..är här på norra halvklotets övre del. Och i ny teknologi för effektiv belysning! I tidskriften Forbes finns en intressant artikel med några exempel och en omfattande lista med länkar som borde kunna inspirera.

Informationen kommer från Californien och det finns därför också en intressant förteckning över åtgärder där energiföretagen assisterar i genomförande av åtgärder. Dessa amarikanska företag har en aktivare roll än de Europeiska. Vita certifikat förefaller den Europeiska vägen där man ålägger energiföretagen att finansiera åtgärderna men låter specialister på effektivisering göra jobbet.

Det har kommit en departementspromemoria, DS 2005:51, om energieffektivisering i bostäder och lokaler och som bl.a. bygger på Miljövårdberedningens förslag som kom för c:a ett år sedan. Miljövårdsberedningen föreslog en strategi med fyra ansatser och promemorian berör dem men missar helheten i de fyra delarna. Hög ribba fordrar inte bara bra ansats utan också spänst i hoppet.

Miljövårdsberedningen föreslog att:
A. Skapa en strategisk plattform genom att inrätta en beredning som tar fram en vision för ett energieffektivt Sverige och som sätter nationella mål som kan brytas ned på sektorer.
  DS 2005:51 ansluter till målet men vill använda “viktningsfaktorer” för olika former av energi och har inget med om själva plattformen exekutiva del (beredningen)

B. Stimulera teknikfronten genom att
  - inrätta en funktion för utveckling och spridning av ny teknik
  - utveckla teknikupphandlingen
  - förstärka forskning, demonstration och internationellt samarbete för att få marknadens medverkan i utvecklingen
  DS 2005:51 ansluter till huvudtanken men undviker preciseringar om tillvägagångssätt och innehåll

C. Göra staten till en marknadsbrygga
  - Statens fastigheter skall föregå och utmana andra aktörer, upphandla från den bästa kvartilen, göra Vattenfall till en spjutspets för energitjänster.
  DS 2005:51 ansluter till tanken men avstår från att precisera mål som t.ex. att inrikta sig på den bästa kvartilen.

D. Stärka den breda implementeringen
  - Skapa en motor för genomförandet, t.ex. med en effektiviseringsfond
  - Verka för effektivare och mera transparenta priser
  - Utveckla de ekonomiska incitamenten i fastighetstaxering, lån, bidrag, klassificering, märkning, fondering mm
  - Skärpa regler för planering och byggande så att effektivisering tillgodoses.
  - Öka kunskapen genom rådgivning och utbildning
  DS 2005:51 tar upp flera aspekter på de ekonomiska incitamenten och föreslår dessutom en effektiviseringskampanj men med huvudinriktning på medborgarnas attityder

Miljövårdsberedningen har utgått från en syn på omfattande och total marknadsomställning där flera element måste fungera tillsammans. Resultatet (R) är en funktion av Potential (P) och Acceptans (A), se figur.

Och en marknadsomställning måste omfatta både framkant, mitt och bakkant på markanden, se nedan.

eller vad den skall heta är tillsatt men uppgiften är ännu inte formulerad. Det är kul att se att Leif Johansson från Volvo ingår eftersom han under sin tid som VD vid Electrolux var pådrivande till deras medverkan i teknikupphandlingar för effektivare kylskåp. Det var en positiv erfarenhet som han förhoppningsvis har i gott minne. Det är också bra att man valt nya krafter som Lotta Bångens (ordförande i Energirådgivarna) att medverka.

Kommissionen för att bryta oljeberoendet i Sverige till år 2020 är, vid sidan av Göran Persson och Stefan Edman:
Leif Johansson, vd Volvo lastvagnar
Birgitta Johansson Hedberg, vd Lantmännen
Lisa Sennerby Forsse, Professor, Formas
Christian Azar, Professor, Chalmers
Lotta Bångens, ordförande för Energirådgivarna
Lars Andersson, fd ordförande Eskilstuna energi och miljö
Christer Segersten, ordförande Södra skogsägarna
Göran Johnsson, fd ordförande Metall.

Många kämpar med tankar kring hur energitjänster skall kunna bli mera omfattande och tilltalande. Ett bidrag är en rapport från EUs Joint Research Center och som är en status rapport 2005. Den innehåller en nyttig kartläggning och är förhoppningsvis bara en början på ett mera innovativt arbete och som också kan länkas till IEAs DSM-Program där ett nytt projekt med global inriktning just börjat.

