknippar “nytta” med energi och det är svårt att mana fram en bild av vilken “nytta” (ljus, kraft eller värme) vi är ute efter. Men ändå....!?

För det är effektviseringen som är den viktigaste delen av framtidsbygget. Senast visat i en Brittisk studie om energisäkerhet “The Security of UK Energy Futures”

The paper points out that improving the UK’s energy efficiency and rolling out demand reduction technologies, particularly in the form of demand-side response services, could help reduce the country’s exposure to risks such as price shocks and energy shortages.

Bilden nedan visar hur grundligt man gått till väga. Men försök inte utläsa hur ur bilden!  Man måste gå in i rapporten för att förstå detaljerna men det kan det vara värt!

Så varför bry sig - Jo det blir både säkrare, billigare och bättre med effektvisering!

Washington Post skriver att det finns ett stort hot/angrepp mot USAs infrastruktur men ingen i allmänheten tycks bry sig.

One curiosity of the cyber-age is that the American public seems relatively unconcerned by what, arguably, is the biggest threat from the Internet: attacks on the nation’s “critical infrastructure” — the electric grid, payment networks and water systems, among others.

I ett PM beskriver en myndighet i USA hur attacken läggs upp i sju steg. För det otränade ögat ser det inte ens ut att vara särskilt svårt.

Vi har alla låtit oss förtrollas av de nya möjligheterna till kommunikation i det moderna samhället och fascineras av hur vi kan hitta kunskap från hela världen med ett litet knapptryck (som här!). Men få av oss har tänkt på de faror som knapptryckandet kan medföra. Vi ser skönheten i tekniken men anar inte trollen. Förrän nu när erfarenheterna från manipulationerna i den politiska världen börjat uppdagas.

I energivärlden är angreppsrisken mot infrastrukturen uppenbar men ändå låter vi oss fascineras av allt vad “smart” teknik kan erbjuda - i smarta nät och smarta uppkopplade prylar. Men det kan bli värre! En rapport talar om att nästa steg efter det smarta nätet (smart grid) är ett nät där artificiell intelligens gifts in i molnet (cloud) med det fysiska nätet till ett nervnät (neural grid), se bild nedan!

IEA har nyligen varit inne och nosat på avigsidorna i digitaliseringen. Men det behövs nog också att vi (=allmänheten) börjar fundera och oroa oss. Trollen är verkliga!

Ja det handlar om “decarbonisation” alltså. Och om att lösningen finns närmare än Du tror. Det visas i en sammanställning av CAT (Carbon Action Tracker). Påverkan är remarkabelt stor, se bild nedan. Och det är gratis!

Energy efficiency of buildings is one of the key short-term measures that will enable deep and rapid decarbonisation. Based on measures that can be achieved at net zero costs for consumers and substantial co-benefits, it is an obvious business case with tremendous opportunities for both manufacturers as well as customers.

Vissa kommentarer till förslaget att förbjuda sådana fordon i framtiden går på temat att det skulle vara fel (hot mot valfriheten?) att sätta stopp för dem.

Men då bör man betänka att det finns ännu värre hot och att det kan behövas fler och tyngre ingrepp. Så här skriver man i Big News Network med utdrag ur en studie som granskat det framtida klimatet i Europa och noterat att drygt 570 städer kan förväntas någondera av a) Värmeböljor, b) Extrem torka eller c) Översvämningar. Samt att några (däribland Stockholm) kan drabbas av flera av fenomenen

Stockholm and Rome could expect the greatest increase in numbers of heatwave days,

För den som inte är rädd att få sin nattsömn förstörd finns hela rapporten “Future heat-waves, droughts and floods in 571 European
cities” att ladda ned.

Som tidigare rapporterats så är “blockchain” just nu det som kittlar fantasin i energivärlden mest. Att det kan vara förödande för energisystemen har också noterats men förhoppningsvis gäller det mest i samband med de så kallade kryptovalutorna där ju syftet väsentligen är att sopa igen alla spår så att skumraskaffärer kan fortsätta ske i de mörkaste webhörnen.

För dem som har ärligare avsikter kanske instrumentet kan utvecklas till något nyttigt. IEA DSM-samarbetet visar i sitt senaste nyhetsbrev hur det skulle kunna se ut (se också bild nedan).

Euractiv hävdar att en kombination av LED och “internet of Things” (IOT) kan spara över 20 miljarder per år.

Det låter som en idé värd att pröva men kan man garantera att inte till exempel “främmande makt” som är lagd åt “mörksens gärningar” lägger sig i?

Eco-Business visar upp några “roliga” exempel på hur man föreslagit att med “avancerad” teknik hindra eller minska jordens uppvärmning. Här är allt från ideerna att med olika medel hindra solinstrålningen genom att spraya kemikalier i atmosfären till att täcka delar av havet med plast för att öka reflexionen. Läs och le!

Och kolla sedan i bilden nedan var man bäst dämmer ett flöde, före, i eller efter kranen!

I The Independent kan man läsa nyheten om “bildliga” kraftstationer, virtual power plants.

Virtual power plants are the talk of the town: provide extra electricity by merging multiple energy resources into one….take a whole host of small, individual, controllable, distributed energy resources such as battery systems, hot water systems, electric vehicle chargers, air conditioners and pool pumps, and aggregate them into something far larger and more useful.

Men stämmer det? Är inte “virtual power stations” just bildliga? Därför att de var ett sätt att samla ihop energieffektivisering på ett sätt som ersatte kraftanläggningar. Så här hette det för några år sedan i en rapport från RAP.

A VPP is a bundle of demand-side programs designed to yield load reductions in amounts, timing, and durations that very closely resemble—and are as predictable and substantial as—a conventional power plant.

Inget fel i att samla ihop decentraliserade resurser men det verkar vara ett tidstecken att effektviseringen försvinner - igen!

I det som vi kallar DSM University har det nu under 4 års lopp producerats nästan 40 webinarier med material som finns inspelat och kan laddas ned med tillhörande publikationer och bilder. Ganska mycket kommer från svenska källor. Kolla gärna!

Men när man går igenom statistiken så finn det ett webinarium som slår alla rekord. Särskilt i nedladdningar och det är det som kallas “Peer-to-peer energy trading using blockchains ”.

Alla andra titlar laddas ned i sakta mak med en typisk ökning av 10-15% per halvår. Men inte det som handlar om blockchain där är vi nu uppe i över 500%! Det är klart att det är kul att ha hittat en vinnare men tanken att det kanske bara är en dagslända trycker på?!

Uttrycket fälldes av den legendariske elinspektören Georg Ljung i en diskussion om tolkningen av elföreskrifterna. Ett bra rättesnöre i många sammanhang och inte olikt hur en annan oldtimer (från EPRI i USA) sett på energieffektivisering: ” We should use less electricity where we can, so we can use more electricity where we should.”

RAP (Regulatory Assistance Project) har länge hävdat och vidhåller att “effektvisering är svaret” men är öppna för att det kan komma fler frågor.

Diskussionen om vad energieffektivisering egentligen skall vara bra för kan dra nytta av de “gamla” mästarnas attityder.

Effektivisera energianvändningen där Du kan så Du kan använda energi där Du måste. (“Bör skall vara skall”)

Som bekant har IEA under en följd av år trummat in budskapet att effektvisering är en resurs som underskattats (se bild nedan). 2017 höjde man röste ytterligare och sade att vi nu står vid en skiljeväg och att det behövs mera krafttag från regeringarna. Ta reda på vad de menar genom att lyssna in på webinariet den 22 mars!

Webinarium DSM University
Key findings from the IEA’s Energy Efficiency 2017 report

22 Mar 2018 @ 15:00 CET
Anmälan här

The IEA collects and analyses data to determine key international trends relating to energy efficiency. At the forefront of this work is the IEA’s annual Energy Efficiency Market Report, which highlights key global trends and indicators of energy efficiency. The 2017 report, entitled Energy Efficiency 2017, also includes analysis on energy efficiency policies and finance, trends in major economic sectors, the impact of energy efficiency on energy security and a special country focus on Indonesia, the largest energy consumer in Southeast Asia. This presentation will discuss the key findings from the 2017 report, including the major benefits from efficiency to economies, households and the environment.

Det dyker upp med jämna mellanrum, om än mera sällan nuförtiden, påståendet att energieffektivisering inte gör någon nytta eftersom om man blir effektivare (kWh per nytta) så kommer vi bara att nyttja mer. Den energi vi sparar kommer att brukas till annat så det lönar sig inte. Ge upp!

Nyligen publicerades i en Kanadensisk tidning en undergångsvision: “The Curse of Energy Efficiency - The more ‘efficient’ our technology, the more resources we consume in a downward spiral of catastrophe.” Artikeln tar ut svängarna så man skall förstå att man blir lurad om man vill göra någon nytta genom att anstränga sig. Och det är väl ett bra sätt om man vill bli publicerad!?

Artikeln stödjer sig bland annat på en studie av Elizabeth Shove “What is wrong with energy efficiency?” som dock är betydligt mera nyanserad. Hon avslutar med:

It is concluded that if carbon emissions are to be reduced on any significant scale, then it is essential to consider the meanings and levels of service and the types of consumption and demand that efficiency policies support and perpetuate.

Eller annorlunda uttryckt - När vi effektiviserar skall vi också ägna en tanke åt vad det är vi vill ha och vad som är viktigt. Jag har bekanta som menar att deras LED-ljusslingor i trädgården är energieffektiva! Visst men bara om de annars skulle använt glödljus (och det skulle de inte vad jag vet).

Så konklusionen måste bli att effektivisering (utan eftertanke) kan förfela sina syften men det är ingen naturlag som gör att det är så.

European Academies Science Advisory Council, EASAC, har granskat möjligheterna (eller snarare omöjligheterna) med koldioxidutsläppen och målsättningarna i en rapport “Negative emission technologies: What role in meeting Paris Agreement targets?”.

Studien refereras i Euractiv där man noterar att koldioxidinfångning kan ha en roll, i synnerhet i kombination med bioenergi (BECCS) och skapa “negativa” emissioner, se bild nedan. Men deras dystra bild är att tiden håller på att löpa oss ur händerna.

Därför är det bra att Sustainable Energy for all både tar upp frågan och engagerar sig i den och att de lösningar de tillhandahåller bygger på förnybar energi i första hand.

De rapporterar om ett solenergiprojekt i Jordanien som bekostas av en IKEA-fond för flyktingar.

Och alla har inte kommit förbi stadiet att påstå att sanningen ligger “någontans mitt emellan”. I synnerhet inte när det gäller klimatfrågorna där klimatförnekarna fortfarande kallar sig (och kallas) klimatskeptiker. Det engelska uttrycket “both-siderism” är träffande.

The Guardian tar upp det i en artikel som behandlar en ny bok där Steven Pinker sägs ha fallit i fällan. I samma tidning är Georg Monbiot ännu tydligare i sin kritik när han säger “You can deny environmental calamity – until you check the facts”.

Vad kan det vara som motiverar Rysslands framstötar mot Bulgarien (nuvarande ordförandeland i EU)? Bulgarien är kraftigt beroende av Ryssland för olja, gas och kärnkraft. Och den ryska kompetensen på angelägna områden som effektivisering och förnybar energi är mindre än försumbar.

Viljan tycks finnas men knappast förmågan.

Det är aldrig lätt att skilja på signalerna när olika stridande drabbar samman. Peter Englund berättade i en av sina böcker om hur det gick till i de gamla fältslagen med krutrök, larm från vapen och hästar, trumpetsignaler som skulle mana att gå fram eller retirera. Det var nog mera en slump vem som vann. Frågan är om det är mycket annorlunda nu när striden står i EU om energieffektvisering.

Det rapporteras om att vissa krafter går så långt att de anser att “Effektivisering bara är en slogan” och alltså inget att bry sig om. Trots att det är en bärande princip i EU-kommissionens strategi, se text här och bild nedan.
The tabled package pursues three main goals:
• Putting energy efficiency first
• Achieving global leadership in renewable energies
• Providing a fair deal for consumers

Påståendet om slogan får dock mothugg i en artikel i EUractiv som uppmanar oss att inte låta oss luras. Bra - men vi måste nog själva agera så att inte våra folkvalda går på en nit, och naturligtvis se till att det väljs folk som inte motarbetar EUs strävanden och klimatarbetet. Sådana brukar gärna hävda att de representerar folket! Och de larmar mycket!

Vi får mycket och oftast bra information om läget när det gäller energi från gamla kända organ som t.ex. IEA. Men det finns flera “nykomlingar” eller sådana som svidat upp sig och som är intressanta. En av dem är SEforALL, Sustainable Energy for all. Bakom dem ligger främst FN och Världsbanken.