Fraunhofer Institute i Tyskland har för EUs räkning gjort en djupdykning i källmaterial för att undersöka utvecklingsläget för några tillförselteknologier.

Rapporten har karaktär av “roadmapping” genom att den också ser till “socio-ekonomiska” faktorer. Torwald Gahlin hade en gång en nidbild av den teknokratiska (och ekonomistisk) synen och lät en av sina gubbar säga: “Tänk vad man skulle kunna göra för mänskligheten om man slapp att ta hänsyn till den!” Men denna rapport är annorlunda. Det är glädjande att studier av denna sort lämnar det rena teknikperspektivet och också ser till hur genomförandet skall kunna ske.

Tony Blair säger att kärnkraft är en väg för Storbritanniens energipolitik. Och säger att “facts have changed”. Det som är helt klart är att Tony Blair har ändrats. Frågan är bara av vem?

Det är i varje fall inte av sin egen förre miljöminister som är mycket kritisk. Kanske skulle EU-kommissionen sända tillbaka ett brev som de fått tidigare, (Blair_Persson.pdf) “Return to sender. Address unknown”.

Tidskriften Forbes är inte främst känd för sitt engegemang i energi- och miljöfrågor. Deras artikel om Hi-Tech och Energieffektivitet är inget undantag eftersom fokus ligger på hur företag kan förbättra sin lönsamhet. Men så mycket mera glädjande eftersom de också visar intressanta exempel och noterar (lite yrvaket) att resursen “effektivisering” är underutnyttjad.

Artikeln är inspirerad av verksamheten vid LBLs A-team som har en diger lista över intressanta åtgärder och projekt.

Integrationen är otillräcklig och marknaden karakteriseras av koncentration och konsolidering säger EU i en rapport om el- och gasmarknaderna i Europa.

Kommissionen väntar sig att en förbättring skall leda till lägre priser och att incitamentet för effektivisering därmed urholkas men kan kompoenseras genom andra initiativ. EFtersom kommissionens rapport behandlar de allmänna förhållandena i Europa så gäller kanske inte slutsatsen om fallande priser Sverige, se bild! 

Ibland råkar experter på effektivisering i affekt och särskilt händer det när man talar om hur besparingsmål skall tolkas, formuleras och mätas. Målen uttrycks ofta som procent och det öppnar för diskussioner. I Schweiz har man tagit ett radikalt grepp och formulerat ett mål som 2000 W per person (och 18 MWh) till mitten av seklet vilket motsvarar effektivisering med en faktor 4-5.

I en så kallad vitbok för forskning och utveckling går man sedan igenom vilka områden man behöver satsa på och möjligheterna att uppnå målen. 2000 Watt per capita är åtminstone ett absolut mål som svårligen kan feltolkas. Även om man måste fråga sig om det också är tänkt att belastningsfaktorn skall vara 100%! Det kanske kan diskuteras? 

Vår kommisionär Piebalgs visade vi en konfrens i London nyligen upp en “vägkarta för Europas energiframtid. Enkel och klar! Effektivisering-Diversifiering-Uthållighet-Positiv tillämpning-Globalt ledarskap.

Egentligen är detta inte en “roadmap” i den betydelse ordet används men det är onekligen en bra riktningsangivelse och uppmaning till oss andra att göra de mera detaljerade kartorna. Se även http://fourfact.com/index.php/webloggen/vi_behver_flera_roadmaps/

Är det Europeiska handelssystemet för utsläppsrätter (ETS) en framgång, ett misslyckande eller är det ännu för tidigt att säga vilket? Det tycks klart att systemet omfördelar stora resurser från energikunderna till energiföretagen för de utsläppsrätter som de fått utan kostnad. En studie av företag i Holland och Tyskland visar att energiföretagen övervältrar 40-75% av en fiktiv kostnad för utsläppsrätter till sina kunder. Så hushåll och företag skapar vinster för energiföretagen. De företag som konkurrerar på en global marknad får betala och energiföretagen, som “konkurrerar” inom Europa, får fördelarna!

Avsikten var att utsläppsrätterna skulle innebära att de mest kostnadseffektiva åtgärderna för att minska utsläppen av växthusgaser skulle upptäckas och genomföras. Så om vinstuppbyggnaden hos energiföretagen får denna effekt kan vi kanske leva med förhållandet men om det inte sker…..? Den Holländska rapporten pekar på ett antal möjligheter som t.ex. att utsläppsrätter inte skall vara gratis utan auktioneras ut och att kundernas efterfrågan på energi måste bli mer flexibel (ökad elasticitet i efterfrågan). Klar tycks vara att det system vi nu har inte är färdigt ännu och att det kan komma att behövas drastiska förbättringar.