De producerar mycket intressant och komprimerat material som gör att man kan både avläsa tillståndet och trenderna globalt. Och en av produkterna kallas “Heatmaps” vilka kan laddas ned som PDF.
* High Impact Countries
* Clean Cooking
* Electrification
* Energy Efficiency
* Renewable Energy

Eftersom de är komprimerade så försvinner naturligtvis en hel del av de analytiska finesserna men det är ibland bara bra. IEA som gärna vill framställa sig själv som den överlägsna källan kanske borde ta efter?

Och för svenskar kan det vara värt att fundera över att vi inte märks bättre på effektiviseringskartan (se nedan)! För det kan väl inte bero på att karteringen av effektivisering görs av en organisation i Danmark?

Hur skulle man reagera om man, hungrig som en varg, klev in på en restaurang, fick en snygg matsedel med flera olika läckra matförslag och vid beställningen fick veta att man kan gå ut i köket själv och sno ihop vad man vill ha?

Det är inte helt olikt den situation vi möter på energimarknaden, och som våra myndigheter anser är i sin ordning. Det finns, säger de ibland, “inga marknadsimperfektioner” som hindrar oss från att fixa till vårt egen effektiviseringslösning. Behovet av professionell hjälp från till exempel installatörer (kockarna) bortser man från.

Låt oss titta på hur det kan gå till i verkligheten! Catrin Maby visar både praktik och teori i sitt webinarium för DSM University.

Retrofit example: the tenant, the landlady and the energy-wise builder
•Leaky flat roof, tenant contacted local builder
•Builder suggested insulating at same time…..and why not loft area too? Landlady said ‘yes’
•Builder then suggested PV too
•Contacted PV company, and arranged for tree trimming
•Local advice hub did Energy Performance Certificate (required to get Feed in Tariff)
•Builder put in Thermostatic Radiator Valves and ‘chimney balloon’ to raise the energy rating to meet minimum required standard for Feed in Tariff

Result: Cold leaky house is now warm, dry and generating electricity……….

Det började med hunger (läckande tak), servitören gav förslag (isolering när man ända var igång) och varför inte en dessert (solceller) och tog beställningen till kockarna (som fixade anrättningen). En bra illustration till den verklighet där det finns många delar i kedjan och MÅNGA av dem är små (specialist-)företag som måste koordineras.

I de flesta länder inklusive Sverige så är det de många små företagen in byggnads- och installationsbranschen som är de nödvändiga kockarna som kan hålla effektiviseringsrestaurangen igång och ge de “hungriga” kunderna den näring (och glädje) de behöver. Men var är de i den senaste utredningen om “Energilandskapet i förändring”? Där heter det:

Vem är en mindre aktör?
De mindre aktörerna är en heterogen grupp, bestående av hushåll, bostadsrättsföreningar och små och medelstora företag inom alla branscher. De har i vissa avseenden olika förutsättningar men förenas av att de, i normalfallet, saknar kunskap och professionell kapacitet att agera inom energiområdet.

Ingen kock inom synhåll där!

Det finns stor risk att Du missade DSM University session om hur den riktiga marknaden med småföretag agerar och fixar energieffektvisering hos vanliga små kunder. Du har chansen igen eftersom föreläsningen finns inspelad och bilderna kan laddas ned.

Catrin Maby ger både översiktliga principiella exempel (bild nedan) och små solskenshistorier ur verkliga livet. Något att både fundera över och kopiera!

Det syns när man försöker ta del av läget i trialogen mellan EU-kommissionen, Parlamentet och Rådet (council) om effektiviseringsdiretivet (EED). The Coalition for Energy Savings har gjort en mycket bra sammanställning där positionerna klarläggs.

En sak är tydlig och det är att det ÄR INTE BRYSSEL (kommissionen) SOM ÄR PROBLEMET UTAN MEDLEMSLÄNDERNA I RÅDET (illustreras i bilden nedan). Kom ihåg det när valdebatten går igång i Sverige och när (som det brukar vara) populistpartierna går igång om att begränsa Bryssels makt.

Hur det slutar? - Det är nog lättare att gissa utgången av Mello!

Bilden avser ställningarna vad gäller artikel 7 i EED och visar ganska bra hur maktspelet i EU brukar se ut. Parlamentet är den drivande kraften och Rådet är de som bromsar.

Energieffektviseringen har kört fast. Det är dags att ta nya tag och se över styrmedlen som fortfarande baseras på gammaldags tänkande om hur människor fungerar och agerar. Gör Om och Gör Lätt(-are). Här kommer 16 förslag.

Enligt läroböckernas traditionella ekonomiska teori, kommer energieffektiviseringar av sig själv när de blir lönsamma. IEA har dock visat att fortfarande om 20 år kommer mer än 2/3 av potentialen inte att vara nyttjad, trots privatekonomisk lönsamhet!  ”Det behövs nya politiska initiativ”, säger de.
Nobelpriset i ekonomi 2017 till Richard H. Thaler satte fokus på att människor inte med automatik beter sig ekonomiskt rationellt. Det är dags att vi riktar oss till de riktiga människorna istället för textboksfiktionerna. Det måste bli lätt(-are) att göra rätt.

Ta hjälp av modern ekonomisk forskning
(1) Vi beter oss olika om vi upplever att vi redan äger någonting eller vi står i begrepp att förvärva samma sak. När vi talar om effektivisering föreslår vi att man byter ut saker man har i ett hem eller i produktionen. Den vi talar med känner sig bekväm med det man har och att det fungerar. Varför skall man byta till något konstigt?

(2) Vi tjatar om att förändringen skulle innebära en vinst. Men det vore bättre att visa att det innebär en förlust att INTE göra förändringen. ”Du tjänar på att byta lampor” säger vi istället för ”Du förlorar på att INTE byta lampor”. Vi lyssnar mer när det gäller att slippa en förlust!

Produkt- och installationsdesign
(3) Många av de produkter vi omger oss med är formgivna mera för att ha ett estetiskt värde än för att vara funktionella. Det syns på till exempel reglagen för att kontrollera temperatur och luftflöden i våra rum, men även displayer för att kontrollera belysning eller matberedning i kök. Inte sällan är det symboler och grå text på svart botten. Försök släcka ljuset i ett sammanträdesrum!

(4) Design kan även gälla installationer. I Storbritannien ökade acceptansen för vindsisolering när man erbjöd vindsröjning som en extra och kopplad tjänst.

(5) Ordna teknikupphandlingar för design som premierar produkter som är lätt(-are) att hantera.

(6) Man skulle också kunna följa och stödja energideklarationerna så att besparingar upp till en viss nivå (x%) skulle ges skattelindringar. Detta kan uppmuntra installationsföretagen till samverkan och gemensamma erbjudanden

Planerande och handlande
Helt genomförd effektvisering är en längre process – en helhet. Thaler talar om att vi har flera ”jag”. Vårt bästa jag planerar, men vårt vardagsjag tar över när tiden går. Det är en konflikt mellan “planning” och “doing”. I prismotiveringen liknar Vetenskapsakademin det vid hur Odysseus måste bindas vid masten för att inte lockas av Sirenernas sång och segla i kvav.

(7) Thaler har lanserat modellen ”save more tomorrow” där man inriktas på att spara mera, inte nu men vid nästa löneförhöjning. Det borde kunna utvecklas även för energieffektivisering!? Man gör mindre avsättningar till ett energisparkonto som ges förmånligare villkor och kanske skattesubvention som lockelse? Kopplat till byggnadsdeklaration eller energikartläggning. Den gamla “Bygga/Bo-dialogen” var faktiskt inne på det temat.

Var köper man en effektivisering?
Energieffektivisering är bedrägligt! Effektivare energianvändning kan åstadkommas med många olika kombinationer av produkter samt involvera många olika leverantörer av varor och tjänster från många (ofta små) företag. Den kan ha flera andra positiva effekter och värden.

Blotta tanken på att enskilda individer skall kunna balansera alla dessa på ett tillfredställande sätt är ”mäktig”. Både kunder/användare av energi och de leverantörer som kan tillhandahålla lösningarna är i vardagen fullt upptagna med mycket annat. Vi har ”begränsad bandbredd”. Lösningen kan vara att på olika sätt skapa ökad trygghet så att tankar och oro kan avlastas.

Det behövs kunniga(-re) aktörer, det måste bli lättare att välja rätt och olika åtgärder måste bringa tryggheten att lösningen är på väg.

(8) Auktorisation
Man bör säkerställa att leverantörer av varor och tjänster har den nödvändiga kunskapen och dokumenterade erfarenheten. EEF håller på att utveckla sådan.

(9) Paketlösningar i byggsats
Byggnadsdeklarationerna och kartläggningarna bör vara ”instegshjälp” så att man får ett åtgärdsprogram.

(10) Varudeklarationer med spets
Produktspecifikationer skulle kunna kompletteras så att det angavs vilka andra modeller och prestanda som kan övervägas eller vilka andra åtgärder som passar samman.

Exempel: Gör paket av motor och varvtalsreglering till motorn eller e-handelns sätt att knuffa för andra produkter än den man köpt ”andra kunder har också köpt xxxx”

(11) Effektivisering ingår
Företagen borde adressera kundens egentliga problem (som inte alltid är energieffektivisering) och visa hur den egna produkten kan lösa problemet och ge effektivisering på köpet!

(12) Förutse och förbered kommande åtgärder.
Åtgärder kan motivera att man också gör sammanhängande saker. Byggnadsåtgärder, med höga ställkostnader, kan motivera att andra genomförs nu istället för att komma tillbaka senare,  “Köp 2 betala för 1”

(13) Vita certifikat
I många länder har man ”Energy Efficiency Obligations” för energiföretag som får dem att tänka på effektvisering som alternativ till att bygga ut kapacitet. För distributionsföretagen borde detta vara intressant när de överväger problemen med effekt i bristsituationer. Det påverkar också deras kundrelationer. En amerikansk butiksägare mötte energiföretaget som erbjöd förbättrad belysning med orden: ”Äntligen kommer ni med något positivt istället för bara räkningar”

(14) Gör erbjudandena mera spännande.
Många vill få tillgång till förnybar energi i lokal skala. Paketera solceller och andelar i vindkraft med effektiviseringsåtgärder så att den ekonomiska insatsen blir mindre, säkrare och tryggare.

(15) Dra nytta av grannarna.
Industrinätverk är ett sätt att nyttja erfarenheter som gjorts av andra i närheten och därmed få större trygghet.

(16) Röj en gräddfil för energieffektivisering
Öka renoveringsgraden och –djupet genom att samla alla goda krafter både i finansiering, stöd och kompetens.
Samhällets alla resurser samlas för att visa att renoveringar för uthållig energianvändning är det mest önskvärda. Ett bättre samarbete mellan myndigheter, finansiärer och utförare skapar en gräddfil för energieffektvisering.

Ta nya tag
Det mest slående i debatten om energieffektiviseringar är att potentialen tycks inlåst. Inte därför att möjligheter saknas utan därför att vi väljer att titta åt fel håll.

Alla intresseinriktningar har sina sammankomster, för att fira eller för att stärka varandra i anden. Så också klimatförnekarna (även om de föredrar att kallas skeptiker). Tidskriften Effekt rapporterar om deras möte i Mölndal nyligen. Intressant läsning som ger också oss, som inte delar deras synpunkter, insikter om deras tänkesätt.

...som vi baxat ända hit!” Om man nu skulle travestera förre finansministern Feldts skaldekonst.

Vi har ju nu under några decennier fått leva med ett antal avregleringar på energimarknaderna (men även på finansmarknaderna, vård, skola och omsorg). I samtliga fall har vi fått höra att dessa skall ge större valfrihet, bättre service och lägre kostnader. Och i praktiskt taget alla kan vi notera att valfriheten fåtts till priset av högre kostnader, dubiös service, sämre kvalitet och ökade risker. Vi har också tvingats acceptera att vinsterna ökar men främst tillfaller några få. I USA trumpetar fortfarande den nya administrationen avregleringarnas lov men vi har ju också sett att Trumps världsbild tillhör det förgångna. 

I Sverige har nyligen Elektrikerförbundet granskat avregleringarna och funnit att de inte har något positivt för kunder och anställda. Sammanfattningsvis säger de att resultatet är:
* farligare jobb inom energibranschen.
* sämre standard på elanläggningar och lägre kvalitet på det materiel som används.
* högre kostnader för hushåll och industri.
* ett försämrat samhällsskydd.

I Storbritannien har, enligt The Guardian, de största elbolagen satt i system att överdebitera sina kunder.

Någon som är förvånad? 

De nordiska länderna har varit föregångare när det gäller att utnyttja bränslen klokt i energiomvandlingen och kraftvärmen (cogeneration) är en framgångssaga. För något decennium sedan började man prata om ytterligare en variant nämligen trigeneration. Man skulle kunna få både el, värme och kyla ur en anläggning (se bild nedan).