Den nya tyska regeringen tycks befästa och stärka den energipolitik som förts hitintills. Visserligen är ord en sak och handling en annan men koalitionsfördraget har ägnat ett eget avsnitt (5) åt energifrågor och särbehandlar både förnybar energi, effektivisering och innovationspolitik på energiområdet. Man lägger också in tydliga kvantitativa mål och man noterar att avtalet med industrin om “atomausstieg” ligger fast men man använder inte det ordet!!

Så den som eventuellt planerat att delta i tyska energimyndighetens (dena) konferens om strategi för energieffektivisering kan göra det med tillförsikt. Det finns ingen skarp kursändring inom synhåll.

Naturskyddsföreningen har låtit den alternativa energibranschen ge anbud på energiomställningen och visar att en omställning till 2020 är möjlig med råge. Både kärnkraft och fossilbränslen i energisektorn kan elimineras. Grundplåten är effektivisering av storleksordningen 20% (motsvarande vad EUs grönbok anger) vilket ger över 60TWh.

I en diskussion vid SNFs möte nämndes också att man i denna vecka kommer att presentera en departementsskrivelse (Ds) som speciellt handlar om effektivisering i bostäder och lokaler. Statssekreteraren Stefan Stern föreföll också positivt inställd till s.k. vita certifikat, d.v.s. “grupparbetsuppgifter” för energibranschen att se till att effektivisering levereras. Sådana finns i England och i Italien och kommer att införas i Frankrike vid årsskiftet. Det innebär INTE att energiföretagen utför effektiviseringsarbetet men får i åläggande att se till att det sker. Utförandet sker genom fackbranschens (byggföretag och installatörer) försorg.

Man pratar ofta om “best practice programmes” och ofta har talet inte full täckning. Men i ett fall, tycker jag, har man verkligen lyckats och det är genom att förena utbildning och praktik i USAs “Industrial Assessment Centers”. Studenter får handledd praktik och examensarbeten. Företagen får hjälp att identifiera effektiviseringsmöjligheter och utrusningsleverantörer får jobb.

Det finns likartade exempel från Californien (4,245_Dandrige.fm.pdf)där man låtit grundskolelever dela ut frågeformulär och hjälpt små affärsidkare att tänka lite grann på sina kostnader genom att göra enkla kalkyler. Förutom att affärsinnehavarna fick en tändande gnista till åtgärder så fick ungdomar, som tänkte på sin framtid i traditionella banor, en impuls att göra något annat. Bl.a sägs att flera av flickorna som tänkt sig en framtid som hårfrisörskor i stället lockats till tekniska utbildningslinjer!

Vad gör man för när energipriserna rusar i höjden? Skriver på ett upprop för att sänka skatterna eller ser över sin energianvändning? Amerikansk industri kämpar med snabbt stigande gaspriser och handlar klokt genom att minska sina kostnader.

Alliance to Save Energy har givit ut en lista med ett stort antal praktikfall från industrin och som kan vara inspirerande?

Titta in på listan över finalister i Miljöinnovation 2005. Vem som vinner får Du reda på den 17 November. Det finns några energirelaterade bidrag i tävlingen och fjolårets vinnare var en klockren energieffektivisering.

En ännu närmare titt på innovationsmöjligheterna får Du på Miljöinnovationstorget där Du också kan hitta förteckningar över tidigare tävlingsdeltagare.

World Energy Outlook 2006, WEO, är nu tillgänglig. Skriften går denna gång rakt mot dagsproblemets hjärta genom att särskilt behandla energisituationen i mellanöstern och nordafrika, MENA-länderna. De länder där de största oljereserverna finns och där den politiska situationen är särskilt komplicerad.

Skriften innehåller stora utrops- och varningstecken för framtiden och är ovanligt tydlig i sina påpekanden att det ABSOLUT behövs ny politik i alla länder för att ändra rutten mot ökat oljeberoende, stigande energipriser och ökade miljö- och klimatproblem. Man prisar G8 för deras initiativ till förändring och de senaste svenska utspelen om att bryta oljeberoendet får ytterligare underbyggnad. Bra timing!!