Det har emellertid inte blivit någon stor hit (ännu) men det kanske ändras nu när EESL i Indien träder in på scenen. Och det kanske är naturligare att ett land med så påtagliga behov av kyla i en allt värmare värld är de som knuffar på. De ser en marknad som är långt ifrån försumbar:

a new $20 billion market that will include gas engines to produce cooling, heat and electricity to halve power costs for establishments like hotels, hospital and malls

Personligen känns det kul med tanke på att jag försökte knuffa för det här för många år sedan (http://fourfact.se/images/uploads/Energieffektivisering_pa_riktigt.pdf) och tänkte då på att vi i Sverige har avsevärt kunnande på områdena el, värme och kylteknik. Kanske är det dags nu?

Möjligen kan intresset dessutom påverkas av att det är företag som tillhandahåller effektiviseringsteknik som går bäst på börsen nuförtiden:

Efficiency drive
The outperformance is driven by companies involved in the provision of products, materials and services related to energy efficiency.

Princeton visar i en ny rapport att städerna i USAs torra regioner kommer att bli obeboeliga innan det här seklet är över (se bild nedan).

Naturligtvis är botemedlet att reducera utsläppen av växthusgaser men en lindring i nöden kan vara effektivare luftkonditionering och den utrustningen kan komma från Indien! Ett land som också har erfarenhet av värmeböljor. EESL (världsmästarna i effektvisering) håller på att ta fram de bättre aggregaten.

Det har på sista tiden kommit ett antal förslag som syftar till att göra renoveringsmarknaden (och effektviseringen) mera ändamålsenlig. Det senaste är en utredning som föreslår att införa ett system med “effektiviseringsinteckningar” (energy efficiency mortgages) som baseras på att man har en säkerställd plan för effektiviseringen som utgångspunkt, till exempel med energideklarationer.

Här finns en viss likhet med ett tidigare omnämnt förslag att låta allt stöd till renovering gå till “konsortier” av företag som garanterade renovering till lågenergistandard och som avsåg fastigheten istället för ägaren som objekt.

Men också en likhet med det projekt som avser att göra energideklarationerna till färdplaner (roadmaps) för renoveringar så att renoveringstakt och -djup kan förbättras.

I de nämnda exemplen finns också mer eller mindre tydligt omnämnt “Multiple Benefits” som en del av bedömningsgrunden för renoveringsprojektens kvalitet. Håller vi på att få klart för oss att effektivisering går att få ordning på även om det är (lite) komplicerat? 

För ett tag sedan lades ett förslag till hur man skulle kunna samla alla goda krafter i ett bättre samarbete mellan myndigheter, finansiärer och utförare för att skapa en gräddfil för energieffektvisering.

Ytligt sett ser det ut som en variant av PPP (Public Private Partnership) och det kanske man kan kalla det men just det begreppet är väl inte så bra som argument när vi nu har sett både Arlandabanan och Nya Karolinska vilka båda har tveksamma (milt uttryckt) egenskaper. Kanske vi kan kalla det PPPP istället där ett extra P får stå för Progessiv. Men låt förslaget få tala för sig själv:

The proposed market framework is proposes to address all the barriers to energy renovation at the same time including the up-front cost barrier, the split-incentive and ownership’s changes barrier, the lack of technological solutions to deliver ZEB, the burden of energy renovation work which last for months and the behavioural change of industry leaders. 

The implementation of a such framework requires 2 policy changes and 2 market changes.

From policy perspective, the two major changes relate to a) bundling existing public finance into one source of financing which will provide loans at low-interest rates to compagnies instead of incentives to individuals. These loans should be provided only for companies delivering ZEB renovation while today incentives are given to individuals for shallow renovation work. Having a clear ZEB target will eliminate the existing shallow renovation market and providing b) loans to cluster of companies will address the up-front cost barrier.

From market perspective, the two major changes include c) building cluster of companies which will propose energy renovation kits delivering ZEB. The cluster of companies should also develop long-term energy renovation contracts which would d) link the energy renovation to the properties instead of individuals. This will allow to overcome the split incentives and the ownership’s changes barriers.

En intressant tanke som tydligt avser att komma ifrån det “räddhågsna” smårenoverandet som kan bli följden av en enskild person saknar kunskap och förmåga att ta ett större grepp och som därtill fordrar att samarbetande företag (med auktorisation) går på djupet och gör det långsiktigt. Och eftersom det är ett tydligt behov av att renoveringarna både går snabbare och djupare löser det ett viktigt samhällsproblem.

En av beteendeekonomins intressantare upptäckter är den om vår bristande “bandbredd” för att kunna hantera den information som det krävs att vi klarar för att vara ekonomiskt rationella. Sendil Mullanaithan och Eldar Shafir visar hur i sin bok Scarcity. Botemedlet är ofta att skapa större trygghet för den som skall fatta sina beslut men upplever att de inte klarar av informationen, eller har tid tillräckligt eller att ett felslut kan leda till förluster. Hur kan vi transformera sådana insikter till åtgärder och policy för att effektvisera mera?

Det är viktigt att komma ihåg att det inte bara är slutanvändaren kunden som måste beröras av åtgärder för påverkan utan även (och kanske än mer) leverantörerna av produkter och installationer eftersom det är de som skall göra jobbet och de som skall stå för tryggheten. Ett sådant synsätt står i kontrast till den traditionella ekonomistiska synen att man bara behöver sockra erbjudandet med olika penningerbjudanden. Som om det behövdes “mutor” - effektvisering är lönsamt i sig själv!

Några alternativ kan vara:
* Auktorisation av utförarna. Något som EEF håller på att utveckla.
* Kunskapsbaserade paketlösningar. Baserade på energideklarationer och kartläggningar. Ett pågående EU-projekt vill skapa färdplaner (Roadmaps) av deklarationerna för att sätta både användare och leverantörer på spåret.
* Helhets- och funktionsinriktning. Utgående från det som kallas UBR (Unique Buying Reason). Användarnas överskuggande problem är ofta inte effektvisering, den ligger utanför deras bandbredd. Men deras riktiga problem (t.ex. hälsoproblem i byggnader, produktivitet i processer, sjukfrånvaro på arbetsplatser) kanske kan botas med effektiviseringsåtgärder
* Vidga perspektivet. De komplexa valen som hänger samman med effektivisering behöver illustreras bättre och sammanhangen klargöras. Exempel att göra paket av motor och varvtalsreglering till motorn. Jämför också Kostcirkeln eller e-handelns sätt att knuffa för andra produkter än den man köpt med frasen ”andra kunder har också köpt xxxx”
* Gör erbjudandena mera spännande. Många attraheras av att få tillgång till förnybar energi i lokal skala. Paketera solceller och andelar i vindkraft med effektiviseringsåtgärder så att den ekonomiska insatsen blir mindre, säkrare och tryggare. Här skulle ett engagemang från energidistributörerna kunna vara på sin plats med så kallade Vita certifikat (om de inte vore så dogmatiskt ointresserade!  )
* Förutse och förbered kommande åtgärder. Modellen finns i många sammanhang “Köp 2 betala för 1”. Om man kan anta att ytterligare åtgärder behövs inom inte alltför avlägsen framtid kan det vara klokt att tidigarelägga dem
* Dra nytta av grannarna. Industrinätverk är ett sätt att kunna nyttja erfarenheter som gjorts av andra i närheten och därmed få större trygghet.

Så sluta tänka i termer av ekonomiska lockbeten och mera i termer av trygghet!

Många av de produkter vi omger oss med är formgivna mera för att ha ett estetiskt värde än för att vara funktionella. Det syns tydligt på till exempel reglagen för att kontrollera temperatur och luftflöden i våra rum, men även på tavlor (displayer) för att kontrollera belysning eller matberedning i kök eller armaturer för vatten i badrum och kök. Inte sällan är det symboler och grå text på svart botten! Snyggt kanske men svårt att hantera - ibland omöjligt. Försök släcka ljuset i ett sammanträdesrum!

Ett angeläget område borde sålunda vara att se över formgivning (design) till exempel från det perspektiv som Thaler och Sunstein visar i sin bok Nudge
a) underlätta Komplexa val,
b) Visa Nyttjandefördelar,
c) Undvika misstag i användning,
d) Förstå konsekvenserna av användningen,
e) Ge Feedback (återkoppling) om driftläge,
f) Göra starten Användarvänlig.

Ett enkelt sätt att underlätta skulle kunna vara att anordna teknikupphandlingar för design som premierar produkter som är lätt(are) att hantera.

Det är emellertid inte bara produkter som bör ges en ”design” som attraherar och motiverar energieffektiv handling utan det kan även gälla installationer. Effektvisering handlar inte bara om enstaka produkter som sätts in vid enstaka tillfällen utan snarare handlar om en process, en händelsekedja kan det vara intressant att se till hur man kan koppla åtgärder från flera leverantörer under en längre tidsrymd och också se till om man kan underlätta för hur efterföljande steg skall kunna förberedas.  Ett känt exempel är att man i Storbritannien ökat acceptansen av vindsisolering genom att erbjuda fastighetsägarna vindsröjning som en extra och kopplad tjänst.

Här finns uppenbarligen stora möjligheter till utveckling av både marknadens tjänster och styrmedel för att påverka acceptansen hos kunderna. Ett förslag som nämnts skulle vara att följa och stödja energideklarationerna så att besparingar upp till en viss nivå (x%) skulle ges skattelindringar när nivån uppnåtts. Detta skulle också kunna uppmuntra installationsföretagen till samverkan och gemensamma erbjudanden. Många av åtgärderna genomförs av lokala småföretag som är kända och uppskattade av kunderna men inte är motiverade att ta större grepp.

Till de mera utmärkande dragen för effektviseringen är att det är en längre process. Kunden är i grunden positivt inställd men känner sig vilsen inför vilka åtgärder som skall vidtas och när. Det måste passa in i en längre händelsekedja.

Nobelpristagaren i ekonomi 2017 Richard Thaler talar om att vi har flera ”jag” som har att ta ställning till det hela. Vårt bästa jag planerar, hoppas och önskar men vårt vardagsjag tar över efterhand som tiden går och handlar inte som vi önskat (jämför bild nedan). Det är en konflikt mellan “planning” och “doing”. I sin prismotivering liknar Vetenskapsakademin det vid hur Odysseus låter sig bindas vid masten för att inte lockas av Sirenernas sång och segla i kvav.
 
Rådgivares och analytikers propåer med livscykelanalyser påverkar i bästa fall bara i utgångsläget. Det är en bra vägledning för våra “bästa jag” men vi måste komma upp med en handlingsvariant för våra “vardags-jag”

Thaler har studerat problemet särskilt i förhållande till pensionssparandet och lanserat modellen ”save more tomorrow” där man får sparare att inrikta sig på att spara mera när de får nästa löneförhöjning. Man försätter sig i ett mentalt tillstånd att spara mer på ett sätt som inte känns så svårt just nu.

Något liknande borde kunna utvecklas även för energieffektivisering!? Kanske kan man göra mindre avsättningar till ett energisparkonto som ges förmånligare villkor och kanske skattesubvention som lockelse? Allt kopplat till byggnadsdeklaration och/eller energikartläggning. Den gamla “Bygga/Bo-dialogen var faktiskt inne på det temat. Det är dags att väcka upp det igen!

Framgångar i idrott bygger på en enda princip ENERGIEFFEKTIVITET!. Det är ju uppenbarligen så att den som använder sin energi på bästa sätt också vinner.

ACEEE beerättar lite om hur man i Korea också tillämpat den principen på transporter (tåg och elfordon), belysning (LED) och byggnader i själva arrangemanget i år.

Vad är det som gör det så svårt att ta till sig budskapen om miljö- och klimatproblemen och att AGERA så att vi åtminstone reducerar dem? Är det vårt sätt att behandla fakta eller är det något djupare i vår mentala utrustning?

En omtyckt tes är att “fakta talar för sig själv”, men det är nog mera så att fakta inte talar alls om ingen hjälper till med översättningen av vad fakta betyder.

Ett exempel på nyttiga fakta som kommer att ha svårt att nyttja är boken “Come on” av von Weizsäcker och Wijkman. Den är mycket innehållsrik men den behöver flera olika uttolkare innan dess innehåll kommer till sin fulla rätt. Det är kanske Du som kan och skall göra det?

I Storbritannien har man undersökt vem det är som gör jobbet med energieffektvisering och funnit att det är de lokala småföretagen som är den viktigaste länken. Catrin Maby berätta hur i ett webinarium den 22 februari kl 15.

Installer Power: unlocking low carbon retrofit in private housing

22 Feb 2018 @ 15:00 CET

There is huge untapped potential in the trigger-point opportunities to include energy improvements in other work offered by the general home repair, maintenance and improvement market, a thriving market for which there is an ongoing demand, not typically dependent on public sector stimulus. Including energy efficiency and micro-renewables measures at the same time as other works can help address barriers such as cost and disruption. Qualitative data was collected from building trades people (UK), to gain a different perspective on this issue from that usually heard in policy circles, from an industry dominated by micro-enterprises active at a local level.

———————
Eftersom många har en “romatisk” uppfattning om att effektvisering händer av sig själv när tiden är mogen är Catrins forskning en viktig tankeställare.