Men precis som med klimatfrågorna kommer man inte att se några snabba och avgörande effekter. Det är ett mångårigt ihärdigt arbete som måste inledas och som förhoppningsvis inte skall innebära allt för stora politiska motsättningar. Kan producentländer och konsumentländer föra en meningsfull dialog, som man redogör för i WEO, och i samma syfte, så skall väl konsumentländerna internt kunna medverka?

Om konsumentländerna tar itu med problemen på allvar bedömer WEO att de kan minska sin efterfrågan 10% i förhållande till referensscenariet, som innebär att fortsätta som hitintills. Även om detta sker så ökar energianvändningen från dagens nivå med 37% och med olja som den viktigaste resursen. Dock bedöms kolanvändningen minska och biobränsleanvändningen att öka. Båda i omfattande grad vilket har en avsevärd påverkan på koldioxidutsläppen. Icke desto mindre ökar dessa med när 30%!!

Så det är ingen ljus framtid som WEO ställer i utsikt utom möjligen i det att den visar på att stora politiska beslut krävs och att de också har effekt om de genomförs. Låt oss visa att vi kan bättre! Let us walk that extra mile!

Det var undertiteln på den rapport om vad som händer med klimatet och vad som händer till följd av klimatförändringar som gjorts vid Harvard Medical School. Sedan kom orkanerna Katrina, Rita och Stan och gjorde undertiteln onödig. Rapporten tar upp aspekter på hälsa, ekologi och ekonomi är är därigenom bredare och mera ingående än det mesta som publicerats. Den har sponsrats av UNDP och Swiss Re. Evan Mills (känd för många i Sverige) har deltagit i redigeringen. Allt detta borgar för kvalitet

När det gäller åtgärder visar rapporten främst på “affärsintresset” för ekonomin som helhet och man gör en intressant analogi med det s.k. Bretton Woods systemet. Ty affärsintresset behöver former för att fungera till det gemensamma bästa. Och det är många som berörs (se figur) men för få som agerar.

Naturvårdsverket har rapporterat om miljökonsekvenser av energieffektivisering. Tidigare myndighetsrapporter har varit “ekonomistiska” till sin karaktär och redovisat mycket uppgivenehet till uppgiften att ställa om energisystemet. Naturvårdsverket är lågmält optimistisk i sin rapport och sina kommentarer. Det finns hopp! God helg!

Veckan har innehållit många tunga uttalanden från ledare om behovet av klimatåtärder. Har det varit tal med kluven tunga? Klart är att man fäster stora förhoppningar till tekniska lösningar men är de tillräckliga? Eller har de utnyttjats tillräckligt mycket?

Dagens välstånd bygger ju i högre grad på att vi blivit energieffektiva än på att vi använder mer energi (http://www.fourfact.com/index.php/weblog/referensmaterial/foredrag_presentationer). Och man skulle ju också ha kunnat välja en annan väg. Och använt effektiviseringen för att minska energianvändningen totalt?

Eller skulle vi kunnat utnyttja tekniken mera medvet? Det finns ju en outnyttjad effektiviseringspotential, som EU anger till c:a 25%. Då skulle vi både kunnat öka välståndet och minska användningen samtidigt!

Vid ett möte i London den 1 november försöker man knyta in Kina i kretsen av länder som gör åtaganden vad gäller växthusgaserna. Det är bara ett element i en hagelsvärm av initiativ som tas i EUs ordförandeland. Utspelet av Stefan Edman i DN och dess mottagande av regeringen kanske är en signal om att Sverige (äntligen) vill vara med.

Men goda gärningar börjar hemma och The Independent erbjuder en lista på 10 åtgärder som Storbritannien bör vidta själv. Den nya kommissionen kan börja med den, möjligen med undantag för punkt 10!

———————Här följer sammanfattningen av mötet i London 1 november 2005——————————————————-

The chairman’s conclusion
Our meeting today marked the first Ministerial meeting of the Dialogue on Climate Change, Clean Energy and Sustainable Development launched at the G8 Summit at Gleneagles on 6-8 July.

We welcomed the offer from Mexico to host a Ministerial meeting of this Dialogue in 2006.

I USA har energidepartementet tagit fram ett mycket spännande underlag för att söka finna vilka möjligheter teknikutvecklingen kan ge. Man har följt up det med en så kallad “roadmap” för att kunna påverka teknikutvecklingen.

Electric Power Researc Institutet, EPRI (USAs Elforsk) har därutöver inom ramen för samma sorts teknikprojektioner också satt in frågan i ett globalt perspektiv. Spännande!