Den högsta sanningen för USAs nuvarande ledning är att avregleringar skall hjälpa företagen. Donald (the stable genious enligt honom själv) skryter med att för varje ny reglering skall minst två gamla tas bort. Man behöver inte fundera så länge för att komma underfund med att ett sådant instrument är lite trubbigt. Många regleringar är ju snarare en hjälp för företagen att skapa bättre och lika villkor för konkurrens.

Men frågan är om det inte är ännu viktigare att skapa bättre regleringar än att avskaffa dem? Cass Sunstein (som skrev Nudge tillsammans med Richard Thaler) skrev för några år sedan en bok som hetter “Simpler. The Future of Government” där han bland annat visar att regleringar skall göra det lättare att göra rätt.

Så i den mån Trump och andra av hans sort har en poäng så ligger det snarare i att rregleringar kan vara onödigt krångliga. För företagen borde emellertid alternativet inte i första hand vara att ta bort dem utan göra dem bättre så att kunderna kan välja rätt. Solceller och effektviseringen kan vara vackra exempel.

I EU finns ett intressant projekt (iBRoad) som syftar till att ta fram individuella handlingsplaner “roadmaps” för byggnadsrenoveringar för att få upp takten och öka djupet i renoveringarna.

iBROAD intends to explore, design, develop and demonstrate the concept of individual building renovation roadmaps (iBROAD), as a tool outlining deep step-by-step renovation plans with customised recommendations for individual buildings (iBROAD-Plan), combined with a repository of building-related information

I ett första steg har man nu karltlagt situationen i ett antal länder, bland annat Sverige. Där kan vi utläsa att renoveringstakten i Sverige är väsentligt lägre (0,88%), se bild nedan, än de målsättningar som EU ansatt på 2-3%.

Det finns också expertnoteringar om situationen i de länder som studerats och även om de ibland förefaller självklara är det ofta bra att få dem svart på vitt:

The main barriers for energy efficiency improvements are the high cost of renovation and the uncertainty of which measures to implement.

Eurostat visar med statistik från 2016 att energianvändningen ökar istället för att minska (se bild nedan).

Statistiken finns redovisad på landsnivå och det är en ojämn fördelning. Sverige klarar sig med ett nödrop men det är inge succehistoria att skriva hem om!

Det behövs nya initiativ! Och det är nog inte av den karaktär som vissa företrädare på debattarenan haft, typ: flyga mer så vi kan förorena mindre!

PS Men det invektiv hon använde för sina motståndare kan nog användas för henne själv! Ett gott exempel på kretslopp? 

I EU pågår en översyn över de direktiv som gäller för energiföretag och deras ansvar på marknaden. Det har nu lett till en diskussion om var gränsen går mellan energiföretagens ansvar när de har stora solcellsparker, mindre kollektiv som skaffar gemensamma anläggningar och ända ned till enskilda personer som sätter upp några celler på taket.

I Euractiv skriver man till och med att det handlar om en kontrarevolution till energiomställningen “Beware the clean energy counter-revolution” De menar att hela upplägget är nyliberalsistiskt tes-tuggande:

....justification is as simple as liberal economic theory. “Providing exemptions to some market participants means discriminating against others, which fundamentally undermines the market structure,”

Det verkar vara en sorts diskussion som vi hade i Sverige för några decennier sedan om beskattning när man plockade bär för hushållsbruk eller den sorts diskussioner som brukar användas i juridiska prep-kurser om vem som är skyldig när man tappar en låda apelsiner vid lossning i hamen. Rätt skall ju vara rätt!

Eller borde det snarare vara så att (om vi skall klara energiomställningen) det skall vara lätt att göra rätt? 

Agora har gjort en sammanställning av hur elmarknaden i Europa utvecklas och sammanfattar att det är både ojämnt (när man jämför från år till år) och långsamt. Se också bild nedan.

...whilst the energy transition in the power sector is generally heading in the right direction, a lot of work remains to ensure its implementation is as effective, cheap, secure and fair as possible

Inte oväntat så är det effektviseringen som saknas i bilden!

I en rapport om hur väl vi använder jordens resurser (jämför bild 1 nedan), The CIRCULARITY GAP report, hävdas att återanvändningen (kretsloppsandelen) av allt materialflöde är 9,1%.

Intuitivt känner man att mera fokus på kretslopp gör hela energiomställningsprocessen mera komplicerad, men det är kanske fel!? Så här skriver de i rapporten:

The transition to circularity is therefore a means to an end. As a multi-stakeholder model, a circular economy has the ability to unite a global community behind an action agenda, engaged and empowered both collectively and individually.

Och det är kanske rätt? Ju fler vi är tillsammans som det heter i den gamla schlagern. För det är många moment i strategins delar som arbetar i samma riktning, (se bild 2 och tabell som följer):

Prioritise Regenerative Resources: Ensure renewable, reusable, non-toxic resources are utilised as materials
and energy in an efficient way.
Preserve and Extend What’s Already Made: Maintain, repair and upgrade resources in use to maximise their
lifetime and give them a second life through take-back strategies, where applicable.
Use Waste as a Resource: Utilise waste streams as a source of secondary resources and recover waste for
reuse and recycling.
Rethink the Business Model: Consider opportunities to create greater value and align incentives through
business models that build on the interaction between products and services.
Design For the Future: Adopt a systemic perspective during the design process, to employ the right
materials for appropriate lifetime and extended future use.
Incorporate Digital Technology: Track and optimise resource use and strengthen connections between
supply-chain actors through digital, online platforms and technologies.
Collaborate to Create Joint Value: Work together throughout the supply chain, internally within
organisations and with the public sector to increase transparency and create shared value.

Och så här står det i rapporten:

The Club of Rome compared development scenarios for five EU member states and found that renewable energy and energy efficiency alone can reduce greenhouse gas emissions 50%. When adding circular economy strategies that number would increase to 70%.

BILD 1
————————

BILD 2

Romklubben fyller 50 år 2018. För att celebrera detta har Ernst von Weizsäcker och Anders Wijkman gett ut en bok med titeln “Come On” med undertiteln “Capitalism, Short-termism, Population and the Destruction of the Planet”.

Det är en ganska tunn bok, cirka 200 sidor, men den är tät! Den är uppbyggd efter den gamla principen att berätta om sakernas tillstånd (narratio) och sedan berätta om varför/hur problemen skall lösas (probatio). Enkelt och rejält i tre kapitel.

1. C’mon! Don’t Tell Me the Current Trends Are Sustainable! Pages 1-61
2. C’mon! Don’t Stick to Outdated Philosophies! Pages 63-100
3. Come On! Join Us on an Exciting Journey Towards a Sustainable World! Pages 101-204

Illustrationerna både i text och bild är slående, men just denna styrka är också ett problem. För många läsare är de grundläggande frågorna och svaren säkert kända men bredden är nog ändå en överraskning.

Det är nog författarnas avsikt - att vi skall se att problemen inte är isolerade till något enstaka område och att vi skall kunna fixa det med lite smarta lösningar utan någon egentlig ansträngning. Men här ligger också deras problem. Hur skall vi kunna ta till oss och omsätta deras tunga och täta budskap i handling? På det sättet bör boken ses som ett startskott snarare än en manual. Budskapet är tätt och kan bli till ett svart hål utan någon riktig gravitationsvåg som skakar om oss!

Nu förbereds dock presentationer som skall ge oss en chans att lite lättare tränga in i materialet. Den första i ett seminarium den 13 februari “Klimatet, kvartalsekonomin och kapitalismen” som också kommer att spelas in och bli tillgänglig på video. Men det kommer att behövas mera!

PS Densiteten för ett svart hål med Jordens massa är 2.05×10^30 kg/m³. Det är rätt mycket

Är ett ovanligt passande ord för det projekt som hittills inneburit att man fått ut snart 30 millioner LED-lampor på den indiska marknaden och fått ned priset till en nivå som stora delar av befolkningen har råd med. Framgångarna beskrivs i en bok som kan laddas ned från nätet och som är väl värd att bläddra igenom. Redan omslaget är en pärla (se bild nedan) som tydligt visar vad det handlar om, effektiv belysning för ett överkomligt pris och som ger möjligheter för utkomst och dräglig tillvaro också för blygsamma företag.

Sedan finns det de i Indien som har större krav och större resurser men som också sett vad som behövs.

“Climate change is the next century’s biggest financial and business opportunity,” Anand Mahindra, chairman of the Mahindra Group, a $19 billion conglomerate, told the World Economic Forum (WEF), an annual meeting of global business and political leaders held in the Swiss Alps resort of Davos…...Mahindra likened the transformation to when cars were first introduced and the industry that developed around them. Climate change will also bring new appliances, technologies and retrofitting of old ones, he said…...“Why on earth are we talking about this as a compulsion or a burden?” he asked the audience…...The idea that companies face a trade-off between improving the climate and their growth or profits is a “myth”, he added.

De som ligger bakom Ujala-kampanjen är EESL (Energy Efficiency Services Limited) med sin chef Saurabh Kumar. De har ett helt batteri av olika projekt från lampor, till elfordon, till solceller och som dessutom håller på att expandera sin verksamhet i Asien och till Storbritannien!

Den andre personen är Ajay Kumar som sedan några år är chef för TERI och som har varit hjärnan bakom Indiens framgångsrika Industriprogram (kallat PAT) och även satsningar på effektvisering i jordbrukssektorn. Det senare mer eller mindre ett mirakel när man får fattiga jordbrukare som har starkt subventionerade elpriser att satsa på att spara el! Något som får traditionella ekonomer att famla efter något att hålla sig i.

Och precis som industrialisten Mahindra ser så gäller också för Indien att det inte bara är en fråga om att spara (även om 17 miljarder dollar inte är fy skam) utan framförallt är det en fråga om industriutveckling och något som har genomslag för HELA befolkningen!

PS En ny utvärdering visar att man haft ännu större genomslag på LED-marknaden än vad det ursprungliga programmet avsåg. Och med det markanta genomslag också i flera andra avseenden såsom luftkvalitet och sysselsättning.

När man kommit på tricket så är det enkelt! Vem hade tänkt på att man skulle sätta ihop sina möbler själv och att de skulle komma i ett platt paket?

Och varför har ingen (ännu) kommit på hur man skall leverera effektivare energianvändning efter samma modell? För när Du väl kommit på tricket är Du på säker mark! Så här beskrivs IKEA-effekten i Wikipedia:

“The price is low for IKEA products largely because they take labour out of the equation. With a Phillips screwdriver, an Allen wrench and rubber mallet, IKEA customers can very literally build an entire home’s worth of furniture on a very tight budget. But what happens when they do?” They “fall in love with their IKEA creations. Even when there are parts missing and the items are incorrectly built, customers in the IKEA study still loved the fruits of their labours.

Det stora intresset har varit på Trumps framträdande i Davos och det förefaller dras en lättnadens suck att han klarade av att läsa upp ett tal (fullt av självberöm och plattityder) från textmaskinen utan att staka sig eller göra något av sin vanliga utfall mot inbillade motståndare. Världens krav har fallit dramatiskt!

DNs Peter Wolodarski har träffat på dem som tycks vara nöjda med den låga ribban och sakernas tillstånd. Ett samtal som bekräftar att den fasad som Davos försökt måla upp av samhällsengagemang och ansvarstagande nog är mest yta.

Men det fanns ändå några deltagare där som visar att de menar allvar och de i sin tur indikerar att centrum för engagemanget har flyttat från de länder som brukar vilja synas som ledare till andra, till exempel - Indien!

“Climate change is the next century’s biggest financial and business opportunity,” Anand Mahindra, chairman of the Mahindra Group, a $19 billion conglomerate. ...Mahindra likened the transformation to when cars were first introduced and the industry that developed around them. Climate change will also bring new appliances, technologies and retrofitting of old ones, he said.

“Why on earth are we talking about this as a compulsion or a burden?” he asked the audience.

Det är förhoppningsvis denna inställning som är agendan för framtidens möten och att det är Trump (och hans kollegor) som hamnar i marginalen.

kan leda den stora omställningen (om man nu får göra lite våld på gamla ordspråk om bäckar och droppar).

Det är de många små företagen som i sina dagliga jobb med installationer och byggarbeten som gör energiomställninegn möjlig. Detta har visats i en Brittisk studie “Installer Power” och som kommer att presenteras i ett webinarium den 22 februari kl 15. Missa inte det!

Installer Power: unlocking low carbon retrofit in private housing
22 Feb 2018 @ 15:00 CET

There is huge untapped potential in the trigger-point opportunities to include energy improvements in other work offered by the general home repair, maintenance and improvement market, a thriving market for which there is an ongoing demand, not typically dependent on public sector stimulus. Including energy efficiency and micro-renewables measures at the same time as other works can help address barriers such as cost and disruption. Qualitative data was collected from building trades people (UK), to gain a different perspective on this issue from that usually heard in policy circles, from an industry dominated by micro-enterprises active at a local level.